19 miljoner till forskning inom arbetsmiljö och hälsa
Ett digitalt stöd som chefer kan använda för att hantera arbetsrelaterad ohälsa hos medarbetare och en studie av hur virus, bakterier och hälsofarliga ämnen sprids i luften på tandvårdskliniker. Det är ämnena för två av de åtta forskningsprojekt som beviljats sammanlagt 19 293 000 kronor av Afa Försäkring i 2020 års fjärde anslagsomgång.
Bilden är från Johnér bildbyrå. Foto: Maskot Bildbyrå AB (bilden illustrerar texten och är ej för vidare spridning).
– Vi vill långsiktigt bidra till en god arbetsmiljö med färre arbetsskador och minskad ohälsa. Det gör vi bland annat genom att stödja forskning som främjar ett tryggt och friskt arbetsliv, säger Helena Jahncke, chef för FoU-avdelningen på Afa Försäkring.
– Forskningen vi finansierar ska komma till nytta i arbetslivet. Det är ett av våra huvudkriterier när vi beslutar om vilka projekt som får stöd. Nu har vi beviljat stöd till åtta nya projekt inom arbetsmiljö och hälsa.
De åtta projekten är:
ADA-WEBB – digitalt stöd för chefer för att hantera arbetsrelaterad ohälsa
Arbetsrelaterad ohälsa blir allt vanligare och leder ofta till långa sjukskrivningar. Som chef har man ansvar för att förebygga och rehabilitera arbetsrelaterad fysisk och psykisk ohälsa hos medarbetarna. Dessvärre saknar chefer ofta kunskap om och stöd för hur de ska gå tillväga. Digitalisering och utvärdering av metodstödet Arbetsplatsdialog för arbetsgivare, AD-A, kan tillgängliggöra ett verktyg som beskriver hur chefer ska agera vid arbetsrelaterad ohälsa och bidra till minskad ohälsa i arbetslivet.
Therese Eskilsson, vid Umeå universitet, tilldelas 3 803 000 kronor för att utveckla en digital version av metodstödet AD-A, ADA-WEBB, och undersöka om det kan stödja chefer i att förebygga och rehabilitera arbetsrelaterad ohälsa hos medarbetare. I projektet ingår att införa och utvärdera ADA-WEBB i små och stora företag i olika branscher.
Projektet pågår till och med december 2023 och förväntas ge ökad kunskap om hur digitala verktyg kan användas i arbetsmiljöarbetet. Det framtagna verktyget kommer att göras fritt tillgängligt och väntas ge chefer stöd i arbetet med medarbetares ohälsa.
Therese Eskilsson, medicine doktor, Umeå universitet, tel: 073–207 22 07, e-post: therese.eskilsson@umu.se.
Spridning av virus, bakterier och hälsofarliga ämnen inom svensk tandvård – utredning av aerosolspridning vid olika behandlingar
Luftkvaliteten på en tandläkarmottagning påverkas av ventilationen, punktutsug vid behandling och typ av arbetsmoment. Under en tandvårdsbehandling bildas droppar och aerosolpartiklar som sprids i luften och kan föra med sig virus, bakterier och hälsofarliga ämnen, som kvicksilver från amalgam och akrylatplaster från moderna fyllningsmaterial. En studie av aerosolers spridning och innehåll samt av luftkvaliteten på tandvårdskliniker kan bidra till bättre arbetsmiljö och hälsa inom tandvården.
Michelle Nerentorp, vid IVL Svenska Miljöinstitutet, tilldelas 3 799 000 kronor för att undersöka spridningen av aerosoler och dess innehåll i form av virus, bakterier, kvicksilver och härdplaster vid olika typer av tandvårdsbehandlingar. I projektet ingår att studera hur ventilation, punktsug, skyddsutrustning och placering av vakuumsystem på tandkliniker påverkar luftens kvalitet.
Projektet pågår till och med februari 2024 och förväntas ge bättre förståelse för hur hälsofarliga partiklar sprids under olika tandvårdsbehandlingar och därmed bidra till bättre arbetsmiljö och minskad ohälsa för tandvårdspersonal. Kunskaper från projektet väntas också resultera i en utbildning i riskbedömning inom tandvården och kan ligga till grund för säkrare arbetssätt och utformning av ventilationssystem.
Michelle Nerentorp, doktor i miljövetenskap, IVL Svenska Miljöinstitutet, tel: 010–788 66 93, e-post: michelle.nerentorp@ivl.se.
Sjukfrånvaro bland fotgängare som skadas i trafiken efter fall respektive på annat sätt
Fallolyckorna i vägmiljö är fler än det totala antalet olyckor i trafiken men räknas bara som trafikolycka om den gående har kolliderat med ett fordon. Forskning saknas om hur fotgängares hälsa och arbetsförmåga påverkas både vid fall och vid olyckor med andra trafikanter. En registerbaserad studie gör det möjligt att över tid följa vårdbehov och sjukfrånvaro hos fotgängare som skadats i trafiken och ger på så sätt ny kunskap om en ouppmärksammad typ av personskada som i sin tur kan bidra till förebyggande åtgärder.
Emilie Friberg, vid Karolinska Institutet, tilldelas 3 212 000 kronor för att undersöka hälsotillstånd och arbetsförmåga hos fotgängare i arbetsför ålder som skadats i en fallolycka i vägmiljö eller vid kollision med annan trafikant. Sjukfrånvaro och sjuk- eller aktivitetsersättning kommer att studeras i relation till typ av olycka, kön, ålder och yrke. Registerdata hämtas från Statistiska centralbyrån, Försäkringskassan, Socialstyrelsen, Folksam och Afa Försäkring.
Projektet pågår till och med januari 2024 och väntas ge ny kunskap om fotgängare som skadas i trafikmiljö och deras påföljande sjukfrånvaro och sjuk- eller aktivitetsersättning.
Emilie Friberg, docent i epidemiologi, Karolinska Institutet, tel: 08–524 832 33, e-post: emilie.friberg@ki.se.
Återgång till arbete för canceröverlevare – möjligheter och hinder för att förhindra långvarig sjukskrivning
Säkrare diagnoser och bättre behandling har gjort att allt fler överlever cancer. Många av dessa canceröverlevare vill gå tillbaka till arbetet men både sjukdomen och behandlingen kan orsaka fysiska och psykiska besvär som gör det svårt att arbeta. Forskning saknas om hur svårighet att äta, förlust av muskelmassa och stress påverkar arbetsförmågan. En studie av canceröverlevare som arbetar igen kan ge ökad kunskap om vad som underlättar respektive hindrar återgång i arbete efter cancer.
Göran Laurell, vid Uppsala universitet, tilldelas 2 978 000 kronor för att undersöka vilka fysiska, psykiska, sociala och medicinska faktorer som underlättar respektive hindrar återgång i arbete för canceröverlevare. I studien ingår att ta reda på vilka rehabiliteringsåtgärder personerna upplever har haft betydelse för arbetsförmågan.
Projektet pågår till och med december 2023 och förväntas kunna identifiera vilka fysiska, psykiska, sociala och medicinska faktorer som gör det lättare för canceröverlevare att återvända till arbetet. Den kunskap projektet genererar väntas kunna användas för att skapa bättre rehabiliteringsinsatser och därigenom bidra till att fler personer som överlever cancer kan arbeta igen.
Göran Laurell, professor i öron-, näsa- och halssjukdomar, Uppsala universitet, tel: 070–285 47 19, e-post: goran.laurell@surgsci.uu.se.
Säkra arbetsplatser vid ökad automation och robotisering i tillverkande företag – kartläggning, analys och strategi
Den tekniska utvecklingen gör det möjligt att automatisera industriell produktion i form av så kallade kollaborativa applikationer, där arbetsuppgifter utförs av en människa och en robot eller av en robot och en tillverkningsmaskin. Robotisering kan förbättra ergonomin och säkerheten, men ny teknik kan också medföra nya arbetsmiljörisker. En studie av vad det innebär för arbetsmiljön att införa automation och robotisering i företag kan bidra till bättre riskanalyser och säkrare arbetsplatser.
Magnus Widfeldt, vid RISE IVF AB, tilldelas 1 489 000 kronor för att undersöka brister och risker i arbetsmiljön i samband med automation och robotisering i små och medelstora tillverkningsföretag. I projektet ingår att identifiera behovet av arbetssätt och verktyg för att förebygga och hantera bristerna och riskerna.
Projektet pågår till och med juli 2022 och förväntas resultera i effektivare riskanalyser vid kollaborativa applikationer och en strategi för att uppnå målet ”säkrare arbetsplatser vid automatisering och robotisering i tillverkande företag”. Strategin väntas kunna tillämpas praktiskt i företag och ligga till grund för framtida forskning.
Magnus Widfeldt, civilingenjör, RISE IVF AB, tel: 070–780 60 17, e-post: magnus.widfeldt@ri.se.
Utveckling och tillämpning av metod för riskbedömning vid personförflyttningar – åtgärder för säker arbetsmiljö inom hälso- och sjukvård samt omsorg
Belastningsskador i samband med att man flyttar eller lyfter patienter är en vanlig typ av arbetsskada inom hälso- och sjukvården. Risken vid personförflyttningar ska bedömas av arbetsgivare, skyddsombud och vårdpersonal, men kunskapen om riskbedömning är idag begränsad. En metodik där man värderar fysisk belastning och följer både en särskilt framtagen riktlinje för personförflyttningar och arbetsplatsens arbetsmiljöpolicy kan bidra till en säkrare arbetsmiljö inom hälso- och sjukvård och omsorg.
Charlotte Wåhlin, vid Region Östergötland, tilldelas 1 026 000 kronor för att utveckla, införa och utvärdera en metodik för riskbedömning vid personförflyttning inom hälso- och sjukvården och omsorgen. I projektet ingår att översätta och värdera det holländska riskbedömningsinstrumentet Tilthermometer, att ta fram en riktlinje för förflyttning av person och att utforma utbildningar för vårdpersonal.
Projektet pågår till och med december 2023 och förväntas ge ny kunskap om hur man kan bedöma och förebygga riskerna vid personförflyttning inom hälso- och sjukvården och omsorgen. Kunskapen väntas bidra till en säkrare arbetsmiljö som på sikt kan förebygga belastningsskador och minska antalet arbetsskador för vårdpersonalen.
Charlotte Wåhlin, docent i fysioterapi med inriktning arbetsmedicin, Region Östergötland, tel: 072–239 66 40, e-post: charlotte.wahlin@regionostergotland.se.
Utvärdering av alternativa mätmetoder för exponeringsmätningar för dieselavgaser
Exponering för dieselavgaser är cancerframkallande och inom EU har man beslutat om ett nytt gränsvärde för denna typ av avgaser. Tanken är att man ska mäta sotpartiklar i form av elementärt kol (EC), vilket kräver utrustning som bara finns på få av landets universitet. Betydligt enklare är att mäta sotpartiklar i form av Black carbon (BC), som innehåller både kol och andra svårförbrända ämnen. En studie av hur väl och när BC kan användas som ett mått på halten EC kan ge en enklare metod för att bedöma exponering för dieselavgaser.
Håkan Tinnerberg, vid Göteborgs universitet, tilldelas 2 567 000 kronor för att mäta och analysera halten EC och BC i dieselavgaser i laboratoriemiljö och i arbetsmiljö. I projektet ingår att göra en kartläggning av exponering för några utsatta yrkesgrupper.
Projektet pågår till och med december 2023 och väntas visa om det går att använda en enklare metod för bedömning av exponering för dieselavgaser än den rekommenderade. Projektet kommer också att ge mätdata som kan användas för riskbedömning för några specifika yrkesgrupper.
Håkan Tinnerberg, docent i yrkes- och miljöhygien, Göteborgs universitet, tel: 072–453 62 75, e-post: hakan.tinnerberg@amm.gu.se.
Riktlinjer för kvantifiering av vibrationsskadors allvarlighetsgrad vid medicinsk kontroll inom FHV – en evidensbaserad workshop
Skador från vibrerande maskiner och verktyg är den vanligaste arbetssjukdomen. Idag saknas kunskap om hur allvarliga skadorna blir vid olika grader av vibrationsexponering liksom enhetliga rutiner för klassificering av vibrationsskador. En workshop där forskare, Sveriges företagshälsor, Försäkringskassan och Afa Försäkring ser över dagens riktlinjer för handläggning av vibrationsskador kan vara ett sätt att uppnå en gemensam metod för bedömning och gradering av skador orsakade av vibrationer.
Tohr Nilsson, vid Umeå universitet, tilldelas 419 000 kronor för att ta fram evidensbaserat bakgrundsmaterial och anordna en workshop med syfte att uppdatera kunskapen om hur vibrationsskador kan bedömas, stadieindelas och dokumenteras inom företagshälsovården.
Projektet pågår till och med augusti 2022 och förväntas resultera i nya riktlinjer för handläggning och stadieindelning av vibrationsskador. Riktlinjerna publiceras på företagshälsovårdens webbplatser och väntas ge en mer enhetlig skadebedömning.
Tohr Nilsson, docent i arbets- och miljömedicin, Umeå universitet, tel: 070–214 09 55, e-post: tohr.nilsson@gmail.com.
Kontaktpersoner Afa Försäkring:
Barbro Jacobsson, forskningshandläggare på FoU-avdelningen, Afa Försäkring: 070–893 95 48, barbro.jacobsson@afaforsakring.se.
Linda Harling, presskommunikatör, Afa Försäkring: 0730–96 35 12, linda.harling@afaforsakring.se.
Om Afa Försäkrings forskningsstöd: Afa Försäkring satsar årligen cirka 150 miljoner kronor på forskning och utveckling som syftar till att förebygga ohälsa och arbetsskador inom både privat näringsliv och kommuner och regioner. Information om forskningsstödet finns på Afa Försäkrings FoU-webb.
Läs och prenumerera på pressmeddelanden från Afa Försäkring, klicka här.
Om Afa Försäkring: 9 av 10 är försäkrade genom jobbet. Afa Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra försäkringar är bestämda i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter och vi försäkrar människor i privat näringsliv, kommuner, landsting och regioner. Afa Försäkring drivs utan vinstsyfte och förvaltar cirka 200 miljarder kronor. En viktig del av vår verksamhet är att stödja forskning och projekt som aktivt syftar till att förbättra arbetsmiljön. Afa Försäkring har cirka 650 medarbetare och ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK. www.afaforsakring.se
