Havsisen påverkar både ozonskikt och klimat

Sedan länge vet vi att halogenerade ämnen som innehåller fluor, klor och brom, bryter ner det UV-skyddande ozonskiktet i atmosfären. Ny forskning konstaterar nu att bromerade ämnen finns i nybildad havsis, även på vintern. Och eftersom klimatförändringarna innebär att havsis smälter i större utsträckning än förr, för att sedan nybildas, påverkar detta ozonskiktet och därmed klimatet.

På senare år har forskare upptäckt att även alger i oceanerna producerar ämnen som innehåller ämnet brom. Den här produktionen är relaterad till fotosyntesen, och är alltså driven av solljuset.

I en studie som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications beskriver forskare vid Göteborgs universitet hur en hittills okänd källa till bromerade ämnen i atmosfären har hittats i nybildad havsis under vintern, trots att solljuset knappt existerar.

– Det här har vi upptäckt i Antarktis, alltså havsområdena kring Sydpolen. Där bildas varje år havsis vintertid, som sedan smälter under sommaren för att nybildas till vintern igen, säger artikelns huvudförfattare Katarina Abrahamsson, professor på institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet.

Havsis bidrar med brom till atmosfären
Forskarnas mätningar, av ämnen som innehöll brom i havsis, snö och luft, avslöjade att den antarktiska vinterisen bidrog med tio gånger mer brom till atmosfären än havsvattnet.

Dessutom såg forskarna att bidraget av brominnehållande ämnen var högre i vinterisen än i sommarisen. Därför fick man förändra bilden av hur dessa ämnen bildas, och forskarna föreslår att kemiska snarare än biologiska processer dominerar i avsaknad av solljus.

I studierna använde forskarna en global klimatmodell. Den visade att de bromerade ämnena, som producerades under vintern, spred sig till hela södra halvklotet.

– Vi kunde uppskatta att bidraget av brom från havsisen utgör hela tio procent av det atmosfäriska bromet som finns i världen, säger Katarina Abrahamsson.

Isen kring Nordpolen börjar likna den kring Sydpolen
Forskarnas resultat visade också att havsis, även under årets mörka tid, är en viktig källa till atmosfäriskt brom. Och det är något som påverkar atmosfärskemiska förlopp och klimat på hela södra halvklotet.

De pågående klimatförändringarna medför att isen i Arktis blir mer och mer lik den runt Antarktis. Arktis skiftar därmed från att ha flerårsisar till att i högre utsträckning ha ettåriga isar.

– Så våra resultat kan förmodligen tillämpas även på norra halvklotet, säger Katarina Abrahamsson.

Kontakt:
Katarina Abrahamsson, professor vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet, telefon: 031-786 90 51, mobil: 0766-22-90 51,  e-post: katarina.abrahamsson@gu.se

Titel: Organic bromine compounds produced in sea ice in Antarctic winter
Digital publicering:http://www.nature.com/ncomms. DOI 10.1038/s41467-018-07062-8

Foto av Stefan Hendriks

Carina Eliasson
Pressinformatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 98 73
e-post: carina.eliasson@science.gu.se

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (Göteborgs universitet). Följ oss på Instagram.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 800 studenter och 6 200 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Taggar:

Om oss

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 38 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.För fler nyheter från Göteborgs universitet, se:Sahlgrenska akademin: http://news.cision.com/se/sahlgrenska-akademin-vid-goteborgs-universitetHandelshögskolan: http://news.cision.com/se/handelshogskolan-vid-goteborgs-universitet

Prenumerera

Media

Media

Citat

Vi kunde uppskatta att bidraget av brom från havsisen utgör hela tio procent av det atmosfäriska bromet som finns i världen
artikelns huvudförfattare Katarina Abrahamsson, professor på institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet