Övergången till SEPA kostsam för europeiska banker
En ny undersökning från Accenture visar övergången till gemensamma eurobetalningar, SEPA, kostar mer och tar längre tid än beräknat. Majoriteten av de europeiska bankerna kommer att använda sig av tillfälliga lösningar för att klara övergången 2010. De 100 största bankerna i Europa beräknas lägga ner mer än 3 miljarder euro på anpassningsarbetet.
SEPA, Single Euro Payments Area, heter projektet som ska förenkla och standardisera den splittrade betalningsmarknaden i Europa och minska de hinder som finns för betalningar över gränserna. SEPA omfattar alla elektroniska betalningar bl.a. kortbetalningar, kontoöverföringar och autogiro. År 2010 ska övergången till SEPA vara helt klar. De banker som inte har uppgraderat sina system under 2008 måste ha tillfälliga lösningar för att de befintliga systemen ska kunna konverteras till SEPA 2010.
Enligt Noel Gordon, VD för Accentures affärsområde bank och finans i Europa, Afrika och Latinamerika, innebär detta att Europas 90 största banker kommer att lägga ner mer än 3 miljarder euro på betalningsanpassning under de kommande fem åren.
- Den europeiska betalningsmarknaden genomgår en revolution. Efter flera år med få förändringar och relativt små investeringar är projekt som SEPA dyrt och betungande för alla i branschen, säger Noel Gordon.
Accentures undersökning är gjord bland 47 ledande betalningsexperter i Europa, däribland Sverige. Trots de stora investeringar en övergångsanpassning innebär visar undersökningen att endast 37 procent av de tillfrågade har för avsikt att anpassa sig helt till den första tidsfristen för SEPA år 2008.
- Även om inte bankerna måste ha gått över helt till SEPA år 2008, är det oroväckande att nästan två tredjedelar av de svarande uppger att de kommer att införa tillfälliga lösningar. De drar på sig extra kostnader för att bara köpa sig två extra år innan de inför en definitiv SEPA-lösning. De som använder sig av den här metoden gör bäst i att välja en tillfällig lösning som kan byggas ut så att den blir helt kompatibel i ett senare skede, säger Joakim Mellander, ansvarig för affärsområdet bank och finans på Accenture i Sverige.
En fjärdedel uppger att de planerar att hantera sina tillfälliga lösningar internt och 19 procent säger att de kommer att anlita externa parter. Ytterligare 16 procent uppger att de överväger att utveckla fristående SEPA-kompatibla produkter.
En av orsakerna till att två tredjedelar av de svarande inte kommer att ha anpassat sig helt till SEPA år 2008 är att projektet är så resurskrävande, både verksamhets- och teknikmässigt. När de svarande ombads att ange vilka resurser som skulle bli mest ansträngda av SEPA-anpassningen uppgav man teknisk projektledning, affärsprojektledning, strategiutveckling och strategiplanering, systemleverans och förändringsledning inom organisationen.
Av deltagarnas rankning av åtta påståenden om de nya bestämmelserna framgår att de ser SEPA mer som en möjlighet än ett krav som måste efterlevas. 74 procent av deltagarna höll med om att SEPA påskyndar företagets planer i betalningsinfrastrukturen. Mer än hälften av de ledande befattningshavarna ser SEPA som ett projekt som ger en efterlängtad harmonisering, gemensamma normer och förbättrar effektiviteten. Endast 16 procent av deltagarna svarade att SEPA innebär ”en onödig förändring som inte ger någon affärsnytta”. 27 procent anser att SEPA är ett ”högriskprojekt med orealistiska tidsramar”.