Experiment pågår i fängelser: Intagna delar på datorer och väktarnas arbete synliggörs
En ökad elektronisk kommunikation med begränsad tillgång till internet och digitala tjänster och ett bättre utnyttjande av digitala system i arbetet med de intagna har testats med goda resultat i ett gemensamt projekt mellan Brottspåföljdsmyndigheten och Arbetshälsoinstitutet. De beprövade metoderna kommer att spridas till andra fängelser genom utbildning och mentorskap.
Pressmeddelande från Brottspåföljdsmyndigheten och Arbetshälsoinstitutet
Arbetshälsoinstitutets och Brottspåföljdsmyndighetens gemensamma projekt ARTO gick ut på att utveckla klientnära arbete och de intagnas digitala kommunikation. Datorer introducerades mer aktivt i Tavastehus fängelse. Tillgång till elektroniska tjänster bidrog till att de intagna kunde sköta sina ärenden och stanna kvar i samhället i enlighet med normalitetsprincipen. Redan tidigare kunde de intagna ringa samtal via Skype under övervakning och studera över Moodle.
– Personalen verkligen tog tag i saken och främjade de intagnas användning av digitala tjänster, och det blev till ett experiment som de samlade in bra feedback från både fångar och väktare. Att vägleda i elektronisk kommunikation är något som är nytt för väktarkåren, och de ville gärna få uppmuntran och handledning från sina närmsta chefer, säger forskningschef Laura Seppänen från Arbetshälsoinstitutet.
– För att främja digital kommunikation har man i alla enheter inom Brottspåföljdsmyndigheten utsett en ansvarig digital handledare som är där och instruerar den övriga personalen. Enligt senaste uppgifter har man dessutom på en del andra slutna fängelser redan introducerat datorer direkt på avdelningarna. Dessutom har våra samarbetspartners tillhandahållit utbildning i digitala färdigheter för de intagna på en del enheter, säger Pia Puolakka, projektledare för projektet Intelligent fängelse.
Digitalisering synliggör väktarnas insatser
Digitaliseringen gör fångvårdspersonalens arbete och kompetens synligare än tidigare på många sätt.
Som ett led i experimentet med klientnära arbete på Kylmäkoski fängelse antecknade väktarna uppgifter om de intagna mer ingående än tidigare i de digitala systemen, bland annat i fångdatasystemet och planerna för strafftiden, något som var till nytta i samarbetet och kommunikationen mellan olika aktörer, till exempel när den intagnes rehabiliteringsbehov bedömdes.
I samband med experimentet med klientnära arbete infördes dessutom nya förfaranden när det gäller att göra nyintagna förtrogna med förhållandena på anstalten. En jämn kvalitet på orienteringen säkerställdes med att man tog i bruk en ny orienteringsblankett, och väktarna antecknade sina observationer och de intagnas särbehov i det elektroniska systemet.
– Att föra saker in i register är någonting nytt i väktarnas arbete. Det som väckte diskussion var vad och hur det borde registreras för att det skulle gynna såväl den intagne som personalen och Brottspåföljdsmyndigheten på det stora hela taget. Man upplevde att det orienteringssätt som man prövade med stödde informationsgången och samarbetet mellan övervakningen och rehabiliteringen. Väktarna påpekade också vikten av att jobba ansikte mot ansikte vid sidan av registreringar, säger specialforskare Hilkka Ylisassi från Arbetshälsoinstitutet.
Metoderna var till nytta
Anställda från de två fängelserna gav uppslag till utvecklingsexperiment och genomförde dem.
Experimenten med klientnära arbete och elektronisk kommunikation var kopplade till Brottspåföljdsmyndighetens strategiska mål. Inom ramen för ARTO-projektet fick personalen bättre möjligheter att utveckla sitt arbete, vilket bidrog till förstärkt meningsfullhet med insatserna.
Utvärderingen gav vid handen att experimenten upplevdes som nyttiga, och avsikten är att med hjälp av utbildning och mentorskap sprida dem vidare till andra fängelser.
– Man får hoppas att en dylik utvecklingskultur slår rot även i hierarkiska organisationer. Genom att man engagerar personalen i utvecklingsarbetet åstadkommer man förändringar i praxis, vilket behövs för att kunna förbättra servicen och få arbetet att flyta smidigare. När det gäller fängelserna kan de ta del av varandras experiment som visat sig positiva. Inkluderande utvecklingsinsatser resulterar i en starkare upplevelse av det meningsfulla i arbetet, menar Hilkka Ylisassi.
Utvecklingsmetoderna, sådana som metoden Omställningsverkstad och utvärderingsmodellen Från experiment till praxis, är beskrivna på en pragmatisk nivå i forskningspublikationen.
Ta del av forskningspublikationen
För mer information kontakta
- Hilkka Ylisassi, specialforskare, Arbetshälsoinstitutet, hilkka.ylisassi(at)ttl.fi, tel. +358 43 825 2083
- Laura Seppänen, forskningschef, Arbetshälsoinstitutet, laura.seppanen(at)ttl.fi, tel. +358 46 851 4752
- Ilppo Alatalo, överinspektör, Brottspåföljdsmyndigheten, ilppo.alatalo(at)om.fi, tel. +358 29 56 88416
- Pia Puolakka, projektchef, Brottspåföljdsmyndigheten, pia.puolakka(at)om.fi, tel. +358 50 528 9042 (elektronisk kommunikation och digitala tjänster)
Mediatjänster
Juha Hietanen, specialexpert inom mediekommunikation
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn +358 50 477 32 67
juha.hietanen@ttl.fi
Päivi Lehtomurto, specialexpert inom mediekommunikation
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn +358 50 4156 309
paivi.lehtomurto@ttl.fi
Arbetshälsöinstitutes materialbank
Må bra av jobbet
Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda. ttl.fi
Taggar: