Familjevänliga arbetsplatser främjar välbefinnande och produktivitet – nytt utbildningsmaterial gratis tillgängligt för användning på alla arbetsplatser

Pressmeddelande 01/2019, Fritt för publicering 16.1.2019 kl. 10
Arbetshälsoinstitutet och social- och hälsovårdsministeriet informerar

Flexibla arbetstider, fungerande vikariearrangemang och tydliga spelregler gör det lättare att sammanjämka arbetets krav och familjernas behov. Till dem som kan behöva hjälp med detta hör framför allt ensamförsörjare och anhörigvårdare samt anställda med atypiska arbetstider, t.ex. skiftarbetare. Arbetshälsoinstitutets nya kostnadsfria utbildningsmaterial presenterar metoder som hjälper arbetsplatserna att bli mer familjevänliga.

Anställda som kan skapa en balans mellan arbetet och privatlivet har bättre möjligheter att koncentrera sig på sina arbetsuppgifter, vilket ökar deras arbetstrivsel och engagemang i arbetsplatsen. Detta höjer produktiviteten på arbetsplatsen och har positiva effekter också på de anhörigas välbefinnande.

– Familjevänlighet innebär konkreta åtgärder och positiva attityder, säger programchef Salla Toppinen-Tanner vid Arbetshälsoinstitutet.

Exempel på familjevänlig arbetsplatspraxis är:

• flexibla arbetstider, t.ex. arbetstidsbanker och flextid
• möjlighet att påverka sin arbetstid och arbeta på distans
• fungerande vikariearrangemang och stöd för anställda som kommer tillbaka till arbetet efter en familjeledighet
• cheferna följer riktlinjer och direktiv utfärdade på högsta ledningsnivå
• överenskomna spelregler, opartiskhet och öppet diskussionsklimat
• arbetsplatsens personalprocesser omfattar åtgärder för sammanjämkning av arbete och privatliv
• barnskötsel och annan service som underlättar vardagen.

Atypiska arbetstider gör det svårare att skapa balans mellan arbetet och familjelivet

I Finland har man i genomsnitt lyckats bra med att skapa en balans mellan arbetet och familjelivet, visar forskningen. Enligt en utredning som utfördes av Arbetshälsoinstitutet 2015 uppgav man på 73 procent av arbetsplatserna att man lyckats bra med sammanjämkningen av arbetet och det övriga livet.

– Möjligheterna att använda sig av t.ex. flextid varierar emellertid, bland annat beroende på branschtillhörighet och yrkesställning. Det är väsentligt att kunna identifiera de typer av arbeten, arbetstidsformer och livssituationer där det är speciellt viktigt att arbetsplatsens praxis är familjevänlig, säger Salla Toppinen-Tanner.

Till dem som kan ha särskilt svårt att uppnå balans mellan arbetet och familjelivet hör ensamförsörjare och anhörigvårdare samt personer med atypisk arbetstid. Till exempel för skiftarbetare kan det hjälpa om arbetsschemat meddelas i god tid och för så lång tid som möjligt.

Arbetsplatskulturen avgör hur möjligheterna till flextid används

Arbetshälsoinstitutet uppmuntrar arbetsplatserna att skapa en familjevänlig kultur. I sista hand är det kulturen som avgör i hur hög grad de anställda använder sig av möjligheten till flexibla lösningar och andra praktiska arrangemang.

–  I en arbets- och familjepositiv kultur ses familjen och privatlivet som viktiga frågor som har stor betydelse för de anställdas välbefinnande och företagets framgång, säger Salla Toppinen-Tanner.

Nytt gratismaterial om familjevänliga arbetsplatser för utbildare

För att främja familjevänliga arbetsarrangemang har Arbetshälsoinstitutet gett ut ett nytt utbildningsprogram om familjevänliga arbetsplatser. Materialet riktar sig i första hand till personer som utbildar arbetsplatsens nyckelgrupper: ledningen och cheferna, personalexperter, arbetarskyddspersonal och förtroendemän samt yrkesutbildad personal inom företagshälsovården.

Syftet med utbildningen är att informera och väcka idéer om hur arbetsplatsen i sina olika roller kan främja balansen mellan arbetet och privatlivet. Utbildningen kan genomföras huvudsakligen via webben. Den omfattar ett informationspaket, mellanuppgifter och närutbildning.

Utbildningsmaterialet finns gratis tillgängligt via Arbetshälsoinstitutets webbplats. Det finns ett informationspaket för utbildare och ett för kursdeltagare. Vid företag som önskar ordna med utbildning för personalen kan man ge en HR-expert eller någon annan person i uppdrag att bekanta sig med materialet och fungera som utbildare. Materialet kan också användas av läroanstalter och utbildarorganisationer för att erbjuda kurser till företag och offentliga organisationer.

Det kostnadsfria utbildningspaketet har tagits fram inom ramen för spetsprojektet LAPE, regeringens program för utveckling av barn- och familjetjänster.

Beställ utbildningsmaterialet "Perheystävälliseksi työpaikaksi! - kouluttajan työkalupakki" här: 

Mer information:

programchef Salla Toppinen-Tanner, Arbetshälsoinstitutet, tfn 046 851 2517, salla.toppinen-tanner@ttl.fi, Twitter @salla_TT

specialsakkunnig Jaana Vastamäki, social- och hälsovårdsministeriet, Arbets- och jämställdhetsavdelningen, tfn 0295 163 468, 050 598 6486, jaana.vastamaki@stm.fi,
Twitter @JaanaVastamaki

Mediatjänster
Kristiina Kulha, informationschef
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551

Tiina Kaksonen, koordinator
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 30 474 3015, 358 50 3643158
www.ttl.fi

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 560 anställda.

Taggar: