Rätt magkänsla viktig för vandrande laxfiskar

Varför tillbringar laxfiskar så lång tid i farliga vatten på resan till havet? En ny avhandling vid Göteborgs universitet visar att svaret kan finnas i fiskens mage. De förändringarna som sker i magtarmkanalen när fisken flyttar från sött till salt vatten är nämligen helt nödvändiga för att den ska överleva vandringen.

Efter att ha fötts i sötvatten flyttar många laxfiskar till havet för att kunna växa så mycket som möjligt innan det är dags för att leka och återvända till den å där de en gång föddes.

Men för att kunna överleva i det salta havsvattnet måste de, under resan från det söta hemmavattnet till havet, genomgå en mängd förändringar.

Vara redo eller dö

En särskilt riskabel del av laxfiskens resa är själva åmynningen där sötvatten möter saltvatten. Här utsätts fisken ofta för attacker från olika rovfåglar och upp till 90 procent av fiskarna dör i bräckvattnet. Men trots farorna tillbringar fiskarna ofta flera dagar i dessa områden.

Så varför gör fisken så? Letar de efter mat eller lär de sig att känna igen lukter och andra signaler så att de senare ska kunna hitta tillbaka? Eller kanske stannar de i dessa områden för att förbereda kroppen för att sedan klara av den höga salthalten?

− Även om alla dessa möjligheter kan stämma, är det ett faktum att ingen sötvattensfisk kan överleva i havet om den inte är fysiologiskt förberedd, säger Jeroen Brijs.

Magtarmskanalens förändringar livsviktiga

Under de senaste fem åren har Jeroen Brijs och hans kollegor undersökt de fysiologiska förändringarna i laxfiskar när de flyttar från sött till salt vatten. Resultaten visar att magtarmkanalen spelar en viktig roll för att upprätthålla salt- och vattenbalansen, bland annat genom att blodflödet till magtarmkanalen ökar samtidigt som vissa typer av tarmrörelser också ökar.

− Misslyckas de att kompensera för det salta havsvattnet kommer fiskarna snart att dö av uttorkning, säger Jeroen Brijs.

I sin avhandling visar han även att tiden det tar för dessa fysiologiska förändringar stämmer väl överens med den tid som vissa laxfiskar normalt tillbringar i åmynningens bräckvatten innan de ger sig ut i havet.

− Även om fiskarna riskerar att bli tagna av rovfåglar så är de tvingade att stanna i åmynningen så länge att deras magtarmkanal har nog med tid för att kalibrera sig så att den är redo att hantera havsvatten, säger Jeroen Brijs.

Kan få det svårt när klimatet blir varmare

Genom att undersöka normala fysiologiska förändringar hos vandrande fiskar kan forskarna också bättre förstå hur dessa kan komma att påverkas när klimatet förändras.

− Resultaten visar att vandrande fiskar kommer få svårt att klara sig om temperaturen fortsätter att öka eftersom högre temperatur ytterligare begränsar deras förmåga att motverka uttorkning, säger Jeroen Brijs.

Avhandlingens namn: Gastrointestinal motility and blood flow in teleosts during digestion and osmoregulation

Länk till avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/49977

Handledare: Catharina Olsson

Kontaktuppgifter:

Jeroen Brijs, mobil 072-307 56 12, jeroen.brijs@bioenv.gu.se

Catharina Olsson, telefon: 031-786 36 77

Bilder: Illustration: James Barnett personporträtt av Jeroen Brijs

Carina Eliasson
Pressinformatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 98 73
e-post: carina.eliasson@science.gu.se

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (Göteborgs universitet). Följ oss på Instagram.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Taggar: