Från utbildning till arbetsliv - hälso- och yrkeskarriärer inom vård och skola
Vad är det som får nyutexaminerade lärare och sjuksköterskor att prestera och må bra under de första åren i yrkeslivet efter avslutad utbildning? Och vad är det som leder till stress och utmattning? AFA Försäkring anslår 13 500 000 kronor till fördjupade studier av sjuksköterske- och lärarstudenters hälsoutveckling och karriärvägar.
Tillsammans med sjuksköterskor tillhör lärare de yrkesgrupper som är bland de mest utsatta när det gäller långtidssjukskrivna på grund av psykisk ohälsa i Sverige. Forskare vid Karolinska Institutet har tidigare följt närmare 7 000 sjuksköterske- och lärarstudenter under två år (2005-2007) för att kartlägga deras hälsoutveckling och karriärvägar i mötet med arbetslivet. Forskningen, som är finansierad av AFA Försäkring, redovisas i de båda projekten LUST (Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro) och LÄST (Lärares Tillvaro i Utbildning och Arbete). Det unika med projekten är att de tar hänsyn även till studieåren innan man börjar sitt yrkesliv.
Resultaten från denna forskning visar på en stor variation när det gäller studenternas uppfattning om sin egen kompetensnivå och den grad av yrkesförberedelse som de tycker sig ha fått. Skillnaden kan bland annat förklaras med var man har studerat samt individens eget engagemang i studierna. Resultaten visar också att det första året i yrket upplevs av många som mycket påfrestande.
Fördjupade studier
Med medel från AFA Försäkring planerar nu forskarna vid Karolinska Institutet en fortsättning av projekten vilket innebär att man ska följa lärarna och sjuksköterskorna i ytterligare några år - lärare i tre år och sjuksköterskor i upp till fem år.
- Databasen kommer i denna planerade form att kunna erbjuda optimala möjligheter att studera förändringar över tid och relatera dessa förändringar till både studietid och arbetsliv. Den ger också möjligheten att fördjupa redan erhållna resultat samt utreda andra möjliga påverkanseffekter på denna grupp, säger Petter Gustavsson, docent, Karolinska Institutet, Institutionen för Neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. Det kan exempelvis röra sig om arbetsmarknadsläget vid tidpunkten för examen, eller avvikelser i nationellt söktryck till högskolan vid antagningstillfället.
Hälsa i arbetslivet
Forskarna kommer bland annat att studera omfattningen av utbränning under utbildningstiden och beskriva typiska utvecklingsförlopp samt även omfattningen av depression, nack- och ryggbesvär, eksem och nickelallergi hos lärarna och sjuksköterskorna.
- Men vi kommer även uppmärksamma positiv psykisk hälsa och hoppas få inblick i hur grunden till hälsa i arbetslivet grundläggs redan under utbildningen och vilka faktorer som påverkar den, fortsätter Petter Gustavsson.
Forskningsprojektet kommer även att nyttja data från populationsbaserade register, med syfte att följa ett större antal grupper av avgångsstudenter från lärar- och sjuksköterskeprogrammen, samt även andra utbildningar med huvudsaklig arbetsmarknad inom offentlig sektor. Registerbaserade studier ska bidra med tillförlitliga data kring karriäravbrott, rörlighet på arbetsmarknaden, familjesituation med mera.
Mer information om projekten LUST och LÄST: http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=8596&l=sv
Mer information om AFA Försäkrings forskningsstöd: http://www.afaforsakring.se/foustod