Anpassning av arbetet främjar uthålligheten i arbetet vid psykisk ohälsa

Arbetshälsoinstitutet och social- och hälsovårdsministeriet informerar
15.2.2018

Psykiska störningar är ett vanligt problem bland personer i yrkesaktiv ålder. Ungefär en fjärdedel av de sjukdagar som ersätts av Folkpensionsanstalten är orsakade av psykiska störningar, och omkring hälften av alla sjukpensionärer lyfter tidsbegränsad eller permanent sjukpension på grund av psykisk ohälsa. Genom att anpassa arbetet kan man stötta medarbetare som lider av överbelastning och underlätta återgången till arbetet efter en sjukskrivning. Arbetshälsoinstitutet och Social- och hälsovårdsministeriet har gett ut en handbok med exempel på olika sätt att anpassa arbetet.

- Arbetsgivaren och arbetstagaren kan t.ex. komma överens om förkortad arbetstid, tidsbegränsad förändring av arbetsuppgifterna eller förflyttning till en lugnare arbetsmiljö, säger specialexpert Pauliina Mattila-Holappa vid Arbetshälsoinstitutet.

- Också arbetskamraternas stöd är viktigt. Vid anpassningen av arbetet kan man utnyttja möjligheten till arbete i par.

Psykisk ohälsa kan orsaka trötthet och försämra koncentrationen

Det är vanligt med situationer där anställda kommer tillbaka till arbetet efter att ha varit sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa. Den vanligaste orsaken är depression.

Psykiska störningar utgör en stor grupp sjukdomar som har mycket varierande inverkan på arbetsförmågan. Psykiska störningar på arbetsplatsen kan t.ex. yttra sig i snabb uttröttbarhet, koncentrationssvårigheter, initiativlöshet, rädsla inför sociala situationer, humörsvängningar och mindervärdeskänslor.

- Effekterna på arbetsförmågan är ofta övergående. Återhämtningen tar emellertid lång tid och den kan främjas av en lämplig anpassning av arbetet, påpekar Mattila-Holappa.

- Arbetsanpassning kan användas också för att främja arbetsförmågan hos medarbetare som lider av överansträngning utan att direkt vara sjuka.

Samarbete mellan arbetstagaren, chefen och företagshälsovården

- Anpassningen av arbetet bör planeras i samarbete mellan arbetstagaren, chefen och företagshälsovården, understryker medicinalrådet Riitta Sauni vid social- och hälsovårdsministeriet.

- Arbetsanpassningen grundar sig inte på diagnosen, utan på en analys av de arbetsförhållanden och situationer som gör det svårt för den anställde att klara sig.

Företagshälsovården har den sakkunskap som behövs för att bedöma hur arbetet påverkar hälsan. När det gäller de praktiska arrangemangen har chefen en central roll.

Att ordna med arbetsanpassning för enskilda medarbetare är inte alltid tillräckligt. Om det försämrade hälsotillståndet t.ex. beror på alltför stor arbetsbörda eller osakligt bemötande, är det viktigt att vidta mer omfattande åtgärder för att rätta till dessa missförhållanden. Medan man anpassar arbetet för enskilda medarbetare kan man upptäcka nya sätt att utföra arbetet som kan gagna hela arbetsgemenskapen.

Arbetsanpassningen kan t.ex. bestå av

  • temporär övergång från kundbetjänings- eller chefsuppgifter till andra uppgifter
  • flera pauser eller uppdelning av arbetet i mindre delar, där chefen eller arbetskompisen kan vara till hjälp
  • arbete i par, eller avtal om en stödperson som sköter kommunikationen med det större arbetsteamet.

Ibland behövs det inga förändringar i arbetsuppgifterna, men genom att förkorta arbetstiden kan man minska helhetsbelastningen och frigöra resurser för återhämtningen. I sådana situationer kan man använda sig av partiell sjukdagpenning eller partiell sjukpension.

- Kännetecknande för en bra arbetsgemenskap är att man kan acceptera att vars och ens resurser kan variera under yrkeskarriärens gång, säger Pauliina Mattila-Holappa.

Työn muokkauksen keinot, kun mielenterveyden häiriö vaikuttaa työkykyyn, handbok om olika metoder för att anpassa arbetet vid nedsatt arbetsförmåga på grund av psykisk ohälsa (på finska).  Arbetshälsoinstitutet 2018.

Mer information:

Pauliina Mattila-Holappa, specialexpert, Arbetshälsoinstitutet
tfn 043-8244041, e-post pauliina.mattila-holappa(at)ttl.fi

Riitta Sauni, medicinalråd, social- och hälsovårdsministeriet, Avdelningen för arbete och jämställdhet (TTO), tfn 0295 163 147, e-post riitta.sauni(at)stm.fi

Mediatjänster
Kristiina Kulha, informationschef
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551

Tiina Kaksonen, koordinator
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 30 474 3015, 358 50 3643158
www.ttl.fi

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda.

Taggar:

Om oss

Arbetshälsoinstitutet (Työterveyslaitos) är en forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Arbetshälsoinstitutet har cirka 600 anställda. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på five orter och huvudkontor i Helsingfors. 50 % av budjetten kommer från staten.

Prenumerera

Media

Media

Citat

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan t.ex. komma överens om förkortad arbetstid, tidsbegränsad förändring av arbetsuppgifterna eller förflyttning till en lugnare arbetsmiljö.
Pauliina Mattila-Holappa, specialexpert