Ledtrådar till djurarters framtida utbredning finns i historien
Däggdjurs utbredning måste analyseras i sken av både klimatuppvärmning och mänsklig aktivitet. Det anser forskare bakom en ny studie i Nature Climate Change, som undersökt olika däggdjursarters utbredning i Nordamerika.
– Vi såg att effekterna av den globala uppvärmningens påverkan på de stora däggdjuren i Nordamerika inte kan uppskattas fullt om vi inte också tar hänsyn till den mänskliga aktivitet som påverkat arterna, säger forskaren Sören Faurby vid Göteborgs universitet.
Tillsammans med forskarkollegan Miguel Araújo (Consejo Superior de Investigaciones Científicas (CSIC) vid Nationalmuseet för naturvetenskap i Madrid) har han undersökt hur olika arter av däggdjur i Nordamerika historiskt sett har påverkats av människan.
– För att förstå nuvarande och framtida fördelningar av djurstammarna måste vi undersöka det förflutna, säger forskaren Miguel Araújo.
Väl dokumenterade djurarter
Att studera de större däggdjuren på den nordamerikanska kontinenten är idealiskt, enligt forskarna, eftersom arternas utbredning och spridning är väl dokumenterade.
Till exempel var gråvargen (Canis lupus) en gång utbredd i varmare områden i Nordamerika. Men vargen har idag dragit sig undan från många platser på grund av konkurrens från människan.
– Vi måste uppmärksamma att artens nuvarande utbredning bestäms av både klimat och mänskliga aktiviteter och att vi måste införliva den historiska utbredningen i bedömningen för att förstå artens faktiska klimattolerans, säger Sören Faurby.
Djurarter har trängts tillbaka
Även om information om djurarters utbredning genom historien inte finns dokumenterade lika bra på andra håll som i Nordamerika tror forskarna att processen, med arters minskade utbredning på grund av människans påverkan, kan följa ett likartat mönster.
– Det gäller till exempel för arter som förekommer på flera kontinenter, som vargar eller brunbjörnar, som både finns i både Nordamerika och Europa, säger Sören Faurby.
I Nordamerika fanns förr brunbjörnar i hela Kalifornien och i norra Mexiko, men nu är de undanträngda längre norrut med början i Yellowstone närmare den kanadensiska gränsen.
Brunbjörnen var även mycket mer utbredd i Europa förr.
– En långsam tillbakagång började för flera tusen år sedan när brunbjörnen försvann från Danmark, som saknar de bergskedjor eller stora skogar de europeiska björnarna nu lever i, säger Sören Faurby.
Påverkan från många håll
Forskarna påpekar samtidigt att man inte får övergeneralisera resultaten.
– Vår studie lyfter fram att de centrala effekterna av global uppvärmning (det vill säga ökad temperatur och potentiellt ändrad nederbörd) överskattas när man ska uppskatta djurarters framtida utbredning, men vi betonar att flera andra faktorer inte ingår i modellerna, säger Sören Faurby.
Förekomsten och fortbestånd av olika däggdjursarter verka bero på många olika saker, som till exempel växelverkan mellan klimatförändringar, förändring av arealanvändningen och fragmentering av livsmiljöer.
– Det kan också vara spridning av sjukdomar och invasiva arter, som i allmänhet inte redovisas i prognoser för framtida globala förändring av biologisk mångfald, säger Miguel Araújo.
Kontakt:
Sören Faurby, forskare vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet, telefon: 073- 642 24 82, e-post: soren.faurby@bioenv.gu.se
Titel: Anthropogenic range contractions bias species climate-change forecasts
Länk: http://rdcu.be/HQnq
Foto (bild överst):
Vargar (Canis lupus) är mest utbredda i de kallare områdena i Europa och Nordamerika. De var en gång vanliga i varmare områden men har blivit utrotade från de flesta av de områdena på grund av konkurrens med människor. Modeller som undersöker vargens utbredning med utgångpunkt enbart i klimatförändringar kommer därför att ge en ofullständig bild av vargars förmåga att klara klimatförändringen. (Bild: Mats Höggren, Nordens Ark)
Porträttbild av Sören Faurby.
Figur:
Resultat från den nya studien som visar prognoser över antal stora däggdjur i Nordamerika år 2070 i ett scenario med massiv klimatförändring baserad endast på nuvarande observationer (Nuvarande observationer), samt ett scenario baserat på både nuvarande och historiska observationer (Alla observationer). De olika färgerna representerar olika antal arter inom varje område. Blått i det område där färre arter förutspås. Röda i de områden där de flesta arter förväntas finnas.
(Illustration: Sören Faurby)
Carina Eliasson
Pressinformatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 98 73
e-post: carina.eliasson@science.gu.se
Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (Göteborgs universitet). Följ oss på Instagram.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 800 studenter och 6 200 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.
Taggar:
