Jobba hemma på grund av corona? Sju strategier för att hantera digital teknik i arbete och privatliv

I kölvattnet av coronavirusets framfart jobbar allt fler hemifrån på sin laptop, läsplatta eller smartphone. Den digitala utvecklingen har gjort detta möjligt och tidigare tydliga gränser mellan arbete och privatliv suddas nu ut mer än någonsin. Forskare på Karolinska institutet, Lunds universitet och Karlstads universitet har med stöd från AFA Försäkring identifierat flera strategier för att hantera den digitala relationen mellan arbete och privatliv.

Forskarna Ann Bergman, Kristina Palm, Calle Rosengren. Fotograf: Adam Fredholm.

– I dagsläget är detta mer aktuell forskning än någonsin, då alltfler jobbar hemifrån på grund av coronaviruset. Strategier för att hantera den digitala tekniken i arbete och privatliv blir extra viktig och kan vara avgörande om vi ska hålla i längden. Därför känns det angeläget att uppmärksamma den forskning vi gett stöd till som identiferat olika sätt att hantera det digitala arbetslivet, säger Helena Jahncke, chef för FoU-avdelningen på AFA Försäkring.

Forskningsprojektet Vägar till ett hållbart digitalt arbetsliv är finansierat av AFA Försäkring och startade 2017. Forskarna Kristina Palm, Ann Bergman och Calle Rosengren har studerat några företag för att se hur bland annat bärbara datorer och smarta telefoner används av medarbetare och chefer för att hantera gränsen mellan arbete och övrigt liv.

Alltfler tvingas förändra sina strategier i hur man hanterar relationen mellan arbete och privatliv

– Den digitala tekniken gör att arbete och privatliv kan frikopplas i tid och rum, och olika individer utvecklar olika strategier för att hantera detta. Vilken strategi vi använder beror dels på hur vi själva vill ha det och dels på krav och förväntningar på att vi ska vara tillgängliga för både arbete och privatliv. Det läge vi befinner oss i nu på grund av utbrottet av covid-19 innebär att många medarbetare nu tvingas byta strategi då alltfler arbetar alltmer hemifrån, säger Calle Rosengren.

Ann Bergman, professor i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet, berättar att utifrån det underlag forskarna samlat in har sju olika digitala strategier för hantering av gränsen mellan arbete och övrigt liv identifierats:
1. Totalsepareraren
2. Platssepareraren
3. Tidssepareraren
4. Arbetsintegreraren
5. Privatlivsintegreraren
6. Totalintegreraren
7. Växlaren

– Totalsepareraren, håller så gott som helt isär sfärerna arbete och privatliv. Platssepareraren låter den fysiska platsen sätta gränsen och tar exempelvis inte med sig arbetet hem utan stannar hellre kvar ett par timmar på sitt arbete och är därmed flexibel i tid. För Tidssepareraren är det tvärtom då platsen för arbetet kan variera, medan hen är noga med att hålla sin arbetstid, säger Ann Bergman.

– Arbetsintegreraren låter arbetet flyta in i den privata sfären, men inte tvärtom. Privatlivsintegreraren låter inte arbetet glida in i privatlivet på samma sätt som arbetsintegreraren, däremot kan privatlivet ta plats på jobbet, säger Calle Rosengren.

– För Totalintegreraren finns inga gränser vare sig i tid eller rum. Växlare har ingen konsekvent strategi och växlar mellan olika strategier, säger Kristina Palm.

– Vi vill betona att ingen av de här strategierna är bättre eller sämre än någon annan utan att de måste förstås i relation till arbets- och livssituation. Vi har både olika villkor och olika preferenser när det gäller gränshanteringen, men vår forskning visar att det råder en stor osäkerhet vad det är som gäller och vad som är accepterat eller inte, säger Ann Bergman.

– I det läge vi är i nu kommer alltfler människor att arbeta hemma med eller mot sin vilja. Detta kommer att ge anställda, arbetsgivare och fack en unik möjlighet att i efterhand kunna föra en initierad diskussion, baserad på egen och gemensam erfarenhet, om risker och möjligheter vad gäller ett hållbart digitalt arbetsliv.

4 tips på hur man kan upprätta nya gränser

Kristina Palms fyra tips:

• Avsätt ett rum eller en plats i ditt hem för arbete.
• Avsätt tid för arbete.
• Avsätt ett mentalt utrymme för arbete, det vill säga skapa möjligheten att fokusera på arbetet och inte på andra saker som lätt kan pocka på uppmärksamhet i hemmet.
• Ställ en klocka under den tiden arbetar du koncentrerat. Tankar som far igenom ditt huvud som handlar om annat än arbete får du slå bort. Ett sätt kan vara att skriva ned dem på papper. Det kan vara sådant som ”finns det något gott att äta i kylen” eller ”jag kanske ska dammsuga under soffan”. Arbeta i pass om 45 minuter och ta 5–15 minuters ordentlig paus emellan. Under pausen är det klokt att röra på sig. Ställ också klockan för din paus så att den inte drar ut på tiden.

”Forskningen vi finansierar ska komma till nytta i arbetslivet”

– Vi vill långsiktigt bidra till att främja hälsa och en god arbetsmiljö och reduceraarbetsskador och sjukfrånvaro i arbetslivet. Därför är det viktigt att vi hjälper till att medvetandegöra och lyfta resultaten från den forskning vi har finansierat så att den kommer alla till del. Att forskningen vi finansierar ska komma till nytta i arbetslivet är också ett av våra huvudkriterier när vi beslutar om vilka projekt som får stöd, säger Helena Jahncke, chef för FoU-avdelningen på AFA Försäkring.

– Det här är ett mycket fint exempel på forskare som arbetat vidare på olika sätt med nyttiggörandet.

Suntarbetsliv, som jobbar med att bidra till friska arbetsplatser inom kommun- och regionsektorn, har utifrån denna forskning tagit fram ett verktyg för arbetsplatser för att kunna diskutera hur man vill ha det på sin arbetsplats när det gäller gränsdragning mellan arbete och fritid med hjälp av digitala verktyg. På Suntarbetslivs webbplats finns stödmaterial i form av film och reflektionsfrågor och övningar: https://digironden.suntarbetsliv.se/aktivitet/7-olika-satt-att-hantera-granserna/

Mer information: Se dokumentation från ett seminarium 2019-09-18 där forskningen presenterades.
Läs en artikel om forskningen i tidningen Trygg på jobbet, nr 2018.
Vill du prenumerera på tidningen Trygg på jobbet gratis? Anmäl dig här.

Kontakt: Kristina Palm, docent och forskare vid Karolinska Institutet: 073-583 53 13, kristina.palm@ki.se  
Ann Bergman, professor vid Karlstads universitet: 073-460 65 59, ann.bergman@kau.se
Calle Rosengren, filosofie doktor vid Lunds universitet: 072-710 26 28, calle.rosengren@design.lth.se  
Helena Jahncke, FoU-chef AFA Försäkring: 08-696 47 53, helena.jahncke@afaforsakring.se
Linda Harling, presskommunikatör, AFA Försäkring: 0730-96 35 12, linda.harling@afaforsakring.se

Om AFA Försäkrings forskningsstöd: AFA Försäkring satsar årligen cirka 150 miljoner kronor på forskning och utveckling som syftar till att förebygga ohälsa och arbetsskador inom både privat näringsliv och kommuner och regioner. Information om forskningsstödet: afaforsakring.se/forskning.

Om AFA Försäkring: 9 av 10 är försäkrade genom jobbet. AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra försäkringar är bestämda i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter och vi försäkrar människor i privat näringsliv, kommuner, landsting och regioner. AFA Försäkring drivs utan vinstsyfte och förvaltar cirka 200 miljarder kronor. En viktig del av vår verksamhet är att stödja forskning och projekt som aktivt syftar till att förbättra arbetsmiljön. AFA Försäkring har cirka 650 medarbetare och ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK. www.afaforsakring.se