Experter: Fotbolls-VM 2018

Den 14 juni startar fotbolls-VM i Ryssland och Sverige är en av 32 deltagande nationer som drömmer om en plats i finalen, en dryg månad senare.

Vid Göteborgs universitet får du tag på experterna som bland annat kan berätta när det är störst risk att en spelare skadar sig, vad som ligger bakom huliganism och vad ett VM betyder för ett lands varumärke.

Observera att vi inte garanterar att de som finns med på listan alltid går att komma i kontakt med. Se listan som en uppslagsbank med förslag på personer som om de har möjlighet svarar på frågor.

På vissa av forskarna finns bild i Göteborgs universitets bildarkiv. Vänligen ange BILD: Göteborgs universitet.

Denna, och fler expertlistor, finner du i Göteborgs universitets Expertarkiv.

Hälsa och skador

Störst skaderisk minuterna efter avbrott
Fifa har under flera av de senaste VM-turneringarna för herrar kartlagt när under matcherna det är vanligast att fotbollsspelare skadar sig. Resultaten visar att majoriteten skadar sig minuterna efter ett spelavbrott. Studien visar dessutom att forwards är mer skadebenägna än försvarare.
Jón Karlsson, professor i ortopedi, telefon: 031–343 4094, 070–579 8755, e-post: jon.karlsson@vgregion.se

Rehabilitering av idrottsskador
Roland Thomeé har ansvar för utbildning och forskning inom fysioterapi och är författare till böckerna ”Idrottsskador och deras rehabilitering” och ”Styrketräning för idrott, motion och rehabilitering”. 
Roland Thomeé, professor i fysioterapi, telefon: 070–598 7023, e-post: roland.thomee@gu.se

Hälften av alla korsbandsskador går att förbygga 
Risken att slå upp en tidigare korsbandsskada är betydligt större för unga, idrottande kvinnor än män. Killar kommer dessutom i betydligt högre grad än tjejer tillbaka till idrotten efter en korsbandsskada. Det visar den statistik från Svenska Korsbandsregistret som kartlagt korsbandsskador sedan 2005. En forskningsstudie visar dessutom att 50 procent av alla korsbandsskador hade kunnat förebyggas.
Jón Karlsson, professor i ortopedi, telefon: 031–343 4094, 070–579 8755, e-post: jon.karlsson@vgregion.se

Nickning och hjärnskakning
Henrik Zetterberg, professor i neurokemi, har bland annat studerat hur fotbollsspelares hjärnor påverkas när bollen nickas och kan svara på frågor om vad som händer med hjärnan vid hjärnskakningar och slag mot huvudet. 
Henrik Zetterberg, professor i neurokemi, telefon: 076–867 2647, henrik.zetterberg@gu.se

Hjärnskakningar tar tid att läka
Sanna Neselius har doktorerat i idrottsrelaterad hjärnskakning, som läker långsammare än man trott. Bedömningen grundar sig ofta på neuropsykologiska tester och på hur idrottaren själv mår, men Sanna Neselius har visat att det inte går att lita på dessa tester. Först 10-14 dagar efter hjärnskakningen går det att se hur stor skadan är och få en indikation på hur lång tid läkningen kan ta.
Sanna Neselius, specialistläkare i ortopedi, forskar om idrottsrelaterade hjärnskakningar, telefon: 031–343 0870, 070–610 1014, e-post: sanna@neselius.com

Spelare, tränare och publik

Supporterkultur
Tore Brännberg är expert på supporterkultur och har följt supportrar under flera år och skrivit flera böcker i ämnet. Han kan berätta om de socialpsykologiska aspekterna bakom bland annat huliganism. 
Tore Brännberg, fil dr i socialt arbete, telefon: 0707–12 5310, e-post: tore.brannberg@socwork.gu.se

Kunskap och auktoritet ger tränaren makt
Pär Rylander forskar och undervisar om ledar-/tränarskap inom idrott. Tillsammans med forskare från Chalmers är han även involverad i ett nystartat projekt om bollkänsla och om den går att mäta.
Pär Rylander, universitetslektor vid institutionen för kost- och idrottsvetenskap, telefon: 031–786 2099, 070–221 0753, e-post: par.rylander@gu.se

Tatueringar - huden som konst och anteckningsblock 
I Europa är omkring tolv procent av befolkningen tatuerad, varav en allt större del yngre personer. Många kändisar och sportstjärnor med exponerade tatueringar används i marknadsföring – till exempel Zlatan Ibrahimović i reklamfilmer för Volvo. Men vad finns det för olika typer av tatueringar och vilka funktioner kan de ha, hur går det till när man tatuerar sig och hur kan en tatuering förändas över tid? 
Bethanie Carney Almroth, forskare i zoofysiologi, telefon: 031–786 3673, e-post: bethanie.carney@bioenv.gu.se
Margareta Wallin Peterson, professor i zoofysiologi, telefon: 031–786 3674, e-post: margareta.wallin@gu.se

Att leva som elitidrottare
Natalie Barker-Ruchtis forskar om hur det är att vara elitidrottare, den kultur som finns inom området och hur kulturen inom olika länder och idrotter kan skilja sig åt. Det handlar också om idrottarnas utveckling och karriär, inklusive pension och livet efter karriären. Natalie Barker-Ruchti kan också svara på frågor om hälso- och välbefinnandeproblem som elitidrottare kan uppleva samt om relationen mellan tränare och utövare, som kan vara problematisk.
Natalie Barker-Ruchti, forskare inom idrottsvetenskap, telefon: 072–913 0117, e-post: natalie.barker@ped.gu.se (talar engelska)

Fotbollens psykologi och retorik

Gruppdynamik inom idrott, lagsammanhållning och lagets psykologi
Magnus Lindwall forskar inom områdena motivation, idrottspsykologi och socialpsykologi med inriktning mot idrott. 
Magnus Lindwall, professor i psykologi med inriktning hälsopsykologi, telefon: 031–786 1652, 070–960 3545, e-post: magnus.lindwall@gu.se 

Försvar, anklagelser och kritik
Barbro Wallgren Hemlin är lärare och forskare i retorik och kan till exempel svara på frågor som gäller anklagelser och försvar när det gäller VM och diskussioner kring goda och sämre prestationer.
Barbro Wallgren Hemlin, doktor i nordiska språk, kontaktas endast via e-post: barbro.wallgren-hemlin@svenska.gu.se

Ursäkter – från pudel till att skylla på någon annan
Fotbollsmästerskap brukar vara högsäsong för ursäkter: Varför gick det galet, varför gick det inte som planerat, varför förlorade vi? Inom den retoriska kriskommunikationsforskningen har man länge studerat apologian, det vill säga försvarstalet när det inte blev som man ville. Det går från pudeln, där man erkänner att man gjorde fel, över skylla på omständigheterna till det är någon annans fel. 
Orla Vigsö, professor i journalistik, medier och kommunikation, telefon: 031–786 4998, 073–423 3098, e-post: orla.vigso@jmg.gu.se

VM-arrangemang och marknadsföring

Vad betyder ett fotbolls-VM för ett lands varumärke?
Under fotbolls-VM är världens blickar vända mot Ryssland. Men vad betyder egentligen stora idrottsevenemang för ett lands varumärke? Eva Ossiansson är expert på varumärken och varumärkesbyggande.
Eva Ossiansson, lektor i marknadsföring, telefon 070–843 9280, e-post: eva.ossiansson@handels.gu.se 

Är ”megaevenemang” en bra affär?
Professor Tommy D. Andersson forskar och undervisar i marknadsföring med fokus på turism- och evenemangsekonomi. Han tittar bland annat på effekterna av så kallade ”megaevenemang”.
Tommy D. Andersson, professor i företagsekonomi, telefon: 031–786 1526, e-post: tommy.andersson@handels.gu.se

Fotbollens historik

Inofficiella fotbollslandskampers betydelse i krigstider
Under andra världskriget spelades fortfarande ligafotboll i många länder och internationella matcher lockade storpublik i det ockuperade Europa. Många av de tusentals européer som lämnade sina hemländer för att slåss för frihet representerade samtidigt sina nationer i fotboll på ställen där de fann skydd. Storbritannien var bland annat värd för åtta exilregeringar – ett slags Europa i miniatyr – vilket även fick sitt utryck på fotbollsplanen: en av de mest klassiska fotbollsrivaliteterna, den mellan Holland och Belgien, började på allvar på Wembley 1941.
Pavol Jakubec, doktorand i historia, telefon: 031–786 1876, 072–903 9727, e-post: pavol.jakubec@gu.se 

Arkeologi: Fotbollens platser – ett försummat kulturarv
Det har spelats fotboll i Sverige sedan slutet av 1800-talet vilket har efterlämnat en rad materiella spår. Trots det stora intresset för fotbollen har detta fysiska kulturarv, bland annat i form av platser där sporten utövades tidigt, försummats av de antikvariska myndigheterna. Håkan Karlsson exemplifierar detta förhållande med platserna Balders Hage, Carlsrofältet och Gårdaplan belägna i Göteborg.
Håkan Karlsson, professor i arkeologi, telefon: 031–786 5256, 070–983 1776, e-post: hakan.karlsson@archaeology.gu.se

Övrigt Ryssland

Rysslands utrikespolitik ofta missförstådd 
Rysslands agerande utrikespolitiskt betraktas genomgående som aggressivt och revanschistiskt. Jens Stilhoff Sörensen menar att det är en feltolkning grundad i bristande förståelse för rysk historia, kultur, utrikes- och säkerhetspolitik. Han ser Putins gradvis ökade maktspråk mer som en markering att Ryssland vill tas på större allvar när det gäller globala som europeiska säkerhetsfrågor.
Jens Stilhoff Sörensen, lektor i freds- och utvecklingsforskning, telefon: 073–805 8680, e-post: jens.sorensen@globalstudies.gu.se

Hur rysk historia används i politiska syften: nu och då
Per Månsons forskning är inritad mot Sovjetunionen och Ryssland, både historiskt och nutida. Han kan svara på frågor om ryska revolutionen och utvecklingen under Sovjetunionen innan och efter kommunismens fall. Men även forskningspolitiska frågor som hur och av vem historien använts i politiska syften och hur den nuvarande ryska oppositionens förutsättningar har utvecklats de senaste åren.
Per Månson, professor i sociologi, telefon: 031–786 4828, e-post: per.manson@gu.se

Calle Björned
Kommunikatör
Göteborgs universitet
Telefon: 031–786 2021, 073–545 80 30
E-post: calle.bjorned@gu.se

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (Göteborgs universitet). Följ oss på Instagram.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 800 studenter och 6 200 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Taggar:

Om oss

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 38 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.För fler nyheter från Göteborgs universitet, se:Sahlgrenska akademin: http://news.cision.com/se/sahlgrenska-akademin-vid-goteborgs-universitetHandelshögskolan: http://news.cision.com/se/handelshogskolan-vid-goteborgs-universitet

Prenumerera