Kevätroudat alkavat väylillä
22.3.2013 Pääosin normaalista kelirikosta huolimatta maanteillä on runsaasti talven aiheuttamia halkeamia ja muita vauriota. Rautateillä roudan vaikutusten odotetaan jäävän tavanomaisiksi. Saaristoliikenne on pystytty hoitamaan pääsääntöisesti yhteysaluksilla.
Routa tai kelirikko vaikuttaa hieman eri tavoin eri liikennemuotoihin. Väylän kunnossapidossa on tiukemmat kriteerit rautateillä kuin maanteillä. Saaristoliikenteessä sen sijaan kulku estyy tai ainakin hankaloituu.
Rautateille odotettavissa normaali routakevät
Tämän hetken ennusteen mukaan routarajoituksia asetetaan lähes 200 ratakilometrille. Pakkasmäärältään leudon alkutalven vuoksi routavaurioita alkoi ilmetä aiempia talvia myöhemmin. Lopullisten routarajoitusten määrä riippuu lopputalven säästä.
Routaongelmat kohdistuvat vuosittain samoihin paikkoihin. Liikennevirasto pyrkii vähentämään roudan vaikutuksia liikenteeseen yhteistyössä kunnossapitourakoitsijoiden ja liikennöitsijän kanssa: Kunkin rataosan kunnossapitäjät tarkkailevat jatkuvasti muutoksia routatilanteessa. He tekevät samalla tarvittavat kunnossapitotoimet, jotta nopeusrajoitusten asettamista voitaisiin välttää ja routavauriot minimoida. Seinäjoki–Oulu-ratahanke vähentää edetessään vuosittain tarvetta nopeusrajoituksiin. Hankkeen valmistuttua niitä ei todennäköisesti enää tarvita lainkaan.
Kun maanpinnan päällimmäiset kerrokset alkavat keväällä sulaa, ei sulamisvesi välttämättä pääse virtaamaan ja ratapenkat kuivumaan. Routivia ja sulaneita maakerroksia voi myös olla päällekkäin. Kun maa routii kiskojen alla, syntyy epätasaista routimisnousua. Roudasta kärsivälle rataverkon osalle on tällöin asetettava nopeusrajoitus, jotta junien turvallinen kulku voidaan taata.
Maanteillä runsaasti routavaurioita
Suureen osaan maata ennustetaan normaalia kelirikkoa, itään ja Perämeren rannikolle ehkä jopa normaalia helpompaa. Pohjois-Lapissa sen sijaan kelirikon odotetaan muodostuvan tavanomaista vaikeammaksi. Kelirikolle alttiita teitä Lapissa on kuitenkin muuta maata vähemmän.
Kevään lähestyessä routanousu synnyttää maanteille epätasaisuutta. Myös päällystetyt tiet ovat kärsineet talven kosteista keleistä ja roudasta. Halkeamia on nyt paljon, samoin reikiä ja vaurioita. Vilkasliikenteiset tiet ovat urautuneet nastarengaskauden aikana. Pahimmin urautuneille ja vaurioituneille teille joudutaan asettamaan nopeusrajoituksia siihen saakka, kun ne on saatu korjattua.
Osassa Suomea teiden reunoilla on paljon lunta. Sulamisvesi voi ajautua tielle ja pehmentää sorateiden pintaa tai muutoin aiheuttaa ongelmia liikenteelle. Vesi etsii helposti uuden kulkutien, kun kylmä tien runko pitää tierummut jäässä. Maanteillä on paljon yksityistieliittymiä, joiden rumpujen aukipitämisestä vastaa yksityistiekunta.
Tierakenteiden jäätyminen ja routa vaikuttavat vanhoihin teihin. Kun routa sulaa, saattaa tien rakenne tai sen pinta pehmentyä ja menettää kantavuuttaan. Kevään säiden eteneminen vaikuttaa kelirikon esiintymiseen. Orastavan kelirikon pitävät kurissa kuiva ja aurinkoinen sää sekä yöpakkaset. Suomen keskiosissa on eniten kelirikolle alttiita teitä, sillä maaperä ja maasto-olosuhteet ovat otollisia kelirikon syntymiselle ja sorateitä on paljon.
Kelirikon vuoksi painorajoituksia asetetaan vuosittain yleensä noin 600–2000 kilometrille. Viime keväänä kelirikkoisia kohtia oli maanteillä noin 1500 kilometrillä ja syksylläkin yli 400 kilometrillä, kun runsaat sateet pehmittivät teiden runkoja. Viime vuonna pohjaveden pinta oli pakkaskauden alkaessa normaalia korkeammalla koko maassa Varsinais-Suomea lukuun ottamatta. Pakkaskauden alettua teiden kelirikkoalttiit rungot jäätyivät nopeasti, eikä routa ehtinyt kerätä niihin vettä.
Jäätilanne saariston yhteysalusliikenteelle suopeahko
Saaristossa jäätilannetta ovat hankaloittaneet kovat yöpakkaset ja toisaalta aurinkoiset päivät: ne ovat sulattaneet lunta, joka on puuroutunut ränneihin liikennettä haittaavaksi lumisohjoksi.
Saariston yhteysalusliikenteen talvi ei ole poikennut normaalista. Liikenne on pystytty hoitamaan pääsääntöisesti yhteysaluksilla, joskin myös ilmatyynyaluksiin on jouduttu turvautumaan. Hankalin tilanne on ollut Kotkassa, jossa yhteysalus ei ole päässyt Kotkan Kuutsalossa rantaan saakka, vaan ihmiset on jouduttu jättämään melko kauaksi rannasta jäälle. Haapasaaren yhteysalusta taas on pahimpana kelirikkokautena jouduttu paikkaamaan rekikuljetuksilla.
Alueellisesta kelirikkotilanteesta tiedottavat tarkemmin ELY-keskukset.
Lisätietoja:
Teiden kunnossapidon asiantuntija Olli Penttinen, p. 020 637 3582
Radanpitoyksikön päällikkö Matti Levomäki, p. 020 637 3893
Palvelutasovastaava Sirpa Vanhala, Varsinais-Suomen ELY, p. 0400 763 636 (saaristoliikenne)
Tieliikenteen asiakaspalvelu, p. 0206 90300
Meddelande
22.3.2013
Vårens tjällossning börjar märkas på trafiklederna
Trots den i huvudsak normala tjällossningen har landsvägarna många sprickor och andra skador som uppkommit under vintern. Effekterna av tjälen på järnvägarna verkar bli normala. Skärgårdstrafiken har i regel kunnat skötas med förbindelsefartyg.
Tjälens eller tjällossningens inverkan på de olika trafikslagen varierar något. Driften och underhållet av trafiklederna följer strängare regler på järnvägarna än på landsvägarna. I skärgårdstrafiken förhindras eller åtminstone försvåras framkomligheten.
Tjällossningen på järnvägarna väntas bli normal i vår
Enligt den nuvarande prognosen kommer det att utfärdas begränsningar till följd av tjälen på upp till 200 bankilometer. Eftersom vintern började med milt väder och få kölddagar, kom tjälskadorna senare än under tidigare vintrar. Det slutliga antalet begränsningar som utfärdas till följd av tjälen beror på hur vädret blir under resten av vintern.
Tjälproblemen uppstår varje år på samma ställen. Trafikverket strävar efter att minska tjälens inverkan på trafiken i samarbete med driftsentreprenörerna och trafikidkaren: Drift- och underhållsentreprenörerna kontrollerar ständigt om tjällossningen har gett upphov till förändringar på deras respektive banavsnitt. De vidtar samtidigt nödvändiga drift- och underhållsåtgärder för att man ska slippa utfärda hastighetsgränser och minimera tjälskadorna. I takt med att banprojektet Seinäjoki–Uleåborg framskrider, minskar det årliga behovet av hastighetsbegränsningar på sträckan. När projektet är slutfört behövs antagligen inga hastighetsbegränsningar längre.
Då de översta markskikten börjar tina på våren, kan smältvattnet inte alltid rinna bort och banvallarna inte heller torka. Det kan också finnas både tjälskadade och tinade markskikt ovanpå varandra. Då marken under rälsen fryser till, leder det till ojämna tjällyftningar. För att man ska kunna garantera tågens säkra framfart är det därför nödvändigt att utfärda hastighetsbegränsningar på banavsnitt med tjälskott.
Mycket tjälskador på landsvägarna
Normal tjällossning väntas i största delen av landet, eventuellt blir den lättare än normalt i landets östliga delar och längs Bottenvikens kust. I norra Lappland däremot väntas tjällossningen bli svårare än vanligt. Jämfört med resten av landet finns det emellertid färre vägar i Lappland som är utsatta för tjällossning.
Då våren närmar sig gör tjällyftningar att landsvägarna blir ojämna. Också de belagda vägarna har tagit skada av tjälen och det fuktiga vädret i vinter. Det förekommer många sprickor nu, liksom gropar och andra skador. Under dubbdäckssäsongen har det bildats spår på de livligt trafikerade vägarna. På de mest skadade vägarna med omfattande spårbildning är man tvungen att utfärda hastighetsbegränsningar, som gäller tills man har hunnit reparera vägarna.
I vissa delar av Finland finns det mycket snö längs vägarna. Smältvatten kan rinna ut på vägen och göra grusvägarnas yta mjuk eller annars orsaka problem för trafiken. Den kalla vägkroppen gör att vägtrummorna hålls frysta, varvid vattnet lätt söker sig nya rutter. Landsvägarna har många anslutningar för enskilda vägar och det är den enskilda vägens väglag som ansvarar för att trummorna hålls öppna.
Frusna vägkonstruktioner och tjälen inverkar på gamla vägar. Då tjälen går ur jorden kan vägkonstruktionen eller vägytan mjukas upp och förlora sin bärighet. Hur tjällossningsprocessen framskrider beror på hurudant vårvädret blir. Torrt och soligt väder samt nattfrost håller tjällossningen i schack. Tjälfarliga vägar förekommer mest i landets mellersta delar, där antalet grusvägar är störst och marken och terrängförhållandena är tjälkänsliga.
Till följd av tjällossningen utfärdas årligen viktbegränsningar på 600–2 000 vägkilometer. Förra våren fanns det cirka 1 500 kilometer med tjälskadad landsväg och ännu på hösten över 400 kilometer då de rikliga regnen mjukade upp vägkropparna. I fjol var grundvattennivån i början av köldperioden högre än normalt i hela landet, med undantag av Egentliga Finland. I början av köldperioden frös de tjälkänsliga vägkropparna snabbt och tjälen hann inte samla vatten i dem.
Isläget har gynnat förbindelsefartygstrafiken i skärgården
I skärgården har isläget försämrats dels på grund av den stränga nattliga kylan och dels de soliga dagarna. De soliga dagarna har smält snön, som har grötat sig i rännorna till en snösörja som stör trafiken.
Vintern har varit normal för förbindelsefartygstrafiken i skärgården. Trafiken har i regel kunnat skötas av förbindelsefartyg, även om man ibland har varit tvungen att använda svävare. Svårast har läget varit i Kotka, där förbindelsefartyget inte har kommit ända fram till Kuutsalo, utan man har varit tvungen att släppa av passagerarna på isen ganska långt från stranden. Under den värsta menförestiden har man varit tvungen att ersätta förbindelsefartyget till Haapasaari med slädar.
Närings-, trafik- och miljöcentralerna informerar noggrannare om menföressituationen regionalt.
Ytterligare information:
Sakkunnig inom vägunderhåll Olli Penttinen, tfn 020 637 3582
Chef för banhållningsenheten Matti Levomäki, tfn 020 637 3893
Servicenivåansvarig Sirpa Vanhala, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland, tfn 0400 763 636 (skärgårdstrafik)
Kundservice, vägtrafik, tfn 0206 90301
Liikennevirasto mahdollistaa toimivat, tehokkaat ja turvalliset matkat ja kuljetukset. www.liikennevirasto.fi.
Trafikverket möjliggör fungerande, effektiva och trygga resor och transporter. www.trafikverket.fi
Avainsanat: