Skillnader i genomslag för tidiga betyg och tidiga nationella prov

Svenska lärares arbete har under de senaste decennierna alltmer kommit att präglas av bedömningar och tester av elever. Betyg i lägre årskurser och fler nationella prov har införts. Men en studie vid Göteborgs universitet visar hur delar av undervisningens och skolans syften och mål därmed riskerar att gå förlorade.

I den aktuella studien undersöks vad som sker i undervisningen när fokus i högre utsträckning riktas mot att lärarna ska bedöma och betygsätta eleverna. I avhandlingen följdes 13 erfarna lärare med liten eller ingen erfarenhet av betygssättning och nationella prov under det första året (2012) som betyg och nationella prov introducerades i årskurs 6.

Resultaten visar hur reformerna fick stort genomslag i lärarnas undervisning. Å ena sidan blev elevernas betyg och de nationella provresultaten ett nav i undervisningen som till stora delar satte förutsättningarna för vilken undervisning lärarna betraktade som möjlig respektive problematisk.

– Det starka genomslaget innebar att mer svårtestbara delar av ämnen tenderade att ge vika för delar som kunde leda till testbara kunskaper och ge underlag för de nya betygen, säger Ola Strandler.

Å andra sidan bidrog betygssättningen till en större klarhet om vad undervisningen skulle handla om och vad den skulle leda till. Men sammantaget pekar resultaten på att det kan finnas risker för att delar av undervisningens och skolans syften och mål går förlorade. Detta eftersom att mer komplexa och därmed svårmätbara dimensioner av de undervisande ämnena i högre grad utelämnades.

I studien beskrivs stora skillnader i de sätt på vilka reformerna fick genomslag i olika områden, skolor och klassrum.

– Förutsättningarna och de undervisningsformer som fanns etablerade i skolor i de socioekonomiskt starkare områdena innebar att man där lättare kunde ta in de nya kraven på betyg och testbarhet, säger Ola Strandler.
I skolor som låg i socioekonomiskt svagare områden blev utmaningarna ofta desto större för lärarna.

– I flera fall hindrades de där ifrån att undervisa på sätt som de bedömde som mer gynnsamma för elevernas lärande, säger han.

Avhandlingen finns digitalt publicerad på http://hdl.handle.net/2077/52325

För mer information:
Ola Strandler, telefon 031-786 2406, e-post: ola.strandler@gu.se

Ola Strandler lade fram sin avhandling Performativa lärarpraktiker vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession fredagen den 15 september.

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (Göteborgs universitet). Följ oss på Instagram.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 800 studenter och 6 200 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Taggar: