Våtmarker intresserar odlare

Report this content

Odlare önskar mer information om våtmarker för bekämpning av eutrofiering. Det framgick av en undersökning beställd av WWF Finland. Odlarna anser att de inte heller får tillräckligt med information om hur fosforavrinning ska bekämpas. Mer än hälften av odlarna antar att det på deras gårdar inte förekommer någon som helst avrinning av lösliga näringsämnen. Enkäten ingick i det EU-finansierade forskningsprojektet Active wetlands.

” Att utreda och beakta odlarnas attityder är mycket viktigt då vi vill främja miljövården inom lantbruket och utveckla den nya programperioden för lantbruket, inklusive des stödformer”, konstaterar skyddsexpert Elina Erkkilä vid WWF Finland.

Enkäten genomfördes av Suomen Gallup Elintarviketieto Oy. Enkäten besvarades av 372 odlare från Nyland och Egentliga Finland. Såväl växtodlings- som djurproduktionsgårdar deltog. Målgruppen valdes genom slumpmässigt urval, och en deltagarinbjudan skickades till totalt 1 253 odlare. Antalet svarar mot cirka en tiondel av gårdarna inom målområdet.

”Två tredjedelar av respondenterna ansåg att det inte ges tillräckligt med information om anläggningen av våtmarker. Jag anser att detta är ett tydligt tecken på att vi också måste satsa på rådgivning, utbildning och kommunikation, om flera våtmarker ska anläggas”, konstaterar Erkkilä.

”Mer än hälften av odlarna antog också att det inte förekommer någon som helst avrinning av löslig fosfor på deras gårdar.” Löslig fosfor kan direkt användas av alger, och då den rinner ut i vattendrag utgör den därför en mycket betydande eutrofieringsfrämjande faktor.

En våtmark bromsar upp vattenströmningen och filtrerar näringsämnen från lantbruket. Våtmarker biter ändå inte lika effektivt på lösliga näringsämnen som på näringsämnen som sprids fästa vid jordmaterial. Inom våtmarksprojektet Active wetlands undersöker man hur våtmarkernas effektivitet kan förbättras med hjälp av kemisk behandling. En möjlighet är att till exempel med hjälp av järnsulfat sedimentera den lösliga fosfor som sprids med avrinningsvattnet från lantbruk. I reningen av avloppsvatten från hushåll är järnsulfatet en vanlig kemikalie.

”Mer än en tredjedel av respondenterna antog att det blir mer attraktivt att anlägga våtmarker, om kemikalierna fungerar, och en fjärdedel av respondenterna var redo att börja tillämpa kemiska metoder på sina egna marker. De som redan har en anlagd våtmark förhåller sig mest positivt till kemikalier. Över 60 procent av respondenterna i enkäten önskade också mer information om löslig fosfor och förebyggande av fosforavrinning”, säger forskare Risto Uusitalo, MTT.

”Odlarna verkar ha en mycket fördomsfri och positiv inställning till nya innovationer som främjar vattenvården inom lantbruket. I våra undersökningar bör vi nu bevisa vilka fördelar, risker och kostnader de nya metoderna för med sig.”

Enligt enkäten var odlarna redo att i någon utsträckning satsa egen tid och egna pengar på kemikalieanvändning. Ändå ansåg mer än nittio procent av respondenterna att en tillämpning av aktiva metoder bör få miljöinvesteringsstöd.

En intressant detalj i undersökningen var att nästan samtliga respondenter ansåg att man borde frångå torrläggningen av naturliga våtmarker. Myrar och andra våtmarker torrläggs fortfarande bland annat för behoven inom jord- och skogsbruket samt torvproduktionen.

Mer information:
MTT, Risto Uusitalo, forskare, risto.uusitalo@mtt.fi, tel. 029 5317868 
WWF Finland, Sampsa Vilhunen, programmchef, sampsa.vilhunen@wwf.fi, tel. 040 550 3854
WWF Finland, Elina Erkkilä, skyddsexpert elina.erkkila@wwf.fi, tel. 050 522 4540

Syftet med det EU-finansierade projektet Active wetlands är att skapa och utveckla de metoder och tekniker som tillämpas för att hålla kvar näringsämnen på våtmarksområden. Med hjälp av praktiska test samt utarbetande av modeller reder man ut hur metoderna fungerar samt hur ekonomiska och användbara de är. Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi (MTT), Åbo yrkeshögskola, Finlands miljöcentral (SYKE), WWF Finland, Estlands lantbruksuniversitet samt WWF:s estniska systerorganisation ELF svarar i samarbete för genomförandet av projektet.

Projektåtgärderna omfattar en mer allmän del om ökad medvetenhet i anslutning till bland annat våtmarkernas effektivitet då det gäller att främja vattenvården. Utöver detta fokuserar projektet på att undersöka hur vissa kemikalier påverkar våtmarkernas funktion då det gäller att främja vattenvården och effektivisera denna funktion. I projektet undersöks också metoder för att förbättra våtmarkernas kostnadseffektivitet bland annat genom utarbetande av modeller. Mer information om projektet www.wwf.fi/activewetlands.fi

Forskningsprojektet Active wetlands avslutas i april 2013. Ett slutseminarium och ett informationsmöte om projektresultaten kommer att ordnas.

Avainsanat: