Ökad användning av digital teknik i arbete och privatliv väcker olika strategier

Den ökade användningen av digital teknik har på ett grundläggande sätt påverkat organisering av arbete och i förlängningen även arbetsförhållanden i dagens arbetsliv. Utvecklingen har bidragit till att tidigare tydliga gränser mellan arbete och övrigt liv suddats ut. En ny studie om hur chefer och medarbetare hanterar arbete och privatliv i ett digitalt arbetsliv presenterades nyligen på ett seminarium hos AFA Försäkring.

Forskarna Ann Bergman, Kristina Palm, Calle Rosengren. Fotograf: Adam Fredholm.

– I vårt projekt har vi låtit anställda och chefer under en vecka i en aktivitetsdagbok skriva ned vilka gränsöverskridande aktiviteter (mellan arbete och övrigt liv) man har genomfört, med vilken teknik de genomfördes och vilka känslor de genererade. Sedan har vi följt upp dagböckerna med enskilda intervjuer och i vissa fall med familjeintervjuer, säger Calle Rosengren, en av forskarna som presenterade studien.

Forskningsprojektet Vägar till ett hållbart arbetsliv är finansierat av AFA Försäkring och startade 2017. Forskarna Kristina Palm, Ann Bergman och Calle Rosengren har undersökt hur bl.a. bärbara datorer och smarta telefoner används av medarbetare och chefer på företagen Södra Cell, Valmet och AstraZeneca för att hantera gränsen mellan arbete och övrigt liv.

”Vi alla tvingas ta till strategier”

– Den digitala tekniken gör att arbete och privatliv kan flyta ihop, och olika individer hanterar det här på olika sätt . Hur vi hanterar gränsen beror dels på hur vi själva vill ha det och dels på krav och förväntningar på att vi ska vara tillgängliga för både arbete och privatliv, säger Calle Rosengren.

Ann Bergman, professor i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet, berättade om sju olika digitala strategier för hantering av gränsen mellan arbete och övrigt liv som identifierats utifrån det underlag forskarna samlat in.

– En strategi är totalsepareraren, där man helt håller isär sfärerna arbete och privatliv. Platssepareraren innebär att man inte tar med sig arbetet hem och inte heller tar med sig privatlivet till arbetet. Tidssepareraren betyder att man arbetar bara på arbetstid, men platsen för arbetet kan variera. Vi vill betona att ingen av de här strategierna är bättre eller sämre än någon annan, säger Ann Bergman.

De fyra övriga strategierna beskriver olika sätt att blanda yrkeslivet med det privata, istället för att separera arbetsliv och privatliv på olika sätt.

Digital teknik överför känslor

Kristina Palm, docent i industriell arbetsvetenskap vid Karolinska Institutet i Stockholm, berättade att det finns forskning som visar att man kan bära med sig både positiva och negativa känslor från arbetet till privatlivet och tvärtom och att de i sin studie undersökt vilka känslor den digitala tekniken framkallat hos personerna som deltagit i projektet.

– Vi har sett att med den digitala tekniken så kan känslor överföras direkt mellan de båda sfärerna, säger Kristina Palm.

Forskning som kommer till nytta i arbetslivet

– Vi vill långsiktigt bidra till färre arbetsskador och minskad ohälsa i arbetslivet. Det gör vi bland annat genom att skapa ökad medvetenhet om det förebyggande arbete vi bidrar till som forskningsfinansiär. Och forskningen vi finansierar ska komma till nytta i arbetslivet. Det är ett av våra huvudkriterier när vi beslutar om vilka projekt som får stöd, säger Susanna Stymne Airey, chef för FoU och enheten Förebygga på AFA Försäkring, som finansierat forskningsprojektet.

Mer information: Se dokumentation i form av skriftligt referat och filmupptagning från seminariet där forskningen presenterades på afaforsakring.se.
Detta pressmeddelande finns även publicerat på afaforsakring.se/nyhetsrum/pressmeddelanden.
Läs en tidigare publicerad artikel om denna forskning i tidningen Trygg på jobbet, nr 2018 – se bifogad pdf 
Trygg på jobbet nr 3, 2018, sid 18-19
Vill du prenumerera på tidningen Trygg på jobbet (den är gratis), anmäl dig här.

Kontakt: Kristina Palm, teknologie doktor och docent vid Karolinska Institutet: 073-583 53 13, kristina.palm@ki.se  
Ann Bergman, professor vid Karlstads universitet: 073-460 65 59, ann.bergman@kau.se
Calle Rosengren, filosofie doktor vid Lunds universitet: 072-710 26 28, calle.rosengren@design.lth.se  
Susanna Stymne Airey, AFA Försäkring: 08-696 41 60, susanna.stymneairey@afaforsakring.se
Linda Harling, presskommunikatör, AFA Försäkring: 0730-96 35 12, linda.harling@afaforsakring.se

Om AFA Försäkrings forskningsstöd:
AFA Försäkring satsar årligen cirka 150 miljoner kronor på forskning och utveckling som syftar till att förebygga ohälsa och arbetsskador inom både privat näringsliv och kommuner och regioner. Information om forskningsstödet: afaforsakring.se/forskning.

Om AFA Försäkring: 9 av 10 är försäkrade genom jobbet. AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra försäkringar är bestämda i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter och vi försäkrar människor i privat näringsliv, kommuner, landsting och regioner. AFA Försäkring drivs utan vinstsyfte och förvaltar cirka 200 miljarder kronor. En viktig del av vår verksamhet är att stödja forskning och projekt som aktivt syftar till att förbättra arbetsmiljön. AFA Försäkring har cirka 650 medarbetare och ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK. www.afaforsakring.se

Taggar: