Stöd kan bli bättre till par som genomgår fosterdiagnostik i samband med provrörsbefruktning

Att gå igenom behandling med fosterdiagnostik på embryon i samband med provrörsbefruktning ställer båda parter i en parrelation inför svåra beslut.  För vissa finns en ökad risk för ångest och depression symtom. Det är därför bland annat viktigt att stöd i samband med diagnostiken ges till både mannen och kvinnan. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet.  

Par med allvarliga genetiska sjukdomar, och som genomgår provrörsbefruktning, kan erbjudas en så kallad preimplantatorisk genetisk diagnostik (PGD). Den gör det möjligt att välja ut embryon som inte bär på föräldrarnas sjukdomsanlag och att paren därmed kan få barn utan sjukdomen.  Men möjligheten ställer samtidigt paren inför svåra dilemman. 

Stina Järvholm, själv psykolog på avdelningen Reproduktionsmedicin på Sahlgrenska universitetssjukhuset, har i en avhandling undersökt psykologiska aspekter av att välja PGD. Hennes studie visar att möjligheten till diagnostik ses av paren både som en belastning och en möjlighet.

– De vill för sin egen skull få ett friskt barn. De vill skydda syskon som redan finns och undvika lidande hos framtida barn, säger Stina Järvholm.

– Samtidigt tänker de på hur andra individer och samhället i stort kan påverkas om de ”väljer bort” människor med risk för sjukdomar och funktionshinder. De sätter också sitt beslut i relation till kostnader för samhället och att deras behov ska ta resurser från andra delar av sjukvården, säger hon.

För avhandlingen har Stina Järvholm i intervju- och enkätstudier undersökt nitton kvinnor och sjutton män. Sjutton av dessa i parrelationer och två kvinnor enskilt. De första studierna följde hon upp tre år senare, för att beskriva deltagarnas upplevelse då av att ha genomgått behandlingen.

– Bland kvinnor kunde vi se ett samband mellan erfarenhet av missfall eller avbruten graviditet och symptom på depression. Bland män hade erfarenhet av sjukt barn samband med ångest, säger Stina Järvholm.

Tvärtom vad de förväntat så visade det sig att högre utbildning och svensk härkomst var relaterat till högre symptom på ångest bland män.

Oavsett utgång så tyckte deltagarna i studien tre år senare det var bra att de hade försökt påverka situationen genom PGD. Och vården kan dra erfarenheter av studien, tror Stina Järvholm.

– Det stöd som erbjuds när man ansöker om PGD bör riktas till båda i paret, inte bara kvinnan. Och de som håller i samtalen bör särskilt uppmärksamma tankar och känslor om beslutet i relation till föräldern i sig själv, men också till barnet och samhället i stort, säger Stina Järvholm.

Kontakt: Stina Järvholm, mejl: stina.jarvholm@vgregion.se, tel: 0707-363192

Avhandlingens titel: “It is better to have tried, no matter what”. Psychological perspectives on pre-implantation genetic diagnocis (PGD).

Mer om avhandlingen på: http://hdl.handle.net/2077/51960

Lars-Olof Karlsson
Kommunikatör
Tel: 031-786 4841, 0766-184841
E-post: lars-olof.karlsson@gu.se

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (Göteborgs universitet). Följ oss på Instagram.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 800 studenter och 6 200 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.