Vilken är företagshälsovårdens plats i vårdreformen?

Arbetshälsodagarna 12–13.9.2017, Pressmeddelande 43/2017, Fritt för publicering 12.9.2017 kl. 11.30

Företagshälsovården omfattar cirka 1,8 miljoner yrkesaktiva. Trots det syns företagshälsovården för tillfället inte i helhetsbilden av vårdreformen. För att systemet ska fungera effektivt och kundens valfrihet ska kunna tryggas, är det viktigt att samarbetet mellan företagshälsovården och övriga social- och hälsovårdstjänster löper friktionsfritt. Nu är det dags att dra upp ramarna för samarbetet, säger direktör Jorma Mäkitalo från Arbetshälsoinstitutet vid Arbetshälsodagarna 12–13.9.2017.

Vårdreformen omfattar den offentligt finansierade social- och hälsovården, dvs. tjänster som anordnas av kommuner och samkommuner. Dit hör inte företagshälsovården. Företagshälsovården är sådan hälsovård som arbetsgivaren ordnar för sina arbetstagare och som finansieras av arbetsgivarna och arbetstagarna.

– Dessa två parallella servicesystem bör kunna sammanlänkas på ett sätt som möjliggör ett effektivt samarbete, föreslår direktör Jorma Mäkitalo vid Arbetshälsoinstitutet.

– Vårdreformen erbjuder ett utmärkt tillfälle att dra upp ramarna för samarbetet. För det behöver vi en ny bild av vårdsystemet. (se Bild 1).

Skyldigheten för företagshälsovårdsenheterna att samarbeta med den övriga hälso- och sjukvården stadgades genom förordning redan år 2014. Inom den övriga hälso- och sjukvården betraktas företagshälsovården ännu inte som en samarbetsaktör. På hälsocentraler och inom specialistsjukvården kan man t.ex. skriva ut onödigt långa sjukledigheter vid ryggbesvär, eftersom man inte känner till de möjligheter som företagshälsovården och arbetsplatserna har att anpassa arbetsuppgifterna till den återstående arbetsförmågan.  

– Vår uppfattning är att landskapet i egenskap av vårdanordnare i framtiden också ansvarar för sammanjämkningen av företagshälsovården och vårdtjänsterna, säger Mäkitalo.

– Landskapet bör utforma rutiner för samarbetet mellan dessa två servicesystem och ålägga både vårdproducenter och landskapets affärsverk att genomföra samarbetet. Arbetshälsoinstitutet stöder alla parter inom ramen för det riksomfattande TYÖKE-projektet.

Samarbete ger effektiva servicekedjor och minskad arbetsoförmåga

I samarbetet mellan social- och hälsovårdstjänsterna och företagshälsovården bör fokus läggas på:

1) stödjande av arbetsförmågan,

2) förebyggande av arbetsrelaterade sjukdomar,

3) skapande av friktionsfria servicekedjor inom öppenvården,

4) främjande av hälsa och välbefinnande samt

5) informationsbaserad ledning av hela servicesystemet.

-  Om samarbetet fås att fungera, kommer arbetsoförmågan att minska, är Mäkitalos vision.  

- Företagshälsovården blir social- och hälsovårdstjänsternas sakkunniga samarbetspartner i frågor som gäller arbetsförmåga, behandling av arbetsrelaterade sjukdomar samt främjande av hälsa och välbefinnande. Arbetsplatsernas roll som hälsofrämjare ökar.

- Medborgarna kan använda vilket servicesystem som helst och behöver inte oroa sig för att servicekedjan bryts på grund av att deras ärende bollas av och an mellan social- och hälsovården och företagshälsovården.

- Inom landskapen har man möjlighet att följa och styra hela hälso- och sjukvårdsystemets funktion och verkningsfullhet.

Statsmakten har redan gett sitt mandat för samarbetet

Enligt de riktlinjer som drogs upp av Sipiläs regering i juni 2016 bör man i samband med vårdreformen genomföra en funktionell integration av företagshälsovården och den övriga social- och hälsovården.  

Vidare fastslog regeringen att arbetsfördelningen mellan social- och hälsovårdstjänsterna och företagshälsovården på lång sikt bör vara den att företagshälsovården specialiserar sig på stödjande av arbetsförmågan och förebyggande arbete. Övrig företagshälsovård på basnivå finns att tillgå inom ramen för social- och hälsovården.   

Mer information: direktör Jorma Mäkitalo, Arbetshälsoinstitutet, tfn 040 5156131, jorma.makitalo[at]ttl.fi

Twitter @JormaMakitalo

Mediatjänster
Kristiina Kulha, informationschef
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551

Tiina Kaksonen, koordinator
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 30 474 3015, 358 50 3643158
www.ttl.fi

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda.

Taggar:

Om oss

Arbetshälsoinstitutet (Työterveyslaitos) är en forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Arbetshälsoinstitutet har cirka 600 anställda. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på five orter och huvudkontor i Helsingfors. 50 % av budjetten kommer från staten.

Prenumerera

Multimedia

Multimedia

Citat

Dessa två parallella servicesystem bör kunna sammanlänkas på ett sätt som möjliggör ett effektivt samarbete
direktör Jorma Mäkitalo, Arbetshälsoinstutet
Vårdreformen erbjuder ett utmärkt tillfälle att dra upp ramarna för samarbetet. För det behöver vi en ny bild av vårdsystemet.
direktör Jorma Mäkitalo, Arbetshälsoinstitutet
Vår uppfattning är att landskapet i egenskap av vårdanordnare i framtiden också ansvarar för sammanjämkningen av företagshälsovården och vårdtjänsterna
direktör Jorma Mäkitalo, Arbetshälsoinstitutet