Magnetkamerabilder av hjärnan kan göra det möjligt att upptäcka utmattningssyndrom

Långvarig sjukskrivning för utmattningssyndrom blir allt vanligare. Idag ställs diagnosen utifrån de symtom patienten uppger eftersom metoder saknas för att mäta utmattning. Malin Björnsdotter, vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, tilldelas 4 083 000 kronor av AFA Försäkring för att med magnetkamera och artificiell intelligens utveckla en metod för att spåra utmattningssyndrom i hjärnan.

Malin Björnsdotter, medicine doktor vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Foto: Marcus Sandberg

– Två kriterier för diagnosen utmattningssyndrom är svår stress i minst ett halvår och fysiska och psykiska symtom på utmattning under minst två veckor, säger Malin Björnsdotter, medicine doktor vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

– Diagnosen ställs utifrån att patienten uppger ett flertal symtom, som exempelvis koncentrationssvårigheter, sömnstörningar, värk och yrsel. Man tar också blodprover för att utesluta andra sjukdomar. Men man tittar inte på hjärnan. Vi vill studera hjärnans aktivitet med magnetkamera för att kunna hitta spår av utmattningssyndrom.

Malin Björnsdotter har tidigare forskat på olika typer av psykisk ohälsa. Hon är civilingenjör i grunden och har nyligen utvecklat en metod för att spåra autism med hjälp av magnetkamera. Nu ska hon använda samma metod för att försöka ta fram biologiska mått, så kallade biomarkörer, som ska göra det lättare att upptäcka om en person lider av utmattningssyndrom.

– Vi vet att långvarig stress kan påverka hjärnan på flera olika sätt. Förutom bristande koncentrationsförmåga kan man få minnesstörningar och drabbas av överkänslighet, vilket kan leda till utmattningssyndrom. Men vi vet ganska lite om vad som händer med hjärnans funktion och anatomi när vi väl drabbas av utmattning, säger Malin Björnsdotter.

– För att ta reda på det ska vi rekrytera runt 300 personer som är sjukskrivna från heltidsarbete på grund av utmattningssyndrom, hälften kvinnor och hälften män. Varje persons hjärna kommer att undersökas med magnetkamera vid tre tillfällen under ett år. De medverkande kommer också att själva få skatta fysisk och psykisk hälsa, social kontakt, arbetsförhållanden och fysisk aktivitet.

Magnetkamerabilder analyseras med artificiell intelligens

Bilder på de 300 hjärnorna och patienternas självskattade data kommer att samlas i en databas för att därefter analyseras med artificiell intelligens.

– Med magnetkamera kan vi ta bilder som visar hur blodflödet i hjärnan varierar över tid. Dessa förändringar i hjärnan kan vi sedan koppla till de olika nivåer av utmattning som patienterna upplever under projektets gång, säger Malin Björnsdotter.

– Den här typen av förändringar visar sig på bilderna i form av komplexa mönster som är svåra att se med blotta ögat. Vi ska därför utveckla ett särskilt datorprogram med artificiell intelligens som kan hjälpa oss urskilja mönstren. På så sätt hoppas vi kunna identifiera biomarkörer, eller hjärnmarkörer, som kan visa hur hjärnans funktion påverkas när man drabbas av utmattningssyndrom.

Vad hoppas du på av projektet?

– Jag hoppas att vi ska hitta en metod för att spåra utmattningssyndrom i hjärnan som kan ligga till grund för snabbare och mer precisa diagnoser och prognoser. Vi kommer att bygga upp en unik databas med hjärnbilder som vi och andra forskare kan använda för att förstå hur syndromet påverkar hjärnan. På sikt hoppas jag att det kan bidra till bättre förebyggande insatser och behandling så att personers lidande minskar och färre behöver sjukskrivas för utmattningssyndrom, säger Malin Björnsdotter.

Forskning som kommer till nytta i arbetslivet

– Vi vill långsiktigt bidra till att främja en god arbetsmiljö med färre arbetsskador och minskad ohälsa. Det gör vi bland annat genom att stödja forskning som främjar trygga arbetsplatser, säger Helena Jahncke, chef för FoU-avdelningen på AFA Försäkring.

– Forskningen vi finansierar ska komma till nytta i arbetslivet. Det är ett av våra huvudkriterier när vi beslutar om vilka projekt som får stöd. Nu har vi beviljat stöd till Malin Björnsdotter och ett nytt projekt inom arbetsmiljö och hälsa.

Kontakt: Malin Björnsdotter, medicine doktor, Sahlgrenska universitetssjukhuset: 073–692 67 30, malin.bjornsdotter@gmail.com.
Barbro Jacobsson, forskningshandläggare på FoU-avdelningen, AFA Försäkring: 070–893 95 48, barbro.jacobsson@afaforsakring.se.
Linda Harling, presskommunikatör, AFA Försäkring: 0730–96 35 12, linda.harling@afaforsakring.se.

Om AFA Försäkrings forskningsstöd
AFA Försäkring satsar årligen cirka 150 miljoner kronor på forskning och utveckling som syftar till att förebygga ohälsa och arbetsskador inom både privat näringsliv och kommuner och regioner. Information om forskningsstödet finns på AFA Försäkrings FoU-webb.

Läs och prenumerera på pressmeddelanden från AFA Försäkring.

Om AFA Försäkring: 9 av 10 är försäkrade genom jobbet. AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra försäkringar är bestämda i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter och vi försäkrar människor i privat näringsliv, kommuner, landsting och regioner. AFA Försäkring drivs utan vinstsyfte och förvaltar cirka 200 miljarder kronor. En viktig del av vår verksamhet är att stödja forskning och projekt som aktivt syftar till att förbättra arbetsmiljön. AFA Försäkring har cirka 650 medarbetare och ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK. www.afaforsakring.se

Taggar: