Sveriges största undersökning av arbetsskador och sjukfrånvaro: Minskad risk att drabbas av allvarligt arbetsolycksfall

​Risken att drabbas av ett allvarligt arbetsolycksfall har minskat under 2000-talet. Däremot syns ingen minskning av risken att drabbas av ett arbetsolycksfall som medför medicinsk invaliditet. Dessa olycksfall tenderar att drabba samma yrkesgrupper. Antalet arbetssjukdomar har minskat under senare år.

Mer än var tionde arbetsskada beror på hot, våld eller rån. Vissa yrkesgrupper är mer utsatta och i AFA Försäkrings årliga rapport ”Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro” redovisas specialstudier om skador till följd av hot, våld och rån för yrkesgrupperna fordonsförare (buss- och spårvagnsförare, bil- och taxiförare och lastbilsförare), socialsekreterare,  psykologer, kuratorer och mentalskötare.

Den långa sjukfrånvaron fortsätter att minska i alla yrkesgrupper. I jämförelse med tidigare år har andelen nya sjukfall med mentala diagnoser minskat.

- Idag omfattas mer än tre miljoner människor av minst en av våra försäkringar. Det innebär att AFA Försäkring har en unik kunskap om vad som orsakar ohälsa i arbetslivet, säger Michel Normark, avdelningschef Analys och Försäkringsvillkor. Vår årliga rapport utgår från vår skadedatabas. Den innehåller information om sjukdomar och skador från mer än 10 miljoner ärenden som sammanställts under mer än 30 år.  

Risken att drabbas av ett allvarligt arbetsolycksfall - ett arbetsolycksfall som leder till sjukskrivning mer än 30 dagar och/eller medicinsk invaliditet - har minskat gradvis från 2,7 allvarliga arbetsolycksfall per 1 000 sysselsatta år 1997 till 2,0 allvarliga arbetsolycksfall per 1 000 sysselsatta år 2008.

Oförändrad risk för invaliditet
- Vi ser däremot ingen minskning av risken att drabbas av ett arbetsolycksfall som medför medicinsk invaliditet, säger Michel Normark. Dessa olycksfall tenderar att drabba samma yrkesgrupper inom tillverknings-, byggnads- och gruvindustrin och inom jord- och skogsbruksarbete. Risken att drabbas är mellan tre till fyra gånger högre jämfört med andra yrkesgrupper. Varje år leder cirka 4 000 arbetsolycksfall till invaliditet. Det motsvarar 16 invalidiserande allvarliga olycksfall varje arbetsdag.

Fler kvinnor drabbas av arbetsolycksfall
Varje år inträffar ungefär 28 000 godkända arbetsolycksfall. Antalet arbetsolycksfall som har drabbat kvinnor har ökat något medan arbetsolycksfall som drabbat män har minskat. Samtidigt har de allvarliga arbetsolycksfallen minskat något. Men det är fortfarande fler män än kvinnor som drabbas av allvarliga arbetsolycksfall - cirka 5 400 män och cirka 2 700 kvinnor under år 2008 - därför att män arbetar i yrken där risken att drabbas är högre. 

- Den iakttagna trenden speglar förmodligen strukturförändringen på arbetsmarknaden med allt större andelar av den sysselsatta arbetskraften i arbetsmiljöer där de olycksfall som inträffar generellt ger mindre allvarliga konsekvenser, säger Michel Normark.

Farliga fall, maskiner och materiallyft  - vanliga orsaker till allvarliga arbetsolycksfall
Ungefär var tredje arbetsolycksfall är en fallolycka. Fall från samma nivå  - utom och inomhus - står för nästan vart femte allvarligt arbetsolycksfall och sju procent är fall från höjd – t ex från stegar och byggnadsställningar. 
Nästan 12 procent av de allvarliga arbetsolycksfallen skedde i samband med arbete vid maskiner för bearbetning och framställning. De leder relativt ofta till medicinsk invaliditet (i 70 % av fallen för män och i 68 % av fallen för kvinnor) .

Årets rapport visar att under åren 2005-2008 inträffade 1 033 arbetsolycksfall i samband med användning av lyftanordning.
I genomsnitt är drygt 40 procent av skadorna så allvarliga att de orsakade mer än 30 dagars sjukskrivning och/eller medicinsk invaliditet. Flest skador har inträffat där traverser och lyftkranar är inblandade och andelen allvarliga skador är 47 procent.

Hot och våld - mer än var tionde skada
Drygt 11 procent  av de allvarliga arbetsolycksfallen beror på våld, hot eller rån. Nästan hälften av dessa skador har inträffat i samband med rån. Andelen skador som beror på rån har ökat något jämfört med tidigare år. Något fler kvinnor (1 141 st) än män (750 st) drabbas av skador till följd av våld, hot eller rån. Banktjänstemän och försäljare inom detaljhandeln är särskilt drabbade.

Hot och våld vanligt bland fordonsförare
Under 2005 – 2008 drabbades 414 fordonsförare (buss- och spårvagnsförare, bil- och taxiförare samt lastbilsförare av ett arbetsolycksfall till följd av hot, våld eller rån. Totalt utgör hot, våld eller rån 32 procent av bil- och taxiförarnas arbetsolycksfall och 35 procent av buss- och spårvagnsförarnas arbetsolycksfall. Endast ett fåtal av lastbilsförarnas arbetsolycksfall beror på hot, våld eller rån.

Hot och våld drabbar psykologer, socialsekreterare, kuratorer och mentalskötare
En tredjedel av arbetsolycksfallen för psykologer, socialsekreterare och kuratorer under 2005 -2008 beror på hot och våld. Under samma period har 1076 mentalskötare drabbats och 55 procent av deras olycksfall beror på hot och våld.
- Analysen visar att för psykologer, socialsekretare och kuratorer så handlar 60 procent av våldet om verbala hotelser, säger Cecilia Oldertz, analytiker, AFA Försäkring. För mentalskötare är det vanligast med fysiskt våld, endast en mindre del handlar om hot. Det fysiska våldet är ofta kopplat till rutinsituationer. Personal blir knuffad, dragen i håret, sparkad, riven, biten eller skallad.

Arbetssjukdomar minskar
Antalet arbetssjukdomar har minskat de senaste åren. De vanligaste orsakerna till arbetssjukdomar bland män är buller och vibrationsskador. Hos kvinnor utgör hudsjukdomar drygt en fjärdedel av de godkända arbetssjukdomarna. Andelen bullerskadorna hos kvinnor har ökat de senaste åren.

Sjukfallen minskar – mentala diagnoser minskar
Antalet nya långa sjukfall ökade under slutet av 1990-talet och har därefter successivt minskat efter 2001. De vanligaste sjukskrivningsdiagnoserna är skelettets och rörelseorganens sjukdomar (totalt 42 procent) samt mentala diagnoser (totalt 23 procent).  
Andelen sjukfall som beror på mentala diagnoser är större inom avtalsområde Kommuner och Landsting (28 procent) jämfört med avtalsområde Svenskt Näringsliv/LO (18 procent). I jämförelse med tidigare år har andelen nya sjukfall på grund av mentala diagnoser minskat. Detta gäller särskilt avtalsområde Kommuner och Landsting där de mentala diagnoserna minskat från 33 procent år 2004 till 28 procent år 2008.
Mentala diagnoser är vanligare bland yngre åldersgrupper. Det gäller både kvinnor och män i båda avtalsområdena.
Mentala diagnoser är också en vanligare orsak till sjukfrånvaro bland kvinnor (27 procent).

Kvinnor mer långtidssjuka
Kvinnor som arbetar inom tillverkningsindustrin samt kvinnliga städare uppvisar mer än dubbelt så många sjukfall per år och 1 000 sysselsatta jämfört med den övriga arbetskraften. Även bland män uppvisar dessa yrkesgrupper en högre andel insjuknade. Kvinnor har en genomsnittligt högre risk än män att drabbas av långvarig sjukfrånvaro inom alla yrkesgrupper.

Uppgifterna i rapporten redovisar skadefall som inträffat t o m 2008 (rapporterade t o m 2009-12-31)

För ytterligare information:
Michel Normark, chef Analys och Försäkringsvillkor, 08-6964590, 0708-928586, michel.normark@afaforsakring.se 
Cecilia Oldertz, analytiker, Analys och Försäkringsvillkor, 08-6964589, 0708-939588, cecilia.oldertz@afaforsakring.se 
Rolf Eriksson, pressansvarig AFA Försäkring, 08-6964816, 0708-939577. rolf.eriksson@afaforsakring.se

AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist och dödsfall. Våra försäkringar är bestämda i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter. Vi försäkrar drygt tre miljoner människor i privat näringsliv, kommuner, landsting och regioner och förvaltar cirka 200 miljarder kronor. En viktig del av vår verksamhet är att stödja forskning och projekt som aktivt syftar till att förbättra arbetsmiljön. AFA Försäkring har ca 500 medarbetare och ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK. www.afaforsakring.se