Fåglarnas röda gen fanns redan hos dinosaurierna

Den nyligen upptäckta genen bakom fåglars röda pigment härstammar sannolikt från reptilförfäder som levde för 250 miljoner år sedan. Genen har i så fall även funnits hos dinosaurier, som kan ha varit lika röda som domherrar. Den slutsatsen drar forskarna efter att genen och dess uttryck visat sig vara identiska hos fåglar och sköldpaddor.

Hos en art av sköldpadda med röda fläckar fann forskare vid Cambridge och Göteborgs universitet, att den ”röda genen” är identisk med fåglarnas och har samma funktioner för såväl färgseende som färgsignalering.

Uppstod hos gemensam förfader

Genen har sannolikt uppstått hos fåglars och sköldpaddors gemensamma förfader för cirka 250 miljoner år sedan.

−Det betyder att dinosaurierna också hade anlaget och därmed möjligheten till bjärta röda färger. Kanske inte någon ”T-red”, men någon av växtätarna kan ha varit lika knallröd som sin kusin domherren, säger Staffan Andersson vid Göteborgs universitet, som deltagit i den nyligen publicerade studien.

”Röd-genen” (CYP2J19) som forskargruppen tidigare identifierat hos zebrafink, ligger bakom fåglars förmåga att omvandla gula födopigment (karotenoider) till röda. Vid studier av bland annat Målad guldsköldpadda, och gensekvenser från många andra reptil-ättlingar, fann forskarna att genen är samma hos sköldpaddor, och därmed mycket äldre än vad forskarna först hade trott.

Ursprunglig funktion för färgseende

Genen, eller rättare sagt det enzym den kodar för, har betydelse både för färgseendet och för förmågan att producera röda fjädrar eller rött skinn. I ögat bidrar den till röda oljedroppar i näthinnan som skärper färgseendet i det gul-röda spektrat. Röda oljedroppar finns hos de flesta fåglar och även sköldpaddor, så detta är sannolikt genens ursprungliga funktion.

Rekryterad för färgsignalering

Från sin roll i näthinnan har den ”röda genen” sedan vid upprepade tillfällen ”rekryterats” för uttryck i en annan vävnad (som till exempel lever eller skinn) för att tillverka de pigment som rödfärgar fjädrar eller näbbar hos vissa fåglar, eller, som det visade sig i denna studie, skalet hos en del sköldpaddor.

− Eftersom alla dinosaurier, alltså inte enbart de som utvecklades till dagens fåglar, härstammar från samma förfader, så är det fullt möjligt att vissa av dem också använt genen till röda färger för hotsignaler eller kurtis. Och snarlikt den ganska sparsamma förekomsten av bjärta röda färger hos fåglar, så är det mest sannolikt hos växtätande dinosaurier, eftersom dessa fick i sig stora mängder av de gula karotenoider som enzymet kan omvandla till de röda pigmenten, säger Staffan Andersson.

Kontakt:

Staffan Andersson, professor ekologisk zoologi, institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet.

0708-64 19 59, 031-786 36 47, staffan.andersson@bioenv.gu.se

Foto: Sköldpadda, Nicole Valenzuela. Domherre, Lasse Olsson.

Carina Eliasson
Pressinformatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 98 73
e-post: carina.eliasson@science.gu.se

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Taggar: