Tjejer som rider negativa till sina kroppar

Tjejer som sysslar med ridsport har ett mer problemfyllt förhållningssätt till kroppen än tjejer inom många andra idrotter, visar forskning från Göteborgs universitet.  De känner också av en stark press kring kropp och utseende – och en påtaglig märkeshets inom ridsporten.

Trots att ridning är en av de vanligaste idrotterna bland tjejer i Sverige har ingen undersökt hur tjejer som rider ser på sin idrott. I projektet TJEJ:ISKT undersöktes 800 tonårstjejers tränings- och hälsobeteenden, deras syn på sig själva och deras upplevelser av ”utseendekulturen” inom idrott.

Av de undersökta var drygt 250 ryttare. Syftet var bland annat att se om det fanns några skillnader mellan tjejer som utövar olika typer av vanliga svenska idrotter.
– De tjejer som sysslade med ridning berättade att det finns många krav som rör kropp och utseende och en påtaglig märkeshets inom sporten. De var också mer missnöjda med sina kroppar än flickor inom andra idrotter och ägnade sig åt problematiska viktminskningsbeteenden, som att hoppa över måltider och skära ned på sitt kaloriintag. Bland dessa tjejer fanns också ofta en känsla av att inte riktigt känna sin kropp, säger Carolina Lunde, doktor i psykologi, som lett forskningsprojektet.

I tidigare forskning har man sett att flickor som idrottar tenderar att vara mer positiva till sina kroppar än de som inte idrottar. Men resultat har också pekat på att det finns förhållanden som kan leda till att flickor utvecklar en mer negativ syn på kroppen, exempelvis inom sporter där det sätts ett likhetstecken mellan bra prestationer och en smal kropp, eller där idrottarens utseende bedöms på olika sätt.
– Stallet har ofta liknats vid en frizon från ett i övrigt väldigt utseendefixerat samhälle, säger Carolina Lunde. Men det är ingen som har tittat på hur det verkligen ser ut.

Nu visar alltså hennes undersökning att idén om att tjejer som rider skulle vara fria från press och krav kring utseende är allt annat än giltig.
– Det här är oroande resultat eftersom så många tjejer håller på med ridning, säger Carolina Lunde. Upplevelsen av att det finns en utseendepress inom ridsporten är viktig att ta på allvar eftersom vi också såg att den hängde ihop med att tjejerna på sikt utvecklade mer problem med till exempel mat och ätande.

Forskningsprojektet TJEJ:ISKT (Tjejers idrottande, självbild, kroppsuppfattning och träning) finansieras av Stiftelsen Hästforskning. Projektet startade 2010 och har bedrivits vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet.

För mer information, kontakta:
Carolina Lunde, fil. dr i psykologi (projektledare), telefon: 031-786 42 66 alt. 0708-28 87 31, e-post: carolina.lunde@psy.gu.se

Ann-Sofie Sten
Kommunikatör
Telefon: 031-786 6594
E-post: ann-sofie.sten@gu.se

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Taggar:

Om oss

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 38 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.För fler nyheter från Göteborgs universitet, se:Sahlgrenska akademin: http://news.cision.com/se/sahlgrenska-akademin-vid-goteborgs-universitetHandelshögskolan: http://news.cision.com/se/handelshogskolan-vid-goteborgs-universitet

Prenumerera

Media

Media