Risk för fortsatt låst läge efter höstens val

Det parlamentariska läget och den grundläggande konfliktstrukturen består efter valet i höst oavsett vilken block som blir störst – det visar den senaste nationella SOM-undersökningen.

Med hjälp av data från 2017 års nationella SOM-undersökning har Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap, studerat partipreferenser i väljarkåren inför valet 2018. Resultaten presenteras i kapitlet Älska din nästa! Partiernas sympatikapital inför 2018 års riksdagsval, i den kommande SOM-antologin Sprickor i fasaden.

I undersökningen tillfrågas svenskarna vilka partier de tycker bäst respektive näst bäst om, och hur kombinationen av deras första- och andrahandspreferenser ser ut. Summan representerar den maximala utväxlingen av ett partis sympatikapital, eller maximala elektorala potential (MEP).

– De partier som förändrat sin MEP mest under de senaste åren är Miljöpartiet som minskat från 30 till 12 procent och Centerpartiet som ökat från 12 till 30 procent. Av riksdagspartierna är det Kristdemokraterna som noterar det lägsta värdet, 7 procent 2017. Det är Kristdemokraternas lägsta sympatikapital som uppmätts i SOM-undersökningarna under det kvartssekel som mätningarna av andrahandssympatier pågått, säger Henrik Ekengren Oscarsson.

Partiernas ställning i opinionen inför 2018 års val
För att ett parti ska klara fyraprocentsspärren och komma in i riksdagen behövs ungefär 250 000 röster under förutsättning att valdeltagandet blir lika högt som i de senaste valen, det vill säga 85 procent.

I SOM-undersökningen 2017 fick de tillfrågade bland annat svara på om de anser sig vara mycket övertygade partianhängare, så kallade kärnväljare.

– Resultaten visar att partikonkurrensen är tuff och att det just nu bara är fyra partier som har ett betryggande avstånd till fyra procent: Socialdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna och Centerpartiet, säger Henrik Ekengren Oscarsson.

Studien visar också att både Miljöpartiet och Liberalerna är mycket beroende av att även deras mjukare sympatisörer, det vill säga de som inte är kärnväljare, röstar på sitt favoritparti. 

– I annat fall är det inte troligt att Miljöpartiet och Liberalerna kan klara sig över fyraprocentspärren. Och när det gäller Kristdemokraterna så behöver de sin vana trogen även stöd från en stor del av sina andrahandssympatisörer för att hänga kvar i riksdagen, säger Henrik Ekengren Oscarsson.

Tydlig bild av sympatier och antipartier
De tillfrågade i SOM-undersökningen fick också betygsätta samtliga partier och partiledare på en elvagradig ogillar-gillarskala. Fram träder en samlad bild över var väljarna har sina starkaste sympatier och antipatier inför valet 2018: Blockuppdelningen mellan rödgrönrosa partier och allianspartier är tydlig och det starka ogillandet för Sverigedemokraterna i väljarkåren är oförändrat. 

Fortsatt låst läge
Slutsatsen blir att mycket litet har hänt under den gångna mandatperioden när det gäller väljarnas partipreferenser och att läget är mycket likartat som inför 2014 års val. 

– Det parlamentariska läget och den grundläggande konfliktstrukturen i partisystemet består och kommer att sätta det svenska parlamentariska systemet under fortsatt stress alldeles oavsett om rödgröna eller allianspartier blir största partikonstellation, säger Henrik Ekengren Oscarsson.

Läs hela kapitlet Älska din nästa! Partiernas sympatikapital inför 2018 års riksdagsval.

FAKTA

  • Älska din nästa! Partiernas sympatikapital inför 2018 års riksdagsval, av Henrik Ekengren Oscarsson är ett kapitel i den kommande forskarantologin från SOM-institutet: Sprickor i fasaden
  • Kapitlen i Sprickor i fasaden baseras framförallt på data från den senaste nationella SOM-undersökningen, som besvarades av drygt 9800 slumpmässigt utvalda personer under hösten och vintern 2017/2018.
  • Hela Sprickor i fasaden släpps digitalt den 26 juni och blir då fritt tillgänglig på www.som.gu.se 

För mer information, kontakta:
Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap, Göteborgs universitet, telefon: 031–786 4666, 070­–889 9943, e-post: henrik.oscarsson@pol.gu.se

Anna-Karin Lundell
Kommunikatör, statsvetenskapliga institutionen
Telefon: 031–786 6693
E-post: anna-karin.lundell@gu.se
 

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (Göteborgs universitet). Följ oss på Instagram.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 800 studenter och 6 200 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Om oss

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 38 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.För fler nyheter från Göteborgs universitet, se:Sahlgrenska akademin: http://news.cision.com/se/sahlgrenska-akademin-vid-goteborgs-universitetHandelshögskolan: http://news.cision.com/se/handelshogskolan-vid-goteborgs-universitet

Prenumerera