Kelirikkoa ennakoidaan etenkin maan keskiosien teille, rautateillä helpompaa
Lauhan talven takia kelirikko-ongelmia on keväällä odotettavissa maanteille suuressa osassa maata. Pahimmilta tulvilta sen sijaan säästyttäneen. Rautateille ei routarajoituksia tarvittane tavanomaista kevättä enempää. Paljon riippuu myös loppukuun pakkasista.
Rautatieliikenne selvinnee tänä vuonna normaalia vähäisemmillä routaongelmilla. Myöskään saaristoliikennettä kelirikko ei nyt vaivaa. Sen sijaan maanteitä leuto talvi on kohdellut kovakouraisesti.
Rautateille edellisiä vuosia vähemmän routimishaittoja
Etenkin Keski- ja Etelä-Suomen rautateille odotetaan helppoa routakevättä. Talvikauden routarajoitukset painottuvat Itä- ja Pohjois-Suomen toistuviin kohteisiin. Miten paljon routahaittoja ilmenee, riippuu mahdollisista maaliskuun pakkasjaksoista ja sään vaihteluista roudan sulaessa.
Routarajoituksia ennakoidaan tarvittavan noin 10–20 ratakilometrille. Routimishaittojen arvioidaan jäävän paria edellistä vuotta vähäisemmiksi.
Routaongelmat osuvat vuosittain samoihin paikkoihin. "Liikennevirasto pyrkii minimoimaan roudasta liikenteelle aiheutuvia haittoja", kertoo ratojen kunnossapitoyksikön päällikkö Matti Levomäki. "Teemme sen yhteistyössä kunnossapitourakoitsijoiden ja liikennöitsijän kanssa. Kunkin rataosan kunnossapitäjät tarkkailevat jatkuvasti muutoksia routatilanteessa ja tekevät samalla tarvittavat kunnossapitotoimet, jotta nopeusrajoitusten asettamista voitaisiin välttää ja routavauriot minimoida."
Kun maanpinnan päällimmäiset kerrokset alkavat keväällä sulaa, ei sulamisvesi välttämättä pääse virtaamaan ja ratapenkat kuivumaan. Routivia ja sulaneita maakerroksia voi myös olla päällekkäin. Kun maa routii kiskojen alla, syntyy epätasaista routimisnousua. Roudasta kärsivälle rataverkon osalle joudutaan tällöin asettamaan nopeusrajoitus, jotta voidaan taata junille turvallinen kulku.
Maanteillä lauha talvi on vaurioittanut päällysteitä
Sorateillä kelirikko saattaa ensi keväänä vaivata isoa osaa maasta. Vain eteläiseen Suomeen ja rannikolle Oulun aluetta lukuun ottamatta ennustetaan normaalia ja Pohjois-Karjalan maakuntaan jopa normaalia helpompaa kelirikkoa. Kaikkialla muualla kelirikkoa ennustetaan esiintyvän ensi keväänä keskimääräistä enemmän. "Pohjaveden pinnat olivat talvikauden alussa korkealla ja jäätyminen eteni niin, että todennäköisesti teiden rakenteisiin on syntynyt jäälinssejä", selventää kunnossapidon kehittämisyksikön päällikkö Pekka Rajala.
Miten vakavaksi kelirikko muodostuu, riippuu pitkälti kevään säistä. Kuiva ja aurinkoinen sää sekä yöpakkaset, jolloin tiet kuivavat sulamisen tahtiin, pitävät kurissa uhkaavan kelirikon. Eniten kelirikolle alttiita teitä on Suomen keskiosissa, jossa maaperä ja maasto-olosuhteet ovat sen syntymiselle otollisia ja sorateitä paljon.
Nopeusrajoituksia tarvitaan tavallista enemmän
Rajalan mukaan päällystetyt tiet ovat kärsineet talven lauhoista ja sateisista keleistä selvästi normaalia enemmän. Halkeamia on nyt paljon, samoin reikiä ja vaurioita päällysteissä. "Pahimmin vaurioituneille teille joudutaan asettamaan nopeusrajoituksia, kunnes ne on saatu korjattua. Nyt tarvitaan tiellä liikkujien tarkkaavaisuutta päällystevaurioiden suhteen", hän toteaa.
Roudan sulaminen on jo paikoin alkanut ja kelirikkoaika alkaa selvästi normaalia aikaisemmin. Keväällä joudutaan asettamaan painorajoituksia, kuten monesti viime vuosina. Lauha talvi on jo nyt aiheuttanut sorateille pintakelirikkoa, jolloin velliintynyt pinta haittaa liikkumista.
Tulvia sen sijaan ei vähäisen lumen takia juurikaan ole odotettavissa ainakaan eteläisessä Suomessa, etenkin jos kevätsateet jäävät vähäisiksi. Maanteiden sivuojien rummut ovat monin paikoin jäätyneet umpeen ja saattavat nostaa sulamisvaiheessa vettä teille. Yksityistieliittymiä on paljon, niiden rumpujen aukipitämisestä vastaa liittymän omistaja.
Kelirikon vuoksi painorajoituksia asetetaan vuosittain yleensä noin 600–2000 kilometrille. Viime keväänä painorajoituksia oli noin 900 kilometrillä maanteitä ja syksylläkin vielä yli 100 kilometrillä, kun runsaat sateet pehmittivät teiden runkoja.
Saaristoliikenteen kelirikko-ongelmat vähäisiä
Saaristomerellä ja Suomenlahdella on tänä talvena vallinnut lähes avovesiolosuhteet, joten saariston liikenne on pystytty hoitamaan ilman jäätalven yleensä aiheuttamia hankaluuksia ja erikoiskalustoa. Myöskään Hailuodon virallista jäätietä ei ole voitu huonon jäätilanteen takia avata. Sen sijaan Itä-Suomessa ovat lauttaväylälle kasaantuneet jäät välillä haitanneet liikennettä.
Lisätietoja:
Kunnossapidon kehittämisyksikön päällikkö Pekka Rajala, p. 0 40 050 3368 (tiet)
Ratojen kunnossapitoyksikön päällikkö Matti Levomäki, p. 029 534 3893
Palvelutasovastaava Sirpa Vanhala, Varsinais-Suomen ELY, p. 0400 763 636 (saaristoliikenne)
Liikenteen asiakaspalvelu, liikenteen.asiakaspalvelu(at)liikennevirasto.fi, p 0295 020 600
Painorajoitukset
Routa ja kelirikko
Alueellisesta kelirikkotilanteesta tiedottavat tarkemmin ELY-keskukset
Tjällossning att vänta särskilt på vägarna i landets mellersta delar, på järnvägarna är situationen bättre
På grund av den milda vintern förväntas problem med tjällossning på landsvägar i en stor del av landet. Några stora översvämningar torde däremot inte förekomma. På järnvägar behövs begränsningar till följd av tjälen antagligen inte i någon större utsträckning än under normala vårar. Mycket beror också på köldläget i slutet av månaden.
Järnvägstrafiken torde i år klara sig med mindre problem till följd av tjälen än normalt. Inte heller i skärgården är menföret nu något problem. Däremot har den milda vintern farit hårt fram med landsvägarna.
Färre tjälproblem på järnvägarna än under tidigare år
Tjälproblemen på järnvägarna förväntas vara få i vår, särskilt i mellersta och södra Finland. Begränsningarna till följd av tjälen finns igen på samma ställen som tidigare i östra och norra Finland. Eventuella köldperioder i mars och väderväxlingarna under tjällossningen inverkar på i vilken utsträckning det förekommer tjälproblem.
Man förutspår att det måste införas begränsningar till följd av tjälen på cirka 10-20 bankilometer. Tjälproblemen antas vara färre än under de senaste två åren.
Tjälproblemen uppstår varje år på samma ställen. "Trafikverket strävar efter att minimera olägenheterna för trafiken till följd av tjälen", berättar Matti Levomäki, chef för bandrift och -underhåll. "Vi samarbetar i denna fråga med driftsentreprenörerna och trafikidkaren. Entreprenörerna för varje bansträcka följer kontinuerligt med förändringarna i tjällossningen och vidtar samtidigt nödvändiga åtgärder för att minimera tjälskadorna och undvika hastighetsbegränsningar.
Då de översta markskikten börjar tina på våren, kan smältvattnet inte alltid rinna bort och banvallarna inte heller torka. Det kan också finnas både tjälskadade och tinade markskikt ovanpå varandra. Då marken under rälsen fryser till, leder det till ojämna tjällyftningar. På de delar av bannätet som drabbats av tjäle måste man då införa hastighetsbegränsningar för att kunna garantera att tågen kan köra tryggt.
På landsvägarna har den milda vintern skadat beläggningar
I vår kan grusvägarna i en stor del av landet drabbas av tjällossningsproblem. Bara i södra Finland och längs kusten, med undantag av Uleåborgsområdet, förutspås tjällossningen bli normal och i landskapet Norra Karelen till och med lättare än normalt. I resten av landet förutspås tjällossning i vår förekomma mera än i genomsnitt. "Grundvattennivåerna var höga i början av vintern och tillfrysningen framskred så att det sannolikt bildades islinser i vägkonstruktionerna", förklarar Pekka Rajala, enhetschef för drift- och underhållsutveckling.
Hur allvarlig tjällossningen blir beror i stor utsträckning på vädret i vår. Ett torrt och soligt väder samt nattfrost gör att vägarna torkar i takt med smältningen, vilket håller den hotande tjällossningen i schack. De flesta tjälfarliga vägarna finns i de mellersta delarna av landet, där marken och terrängförhållandena är gynnsamma för tjälbildning och där antalet grusvägar är stort.
Hastighetsbegränsningar behövs mera än vanligt
Enligt Rajala har de belagda vägarna lidit av vinterns milda och regniga väder klart mera än normalt. Det förekommer många sprickor samt gropar och andra skador i beläggningarna. "På de mest skadade vägarna är man tvungen att införa hastighetsbegränsningar, som gäller tills man har hunnit reparera dem. Nu gäller det för trafikanterna att vara observanta i fråga om beläggningsskador", konstaterar han.
Tjälen har redan börjat smälta ställvis och menförestiden börjar mycket tidigare än normalt. Man är tvungen att införa viktbegränsningar i vår, precis som så ofta under de senaste åren. Den milda vintern har redan nu orsakat ytliga tjälskador på grusvägarna, varvid den mjuka ytan försvårar trafiken.
Däremot förväntas just inga översvämningar, åtminstone inte i södra Finland, tack vare den snöfattiga vintern, särskilt om det regnar måttligt i vår. Trummorna i landsvägarnas sidodiken är igenfrysta på många ställen, vilket kan medföra att vattnet stiger upp på vägen när smältningen kommer igång. Det finns många enskilda väganslutningar, och det är deras ägare som ansvarar för att trummorna hålls öppna.
Till följd av tjällossningen införs årligen viktbegränsningar på 600–2 000 vägkilometer. Förra våren fanns det cirka 900 kilometer viktbegränsade landsvägar och ännu på hösten över 100 kilometer då de rikliga regnen mjukade upp vägkropparna.
Få menföresproblem i skärgårdstrafiken
Både Skärgårdshavet och Finska viken har haft nästan öppet vatten i vinter och därför har man kunnat sköta skärgårdstrafiken utan de svårigheter som vanligen förekommer under isvintrar och utan specialmateriel. Man har inte inte heller kunnat öppna den officiella isvägen till Karlö på grund av det dåliga isläget. Däremot har is som packats i färjefarleder stört trafiken ibland i östra Finland.
Ytterligare information:
Drift- och underhållsutveckling, enhetschef Pekka Rajala, tfn 0 40 050 3368 (vägar)
Bandrift och -underhåll, enhetschef Matti Levomäki, tfn 029 534 3893
Servicenivåansvarig Sirpa Vanhala, NTM-centralen i Egentliga Finland, tfn 0400 763 636 (skärgårdstrafiken)
Trafikens kundtjänst, liikenteen.asiakaspalvelu(at)liikennevirasto.fi, tfn 0295 020 600,
Noggrannare uppgifter om menföressituationen regionalt ger NTM-centralerna
Liikennevirasto mahdollistaa toimivat, tehokkaat ja turvalliset matkat ja kuljetukset. www.liikennevirasto.fi
Trafikverket möjliggör fungerande, effektiva och trygga resor och transporter. www.trafikverket.fi
www.facebook.com/liikenneverkossa
www.twitter.com/liikennevirasto
Avainsanat: