Kravet på att lära sig nytt anstränger i det digitala arbetet

Arbetshälsoinstitutet och Arbetsskyddcentralen informerar 26.6.2018

Arbetarskyddspersonalen uppskattar att mängden data, kunskapsunderskott och kravet på att lära sig nytt är utmaningar som digitaliseringen orsakat på arbetsplatserna. Även en allt otydligare gräns mellan arbete och fritid, arbetets psykiska belastning och ensamarbete ansågs vara de främsta hälsoriskerna i anknytning till digitaliseringen. Detta framgår av en Arbetarskyddspanel som Arbetarskyddscentralen och Arbetarskyddsinstitutet låtit utföra och som är riktad till arbetarskyddscheferna och arbetarskyddsfullmäktigeledamöterna.

Arbetarskyddspersonalen uppskattar att mängden data, kunskapsunderskott och kravet på att lära sig nytt är utmaningar som digitaliseringen orsakat på arbetsplatserna. Även en allt otydligare gräns mellan arbete och fritid, arbetets psykiska belastning och ensamarbete ansågs vara de främsta hälsoriskerna i anknytning till digitaliseringen. Detta framgår av en Arbetarskyddspanel som Arbetarskyddscentralen och Arbetarskyddsinstitutet låtit utföra och som är riktad till arbetarskyddscheferna och arbetarskyddsfullmäktigeledamöterna.

Av svarsgivarna uppskattade hela 90procent att användningen av digitala verktyg har betydligt eller i någon mån ökat mängden information och nytt som ska läras in på den egna arbetsplatsen.

I de öppna svaren betonades nya kunskapsunderskott och krav på att lära sig nytt som en central hälsorisk.

– Att lära sig nya system upplevs på många arbetsplatser som betungande och arbetstagarna har svårigheter att behärska olika applikationer och tekniska apparater, konstaterar direktör Päivi Husman på Arbetshälsoinstitutet.

– En utmaning är även till exempel strömmen av e-post. E-posten är fortfarande vardag i kommunikationen på arbetsplatserna. Vad som emellertid är intressant är att endast var tionde anställd använde vittgående sociala medier och direktmeddelanden för arbetsgemenskapens kommunikationen på arbetsplatsen.

Digitala verktyg ansågs öka antalet ändringar och avbrott i arbetet samt splittra arbetet. De ansågs öka arbetsmängden och arbetstakten, bringa fler utmaningar för ledarskapet samt minska på tillfällen då människor möts ansikte mot ansikte. Det som såg ut att vara en positiv effekt av digitaliseringen var färre missförstånd och problem i kommunikationen.

– Informationen löper smärtfritt och alla har tillgång till den. Ofta löper arbetet i övrigt även bättre och lättare tack vare olika tekniska applikationer. Anmärkningsvärt är att effekten av digitaliseringen i sin helhet på den egna arbetsplatsen ansågs som något positivt eller som något både positivt och negativt, summerar direktör Husman om resultaten.

Digitaliseringen belastar och underlättar

Av arbetarskyddspersonalen uppskattar cirka tre av fem (57 %) att digitaliseringen åtminstone rätt mycket har fördunklat gränserna mellan arbete och fritid. Dryga hälften (52 %) ansåg att digitaliseringen ökat arbetets mentala belastning och hälften (50 %) uppskattade att digitaliseringen orsakat mer ensamarbete. Utöver kunskapsunderskott nämndes även problem i nacke och skuldror, otydlighet i arbetet och icke fungerande teknik som nya belastningsfaktorer i anknytning till digitaliseringen.

Digitaliseringen medför de facto nya utmaningar, men även möjligheter för arbetarskyddsarbetet. På arbetsplatserna kan ny form av belastning skönjas som till exempel härrör från höga kognitiva krav i arbetet. Det som underlättar arbetarskyddsarbetet är förbättrad tillgång till information, många digitaliserade applikationer som kan utnyttjas i arbetarskyddsarbetet, konstaterar sakkunnig Kerttuli Harjanne på Arbetarskyddscentralen

 

Arbetarskyddspanelen är en enkät som genomförs av Arbetshälsoinstitutet och Arbetarskyddscentralen 12 gånger om året och riktas till arbetarskyddspersonalen. I samband med panelen insamlas på arbetsplatserna information om synliga behov av arbetarskydd och konsekvenser av samhälleliga fenomen för det dagliga arbetet. Den senaste enkäten genomfördes i maj 2018. Enkäten sändes till arbetarskyddsfullmäktigeledamöter och arbetarskyddschefer och av dessa svarade 355 på enkäten. Enkätens svarsprocent var cirka 12. Panelen ger information om aktuella teman i arbetslivet. 

Mer information

Sakkunnig Kerttuli Harjanne, Arbetarskyddscentralen, tfn 040 716 5915, kerttuli.harjanne[at]ttk.fi

Direktör Päivi Husman, Arbetshälsoinstitutet, tfn 040 576 1314, paivi.husman@ttl.fi

Arbetarskyddspanelens webbplats (www.ttl.fi/tyosuojelupaneeli)

Mediatjänster
Kristiina Kulha, informationschef
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551

Tiina Kaksonen, koordinator
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 30 474 3015, 358 50 3643158
www.ttl.fi

Taggar:

Om oss

Arbetshälsoinstitutet (Työterveyslaitos) är en forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Arbetshälsoinstitutet har cirka 600 anställda. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på five orter och huvudkontor i Helsingfors. 50 % av budjetten kommer från staten.

Prenumerera

Multimedia

Multimedia