Lokala skolorganisationer kan spela större roll för skolutveckling

Kommunala skolorganisationer kan spela en viktig roll för skolutveckling och för att implementera reformer. Men den lokala organisationens roll och mandat behöver bli tydligare för att dess bidrag ska bli så effektivt som möjligt. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet. 

I en del av Sveriges kommuner överlåter politikerna ansvaret att hantera frågor om skolutveckling och implementering av nationella reformer till rektorerna. Andra kommuner skapar en egen projektorganisation mellan politiknivån och skolorna. Några av dessa organisationer har inte bara målet att hantera krav från Skolverket, utan också organisera kompetensutveckling bland lärare och att skapa likvärdighet mellan skolorna.

Daniel Nordholm har i sin avhandling följt en av dessa, en projektorganisation bestående av lärare och rektorer i en kommun, som skapades för att införa Läroplan 2011 (LGR11). Han fann att en otydlighet om vilken roll och vilket mandat projektgruppen hade hämmade de effekter arbetet skulle kunna ge.

– Politikerna förväntade sig att arbetet snabbt skulle leda till högre betyg. Rektorerna å sin sida ville se konkreta resultat i form av färdiga dokument, mallar, matriser eller andra redskap som de direkt kunde använda i skolorna, säger Daniel Nordholm.

Projektgruppen såg istället ett värde i själva mötet kollegor emellan. De ville använda projektorganisationen för att dra nytta av varandras olika kunskaper och på lång sikt bygga på kompetensen inom kommunens lärarkår. Otydligheten i uppdraget gjorde att ingen av intressenterna fullt ut fick vad de förväntade sig.

En annan insikt från studien är att man i landets kommuner behöver utveckla medvetenheten om hur man bygger och använder temporära projektorganisationer.

– För att organisationerna ska bli mest effektiva behöver den rent teoretiska kunskapen öka om vad sådana här organisationer ska vara till för, hur de ska fungera och hur man ska ta hand om deras resultat, menar Daniel Nordholm.

Eftersom materialet är hämtat enbart från en kommun går resultaten inte självklart att generalisera till andra kommuner. Men utifrån svaren från alla landets kommuner till Skolverket på hur implementeringen av LGR11 gått, drar Daniel Nordholm slutsatsen att erfarenheterna från den kommun han studerat kan vara giltiga också för andra.

-– Om de lokala skolmyndigheternas roll och mandat vore tydliga så skulle svaren till Skolverket vara ganska lika. Men istället ser det väldigt olika ut, säger Daniel Nordholm.

Det finns krav från olika håll att förstatliga skolan igen, för att effektivisera skolutvecklingen. Daniel Nordholm tror dock att lokala skolmyndigheter som alternativ skulle kunna spela en viktig roll.

– Problemet är kanske inte vem som är huvudman utan vad man skapar för förutsättningar på lokal nivå, där lärarna verkar, för att lärare ska kunna vara professionella och ständigt utvecklas.

Mer information:
Studien bygger på intervjuer och observationer med såväl dem som ingick i projektgruppen som med dem som byggde upp organisationen, d v s skolchef, utvecklingsledare och skoldistriktsledare i kommunen. Detta har kompletterats med en analys av Skolverkets riktlinjer och direktiv för hur LGR11 ska implementeras.

Avhandlingens titel: Organising for School Improvement at the Middle Tier. Studies on Temporary Organisation.

Länk till avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/40860

Kontakt:
Daniel Nordholm
0730-40 31 76
daniel.nordholm@gu.se

Lars-Olof Karlsson
Kommunikatör
Tel: 031-786 4841, 0766-184841
E-post: lars-olof.karlsson@gu.se

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Taggar: