14 miljoner till forskning inom arbetsmiljö och hälsa
Magnetröntgen av hjärnan för att spåra utmattningssyndrom och en undersökning av hur nanopartiklar i byggmaterial påverkar hälsan. Det är ämnena för två av de fyra forskningsprojekt som beviljats sammanlagt 14 077 000 kronor av AFA Försäkring i årets tredje anslagsomgång.
Foto: Cultura Creative, Johnér Bildbyrå.
– Vi vill långsiktigt bidra till en god arbetsmiljö med färre arbetsskador och minskad ohälsa. Det gör vi bland annat genom att stödja forskning som främjar ett tryggt och friskt arbetsliv, säger Helena Jahncke, chef för FoU-avdelningen på AFA Försäkring.
– Forskningen vi finansierar ska komma till nytta i arbetslivet. Det är ett av våra huvudkriterier när vi beslutar om vilka projekt som får stöd. Nu har vi beviljat stöd till fyra nya projekt inom arbetsmiljö och hälsa.
De fyra projekten är:
Prognostiska hjärnmarkörer för utmattningssyndrom
Psykisk ohälsa är den främsta orsaken till längre sjukfrånvaro och sjukskrivningarna för utmattningssyndrom ökar. Idag ställs psykiska diagnoser utifrån de symtom patienten uppger utan möjlighet att komplettera med biologiskt mätbara grunder. En studie av hjärnans aktivitet vid utmattningssyndrom med hjälp av magnetkamera, MRI, och artificiell intelligens, AI, kan bidra till utvecklingen av biologiska mått, så kallade hjärnmarkörer. Dessa kan i sin tur ge mer precisa diagnoser och prognoser vid denna typ av utmattning.
Malin Björnsdotter, vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, tilldelas 4 083 000 kronor för att med MRI undersöka hjärnaktiviteten hos personer sjukskrivna för utmattningssyndrom. Data samlas också in via självskattning av exempelvis psykisk och fysisk hälsa, sociala förhållanden, arbetsförhållanden och fysisk aktivitet. All information samlas i en databas för att därefter analyseras med hjälp av AI.
Projektet pågår till och med januari 2024 och förväntas ge ny kunskap om hur hjärnan påverkas över tid av utmattningssyndrom. Projektet väntas resultera i en databas med hjärnbilder och information om personer som sjukskrivits för utmattningssyndrom som kan ligga till grund för analyser och mer precisa diagnoser och prognoser.
Malin Björnsdotter, medicine doktor, Sahlgrenska universitetssjukhuset, tel: 073–692 67 30, e-post: malin.bjornsdotter@gmail.com.
Nanopartiklar inom byggsektorn – nya material, nya hälsorisker, nya åtgärder
Nanomaterial består av tillverkade små partiklar med särskilt utvecklade egenskaper och blir allt vanligare i byggbranschen. På byggarbetsplatser kan hantering av produkter som innehåller nanopartiklar göra att partiklarna sprids via damm i luften. Idag saknas kunskap om förekomst av nanomaterial i byggbranschen och dess hälsopåverkan. En studie av hur vanliga materialen är i branschen, vilka yrkesgrupper som exponeras för nanopartiklar och hur det påverkar hälsan kan ge ny kunskap om hur arbete med nanomaterial bör utföras och hur de hälsorisker det medför kan förebyggas.
Christina Isaxon, vid Lunds universitet, tilldelas 4 449 000 kronor för att i byggsektorn kartlägga förekomsten av nanomaterial och vilka yrkesgrupper som exponeras för nanopartiklar och för att undersöka hur exponeringen påverkar hälsan. I kartläggningen ingår produktregistersökningar, enkätutskick och intervjuer med skyddsombud. Hälsoriskerna kommer att undersökas vid cellstudier i laboratorium och genom mätningar på arbetsplatser.
Projektet pågår till och med januari 2024 och förväntas ge ny kunskap om nanomaterial i byggsektorn och om hälsorisker vid exponering för nanopartiklar. Kunskapen väntas kunna ligga till grund för riktlinjer för hantering och införande av byggmaterial som innehåller nanopartiklar och för föreskrifter och lagstiftning inom arbetsmiljöområdet.
Christina Isaxon, doktor i aerosolteknologi, Lunds universitet, tel: 070–777 45 87, e-post: christina.isaxon@design.lth.se.
Psykisk ohälsa och sjukfrånvaro bland kvinnor i början av arbetslivet: påverkbara risk- och skyddsfaktorer
Psykisk ohälsa blir vanligare hos unga vuxna och drabbar särskilt kvinnor. Tänkbara orsaker tros vara en instabil och ojämlik arbetsmarknad, ökade krav på utbildning och en strävan efter hög social status. Forskning saknas på området. En studie av psykisk ohälsa och sjukfrånvaro hos unga kvinnor kan ge ökad kunskap om vilka arbetsrelaterade och sociala faktorer som orsakar respektive förebygger ohälsan.
Anna Nyberg, vid Uppsala universitet, tilldelas 3 975 000 kronor för att studera risk- och skyddsfaktorer för psykisk ohälsa och sjukfrånvaro hos kvinnor i början av arbetslivet. Data inhämtas från SLOSH, The Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health, och genom intervjuer.
Projektet pågår till och med december 2023 och förväntas ge ökad kunskap om vad som orsakar respektive förebygger psykisk ohälsa och sjukfrånvaro hos unga kvinnor. Resultaten väntas kunna leda till bättre psykisk hälsa för denna grupp kvinnor och bidra till minskad ojämlikhet och ökad hållbarhet i arbetslivet.
Anna Nyberg, docent i psykologi, Uppsala universitet, tel: 070–823 43 18, e-post: anna.nyberg@pubcare.uu.se.
Exponering för isocyansyra
Isocyanater är en grupp kemikalier som förekommer i isoleringsmaterial, lacker och lim och kan framkalla luftvägsbesvär och astma. Isocyansyra, ICA, kan bildas när material som innehåller isocyanater värms upp, men har också visat sig kunna uppstå till exempel vid matlagning. Idag saknas kunskap om var man riskerar att exponeras för ICA och hur det kan påverka hälsan. Som ett komplement till ett forskningsprojekt om isocyansyras hälsopåverkan är syftet med denna studie att kartlägga exponeringen av ICA i olika arbetsmiljöer och därigenom bidra till bättre riskbedömningar och förebyggande åtgärder.
Håkan Tinnerberg, vid Göteborgs universitet, tilldelas 1 570 000 kronor för att kartlägga i vilka arbetsmiljöer man som yrkesverksam riskerar att exponeras för isocyansyra. Kartläggningen kommer att göras genom litteraturstudier och intervjuer med arbetsmiljöingenjörer och personer inom arbetsgivarföreningar och fackföreningar. I studien ingår exponeringsmätningar på restauranger, i storkök, i livsmedelsindustrin, i frisersalonger, inom lantbruk och hos veterinärer.
Projektet pågår till och med januari 2023 och förväntas ge en bild av i vilka arbetsmiljöer exponering för ICA förekommer och inom vilka branscher den är högst. Resultaten väntas också kunna utgöra underlag för riskbedömningar och förebyggande arbete.
Håkan Tinnerberg, docent i yrkes- och miljöhygien, Göteborgs universitet, tel: 072–453 62 75, e-post: hakan.tinnerberg@amm.gu.se.
Kontaktpersoner AFA Försäkring:
Barbro Jacobsson, forskningshandläggare på FoU-avdelningen, AFA Försäkring: 070–893 95 48, barbro.jacobsson@afaforsakring.se.
Linda Harling, presskommunikatör, AFA Försäkring: 0730–96 35 12, linda.harling@afaforsakring.se.
Om AFA Försäkrings forskningsstöd
AFA Försäkring satsar årligen cirka 150 miljoner kronor på forskning och utveckling som syftar till att förebygga ohälsa och arbetsskador inom både privat näringsliv och kommuner och regioner. Information om forskningsstödet finns på AFA Försäkrings FoU-webb.
Läs och prenumerera på pressmeddelanden från AFA Försäkring, klicka här.
Om AFA Försäkring: 9 av 10 är försäkrade genom jobbet. AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra försäkringar är bestämda i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter och vi försäkrar människor i privat näringsliv, kommuner, landsting och regioner. AFA Försäkring drivs utan vinstsyfte och förvaltar cirka 200 miljarder kronor. En viktig del av vår verksamhet är att stödja forskning och projekt som aktivt syftar till att förbättra arbetsmiljön. AFA Försäkring har cirka 650 medarbetare och ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK. www.afaforsakring.se
Taggar: