Mätning av nervfunktioner kan ge bättre undersökning av elskador
Elektrisk ström genom kroppen kan orsaka fördröjda neurologiska besvär som nedsatt känsel och smärta i händerna. Forskaren Magnus Thordstein tilldelas 2 165 000 kronor av AFA Försäkring för att ta reda på om metoder för att mäta funktioner i nervsystemet också kan användas vid undersökning av skador från elolyckor.
– En av poängerna med vår studie är att neurologiska symtom med koppling till elolyckor är väldigt lite undersökt och kunskapen om det är begränsad, säger Magnus Thordstein, docent i klinisk neurofysiologi vid Universitetssjukhuset i Linköping.
– Vi ska använda neurofysiologisk teknik, det vill säga objektiva metoder för att till exempel mäta hur fort signaler går från en nerv till hjärnan. Vi kommer också att använda så kallade psykofysiska metoder, där det är en samverkan mellan objektiv testning och den testade personens subjektiva upplevelse av till exempel temperaturförändring.
Forskningens mätmetoder kan komma till användning i vården
Magnus Thordstein har tidigare studerat hjärnans utveckling hos foster och nyfödda och hjärnfunktionen hos barn som får epileptiska anfall. Numera studerar han främst neuromodulering, där man stimulerar hjärnan eller ryggmärgen för att balansera över- eller underfunktion i nervsystemet. Nu ska han ta reda på om metoder för att mäta nervfunktion kan förbättra sjukvårdens sätt att undersöka skador orsakade av elektricitet.
– I tidigare studier har Lisa Rådman, doktorand i medicinsk vetenskap och medverkande i projektet, granskat förekomsten av neurologiska symtom efter den här typen av olyckor och funnit att det är något som sjukvården inte undersöker tillräckligt. Utifrån det kan man fundera på om det behövs en annorlunda beredskap inom elektrikeryrket och i vården, säger Magnus Thordstein.
– Nu vill vi ta reda på om det med metoderna vi ska använda går att påvisa ett tydligt samband mellan det de drabbade personerna upplever och det vi kan mäta. Visar det sig göra det kommer man kunna använda de här metoderna i sjukvården för att värdera de neurologiska besvären och lättare kunna ge goda råd om hur de bör behandlas.
Forskning till nytta i arbetslivet
– Vi vill långsiktigt bidra till färre arbetsskador och minskad ohälsa i arbetslivet. Det gör vi bland annat genom att stödja forskning som främjar förebyggande arbete, säger Susanna Stymne Airey, chef för FoU och enheten Förebygga på AFA Försäkring.
– Forskningen vi finansierar ska komma till nytta i arbetslivet. Det är ett av våra huvudkriterier när vi beslutar om vilka projekt som får stöd. Nu har vi beviljat stöd till Magnus Thordstein och ett projekt inom arbetsmiljö och hälsa.
Läs hela intervjun med Magnus Thordstein
Läs om samtliga projekt som fått stöd i denna anslagsomgång.
Kontakt:
Magnus Thordstein, Linköpings universitetssjukhus, 010–103 87 05, magnus.thordstein@liu.se.
Barbro Jacobsson, forskningshandläggare på FoU-avdelningen, AFA Försäkring, 070–893 95 48, barbro.jacobsson@afaforsakring.se.
Linda Harling, presskommunikatör, AFA Försäkring: 073–096 35 12, linda.harling@afaforsakring.se.
Fakta om AFA Försäkrings forskningsstöd:
AFA Försäkring satsar årligen cirka 150 miljoner kronor på forskning och utveckling som syftar till att förebygga ohälsa och arbetsskador inom både privat näringsliv och kommuner och regioner. Information om forskningsstödet: afaforsakring.se/forskning.
Om AFA Försäkring: 9 av 10 är försäkrade genom jobbet. AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra försäkringar är bestämda i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter och vi försäkrar människor i privat näringsliv, kommuner, landsting och regioner. AFA Försäkring drivs utan vinstsyfte och förvaltar cirka 200 miljarder kronor. En viktig del av vår verksamhet är att stödja forskning och projekt som aktivt syftar till att förbättra arbetsmiljön. AFA Försäkring har cirka 650 medarbetare och ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK. www.afaforsakring.se
Taggar: