• news.cision.com/
  • Työterveyslaitos/
  • Sjukfrånvaron ökade inte märkbart under det första året med coronavirus – men skillnaderna mellan yrkesgrupper ökade
Svenska

Sjukfrånvaron ökade inte märkbart under det första året med coronavirus – men skillnaderna mellan yrkesgrupper ökade

Report this content

Statistikuppgifter från Arbetshälsoinstitutet, Keva och Folkpensionsanstalten visar att det första coronavirusåret inte verkar ha ökat sjukfrånvaron märkbart, och antalet dagar med sjukdagpenning som ersattes av FPA minskade under 2020. Skillnaderna mellan yrkesgrupper när det gäller sjukfrånvaro har ändå ökat inom kommunsektorn. Forskare från Arbetshälsoinstitutet, Keva och FPA diskuterar ämnet på Twitter chat torsdagen den 10 juni.

År 2020 var kommunalt anställda i genomsnitt 16,7 dagar borta från arbetet på grund av egen sjukdom enligt Kommun10-undersökningen.  Det positiva är att jämfört med för ett år sedan har allt fler arbetstagare (28 procent) inte alls varit borta på grund av egen sjukdom. Andelen sådana arbetstagare ökade med fem procentenheter jämfört med förra året.

I Arbetshälsoinstitutets Kommun10-undersökning har man följt arbetstagarnas sjukfrånvaro från och med 2000. Sjukfrånvaron var som högst år 2008 då kommunalt anställda i genomsnitt var 19,4 dagar borta från arbetet på grund av egen sjukdom. Från och med 2013 har sjukfrånvaron varit i genomsnitt 16–17 dagar. År 2019 var antalet dagar 16,5.

Skillnaderna mellan yrkesgrupper när det gäller sjukfrånvaro har ökat inom kommunsektorn

Det första coronaåret har påverkat olika yrkesgrupper inom kommunsektorn på olika sätt och redan tidigare observerade skillnader mellan yrkesgrupper vad gäller sjukfrånvaron har ökat. Sjukfrånvaron i till exempel flera yrkesgrupper inom vårdbranschen har ökat tydligt jämfört med 2019. Förskolelärare, barnskötare, skolgångsbiträden, tandskötare, sjukskötare och hälsovårdare hade i genomsnitt 1,5–3 fler frånvarodagar jämfört med 2019.

År 2020 var vårdbranschens yrken och övriga yrkesgrupper med fysiskt arbete fortfarande högst på listan även vad gäller genomsnittlig sjukfrånvaro: skolgångsbiträden, hemvårdare, vårdare och närvårdare, barnskötare, familjedagvårdare, tandskötare, anstaltsvårdare, sjukskötare, hälsovårdare och förskolelärare var borta i genomsnitt 21–29 dagar per år. Minst var antalet frånvarotillfällen på grund av egen sjukdom hos chefer, specialsakkunniga, ekonomisekreterare, informationspersonal och lärare (i genomsnitt 6–8 dagar).

Skillnaderna mellan yrkesgrupper accentueras i Kevas sjukfrånvarouppgifter från kommunsektorn. Hos personal inom hälsovårdsbranschen i kommuner och städer har det blivit vanligare med sjukfrånvaro som pågår i över 8 dagar, men också 1–3 månader under 2020. I synnerhet de längsta frånvaroperioderna ökar de sjukfrånvarorelaterade kostnaderna. Bland anställda inom administration och planering var däremot färre än tidigare frånvarande till följd av sjukdom.

– I ljuset av både Kommun10-undersökningens resultat och denna statistik över sjukfrånvaro har coronapandemin ökat arbetsbelastningen särskilt inom social- och hälsovården. Å andra sidan har coronapandemin även ökat antalet frånvarotillfällen inom vissa yrkesgrupper på grund av strängare anvisningar: det har inte varit tillåtet att komma till arbetet om man har haft ens lite snuva, och att vänta på coronatestresultaten har i vissa fall förlängt en kort frånvaro. I vår statistik har antalet sjukfrånvarotillfällen på 1–3 dagar minskat och den lite längre frånvaron ökat, berättar Jenni Ervasti, direktör för Kommun10-undersökningen.

Sjukfrånvaron för över 50-åringar sjunker, siffrorna för unga anställda har ökat

Granskat enligt åldersgrupp har den positivaste utvecklingen skett bland personer över 50 år. Deras sjukfrånvarotillfällen fortsätter att minska i antal. Det är dock oroväckande att under 30 år gamla kommunalt anställda har fler sjukfrånvarotillfällen än under 2019, och de har redan genomsnittligt fler sjukfrånvarodagar än 30-50-åringar.

– Resultaten ger anledning till oro vad gäller unga arbetstagare, som å andra sidan ofta arbetar inom yrken med mycket sjukfrånvaro. Det är med andra ord svårt att skilja år effekterna av ålder och yrke. Å andra sidan ger de uppmuntrande resultaten vad gäller äldre arbetstagare anledning att anta att stödåtgärderna för arbetsförmågan har varit framgångsrika och riktats rätt, säger Jenni Ervasti.

– Kesa pensionsuppgifter visar att färre anställda än tidigare gick i pension på grund av arbetsoförmåga under coronaåret. Också antalet arbetsolycksfall minskade under året, i synnerhet bland anställda inom förvaltningen, planeringen och kontorsuppgifterna, där en stor del övergick till distansarbete, berättar forskningschef Laura Pekkarinen på Keva.

Andelen långa sjukfrånvarotillfällen som ersätts av FPA minskade 

Antalet sjukdagpenningsdagar som FPA ersätter minskade under 2020. Sjukdagpenning utbetalades för omkring 14,5 miljoner dagar, vilket är ca 5 procent mindre än under 2019. Förmånskostnaderna uppgick till 819 miljoner euro. Var tredje dagpenningsdag hade psykisk ohälsa som grund.

Orsaken till den minskade sjukfrånvaron kan vara de många förändringarna i anslutning till coronavirusepidemin, såsom ökat distansarbete, färre kontakter, ändringar i sysselsättningen samt förändringar i hur människor söker sig till vård och får vård. Också den långvariga ökningen av sjukpenningdagar i anslutning till psykisk hälsa verkar ha stannat av.

– Även om andelen sjukdagpenningsdagar i anslutning till exempelvis depression minskade rent allmänt ifjol, fortsatte andelen sjukdagpenningsdagar till följd av ångestsyndrom att öka.Under och efter coronaepidemintiden är det fortfarande viktigt att följa och förebygga i synnerhet sjukfrånvaro i anslutning till psykisk hälsa, säger forskningschef Jenni Blomgren på FPA.

Välkommen att diskutera i Twitter

  • Forskare från Arbetshälsoinstitutet, Keva och Folkpensionsanstalten diskuterar hur coronaåret har påverkat finländarnas sjukfrånvaro på Twitter chat tors 10.6. kl. 13–14.
  • Diskussionen är öppen för alla, välkommen med!
  • Diskussionens hashtagg är #TerveenäTyössä (#FriskPåJobbet) och diskussionen öppnas från Twitter-kontona @tyoterveys @Keva_fi @Kelantutkimus
  • Mer information om Twitter chat (på finska): Kuinka suomalaisilla työpaikoilla sairastettiin koronavuonna? - Keva

Bekanta dig med

  • Information om kommunsektorns sjukfrånvarodagar finns i Arbetshälsoinstitutets Arbetslivskunskap-tjänst på adressen: Sjukfrånvaron i kommuner i Finland | Arbetslivskunskap | www.tyoelamatieto.fi
  • Arbetshälsoinstitutets Kommun10-undersökning är Finlands största uppföljningsundersökning av kommunsektorns personal. I undersökningen deltar Helsingfors, Esbo, Vanda, Tammerfors, Åbo, Uleåborg, Nådendal, Reso, Nokia, Valkeakoski och Virdois. Årlig sjukfrånvaro för över 90 000 kommunalt anställda följs från arbetsgivarnas personalregister med en enhetlig beräkningsmetod och de realiserade sjukfrånvarodagarna relateras till utförda årsverken. Denna statistik innehåller inte information om orsakerna till sjukfrånvaro.
  • Information om de kostnader som orsakas av arbetsoförmåga inom kommunsektorn (på finska): Keva tutkii
  • Kevas material har sammanställts utifrån forskningsdata och statistik om sjukfrånvaro, olycksfall, företagshälsovård, yrkesinriktad rehabilitering och pensioner bland de anställda i kommunsektorn. Under 2020 ingick information om ca 340 000 kommunalt anställda i materialet.
  • FPA har sammanställt fosrskningsdata och statistik i anslutning till sjukdagpenning i ett informationspaket: Sjukfrånvaro - kela.fi
  • Sjukdagpenningar beviljade av FPA fungerar som ett mått på långa sjukfrånvaron bland personer i arbetsför ålder. Sjukdagpenning kan betalas till personer i åldern 16–67 för en tid med arbetsoförmåga som är kortare än ett år om sjukdomen har varat längre än självrisktiden (insjuknandedagen och de nio följande vardagarna).

Mer information

Mediatjänster

Päivi Lehtomurto, specialexpert inom mediekommunikation
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn +358 50 4156 309
paivi.lehtomurto@ttl.fi

Juha Hietanen, specialexpert inom mediekommunikation
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn +358 50 477 32 67
juha.hietanen@ttl.fi

Arbetshälsoinstitutets materialbank

Må bra av jobbet

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda. ttl.fi