Från dissonans till resonans i hållbarhetsomställningen
Den 11 september arrangerades den elfte upplagan av A Sustainable Tomorrow i Helsingborg. Eventet livestreamades till ca 30.000 deltagare på 200 lokala hubbar runt om i Norden. Årets fokusområde var Dissonans – metoder och exempel för att minska glappet mellan det vi vet att vi måste göra och det vi gör kopplat till hållbarhetsomställningen.
Foto: Photo87.se
AST2024 anordnades på Clarion Hotel & Congress Sea U under ledning av programledare Catarina Rolfsdotter-Jansson. Först ut på scen var Kata Nylén, legitimerad psykolog och expertrådgivare inom årets fokusområde dissonans. Hon gav deltagarna en introduktion till begreppet dissonans, att det handlar om motstridiga tankar som skaver och väcker obehag. Men om vi lär oss att förstå och hantera dissonansen kan den omvandlas till resonans och bli en stark förändringskraft i hållbarhetsomställningen.
Grundaren Bo Nilsson presenterade A Sustainable Tomorrows nya målsättning för att bidra till de Globala målen, nämligen att bli 100 000 deltagare år 2026. Till år 2027 ska 50 procent av deltagarna bestå av unga personer, en resa som påbörjades redan i år med hjälp av ungdomsambassadör Andreas Magnusson. Han diskuterade ung delaktighet och inkludering med två elever från Vittra Landborgens grundskola i Helsingborg samt Petter Brobacke, utvecklingschef på AcadeMedia. Andreas efterlyste en ökad intergenerationell dialog om klimatomställningen och gav alla hubbdeltagare möjlighet att skicka in sina förslag under sändningen. Ungdomarna på scen framförde att det behöver bli enklare och billigare att göra hållbara val, till exempel åka kollektivt eller installera solceller. Publiken fick också ta del av en ny enkätundersökning från AcadeMedia som visade att 65% av de tillfrågade ungdomarna anser att vuxnas beslut inte gör någon skillnad, eller till och med försämrar miljön och klimatet.
Gurgîn Bakircioglu, författare och journalist, berättade om sin personliga resa som startade med en kris och mynnade ut i en minimalistisk livsstil som gjorde att han blev lyckligare, fick mer tid och större frihet. Han menar att det finns många hållbara förebilder som vi inte ser, till exempel i landets förorter, och lyfte fram kolonilotterna i miljonprogrammen som en plats där han själv ofta hämtar inspiration.
Klimatpsykolog John Jamir Benzon Aruta bidrog med ett globalt perspektiv från Filippinerna. Han konstaterade att det ofta är människor i det globala syd som drabbas hårdast av klimatförändringarna. Han vill se ökad klimaträttvisa med hjälp av holistiska arbetssätt, interdisciplinära lösningar och tvärsektoriellt samarbete både lokalt och globalt.
Maria Wolrath Söderberg, som forskar kring målkonflikter relaterat till hållbarhet vid Södertörns högskola, förklarade att vi hittar på många ursäkter för att stå ut med dissonansen i vardagen. En vanlig ursäkt är idén om vi har ett klimatkonto där klimatvänliga val och handlingar rättfärdigar motsatsen. Vi befinner oss i en omskakande tid där det är lätt att tappa orken, kraften och tron. Men lösningen är inte att blunda för problemen utan att våga acceptera och adressera dem. Historien visar att obehagliga känslor som rädsla och skam kan omsättas till en stark drivkraft för förändring.
Fredrik Reinfeldt gjorde sitt nionde framträdande hos A Sustainable Tomorrow där han i vanlig ordning levererade en global omvärldsanalys kopplad till årets fokusområde. Han lyfte fram FN:s globala mål som en stor bedrift men framhöll att det blir svårt att nå hela vägen fram till 2030. Det stundade presidentvalet i USA kommer få stor betydelse för det internationella hållbarbetsarbetet eftersom det är världens mäktigaste land och den enskilt största ekonomin. Reinfeldt beskrev det amerikanska valsystemet som innebär att utfallet i 5–6 delstater, med sammanlagt 15 procent av landets invånare, sannolikt kommer avgöra valet och därmed världsordningen framöver. Han talade även om den globala befolkningsutvecklingen där tillväxten fram till år 2100 huvudsakligen väntas ske i Afrika medan prognosen för många västländer tyder på en minskad och åldrande befolkning.
Johanna Lundgren Gestlöf (hållbarhetschef SPP) och Fredric Nyström (hållbarhetschef AP3) intervjuades angående finanssektorns möjligheter att påverka hållbarhetsomställningen. Svaret är att det finns flera vägar. Dels handlar det om att avstå investeringar i fossilbolag och flytta kapital till hållbara företag, dels om ett aktivt ägarskap där man ställer krav på bolagen att höja ambitionerna och påskynda omställningen. Dessutom efterfrågades politiska styrmedel som ökar kostnaderna för fossila utsläpp.
Deltagarna fick även lyssna till ett samtal med Gustaf Skarsgård och Johan M. Reunanen som diskuterade klimatkrisen ur ett beroendeperspektiv. De konstaterade att det finns många likheter mellan klimatförnekelse och beroendeförnekelse och att det är lätt att dämpa sina otillräcklighetskänslor genom att skylla på andra, istället för att ändra sitt eget beteende.
Årets A Sustainable Prize gick till Nicolas Lunabba, författare, lärare på Lunds universitet och hedersdoktor i socialt arbete vid Malmö universitet. Han fick priset för sina insatser med att hjälpa utsatta människor och för ökad jämlikhet i samhället. Under drygt tjugo år har han arbetat med social och ekonomisk hållbarhet som verksamhetsansvarig för organisationen Helamalmö.
– Det känns fint och ärofyllt. Min övertygelse är att vi endast kan uppnå verklig, genomgripande förändring genom att arbeta kollektivt. Som enskild person kan man inte uträtta mycket. Priset delar jag därför med alla mina fina kollegor, säger han.
För mer information, vänligen kontakta:
Bo Nilsson, bo@asustainabletomorrow.se, 070-527 61 12
https://asustainabletomorrow.com.se
A Sustainable Tomorrow är bäst på möten som får hållbarhet att hända. Vi sammanför hållbara aktörer från näringslivet, den offentliga sektorn, civilsamhället och akademin. Vi skapar moderna och unika mötesplatser där kunskap sprids och nätverk skapas för att öka deltagarnas affärsnytta utifrån de Globala målen för hållbar utveckling.
Taggar:
