Hur effektiva är egentligen de antidepressiva läkemedlen?

Report this content

Psykiska diagnoser är den vanligaste anledningen till sjukskrivning i Sverige och drygt sju procent av Sveriges befolkning använder antidepressiv medicin. Men hur effektiva är egentligen de så kallade SSRI-preparaten? AFA Försäkring beviljar Elias Eriksson vid Sahlgrenska Akademin, 1 840 000 kronor i anslag för att undersöka de antidepressiva medicinernas effekt. 

Vid undersökningar av de antidepressiva medicinernas effektivitet gick det i 50 % av fallen inte att påvisa skillnad mellan aktivt medel och placebo. Studierna gjordes av läkemedelsbolagen själva och datan har därför bara utsatts för det begränsade antal analyser som krävs för att få läkemedlet godkänt. I ett nytt forskningsprojekt ska datan nu bli föremål för oberoende forskares studium.

Forskarna ska bland annat undersöka om SSRI-medlen har effekt och vilka är i så fall är de optimala doserna? De ska även undersöka om det går det att förutspå hur en individ kommer att svara på medicinering utifrån symptomprofil, kön och ålder, och om det finns något samband mellan antidepressiv medicin och självmordstankar.

För att besvara dessa frågor kommer forskarna att utsätta läkemedelsbolagens studier av SSRI-medlen för nya analyser på individnivå. Till en början är analyserna fokuserade på tre SSRI-medel, Citalopram, Paroxetin och Sertralin, men forskarna avser att studera också andra antidepressiva mediciner, både SSRI-preparat och sådana med annan verkningsmekanism. Hittills omfattar den unika databasen drygt 7000 individer, men den kommer att bli ännu större när fler läkemedel inkluderats.

– Antidepressiva medicin används i stor omfattning, men många hävdar att de saknar effekt och det är förstås en otillfredsställande situation. Vår ambition är att därför att klargöra om och när dessa medel faktiskt fungerar. Vårt projekt är unikt såtillvida att vi har tillgång till symptomskattning från enskilda individer från ett mycket stort antal studier som vi kan analysera på sätt som aldrig gjorts tidigare, säger Elias Eriksson professor vid Sahlgrenska Akademin.

På uppdrag av arbetsmarknadens parter avsätter AFA Försäkring varje år cirka 150 miljoner kronor till forskning inom arbetsmiljö och hälsa. Satsningar görs bland annat genom fyra anslagsomgångar per år. Elias Eriksson är en av 11 projektledare som fått forskningsmedel vid den andra anslagsomgången 2016. Här finns information om samtliga projekt.

Mer information:
Elias Eriksson, professor Sahlgrenska Akademin, 070-955 50 55, elias.eriksson@neuro.gu.se
Susanna Stymne Airey, avdelningschef FoU, AFA Försäkring, 08-696 41 60, Susanna.StymneAirey@afaforsakring.se
Camilla Arvenberg, presskommunikatör, AFA Försäkring, 070-814 98 30, camilla.arvenberg@afaforsakring.se
 

Fakta om AFA Försäkrings forskningsstöd
AFA Försäkring satsar årligen cirka 150 miljoner kronor på forskning, utveckling och 

AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra försäkringar är bestämda i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter och vi försäkrar drygt fyra miljoner människor i privat näringsliv, kommuner, landsting och regioner. AFA Försäkring drivs utan vinstsyfte och förvaltar cirka 200 miljarder kronor. En viktig del av vår verksamhet är att stödja forskning och projekt som aktivt syftar till att förbättra arbetsmiljön. AFA Försäkring har cirka 600 medarbetare och ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK.

Taggar:

Media

Media

Dokument & länkar