Sveriges största undersökning om allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro

Till redaktionen: Hela rapporten inklusive tabeller och diagram finns på www.afaforsakring.se

Risken att drabbas av ett allvarligt arbetsolycksfall är oförändrad. De invalidiserande olycksfallen ligger på en stabil nivå år från år och tenderar att drabba samma yrkesgrupper. Däremot har antalet arbetssjukdomar minskat i jämförelse med tidigare år. Den långa sjukfrånvaron minskar i alla yrkesgrupper. De mentala diagnoserna har en ökande andel av sjukfallen, speciellt hos kvinnor och i yngre åldersgrupper. Detta framgår av den årliga rapporten ”Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro” som baseras på AFA Försäkrings skade- och sjukdomsstatistik. - Idag omfattas mer än tre miljoner människor av minst en av våra försäkringar. Det innebär att AFA Försäkring har en unik kunskap om ohälsa i arbetslivet, säger Michel Normark, avdelningschef Analys och Försäkringsvillkor. Vår skadedatabas innehåller information om sjukdomar och skador från mer än 10 miljoner ärenden som sammanställts under mer än 30 år. För parterna är skadedatabasen en viktig kunskapskälla och beslutsunderlag för deras stöd till forskning och utveckling samt skadeförebyggande verksamhet. Oförändrad risk att drabbas av allvarliga arbetsolyckfall Varje år inträffar drygt 30 000 godkända arbetsskador och bland dessa leder cirka 4 000 till invaliditet. Det motsvarar 16 invalidiserande allvarliga olycksfall varje arbetsdag. Siffrorna är relativt konstanta under senare år. Risken att drabbas av ett allvarligt arbetsolycksfall — ett arbetsolycksfall som leder till sjukskrivning mer än 30 dagar och/eller medicinsk invaliditet - har inte förändrats mellan 2006 och 2007.Det är fler män än kvinnor som drabbas av allvarliga arbetsolycksfall - cirka 5 500 män och knappt 3 000 kvinnor under år 2007 - därför att män arbetar i yrken där risken att drabbas är högre. De invalidiserande olycksfallen ligger på en tämligen stabil nivå från år till år och tenderar att drabba samma yrkesgrupper. Det är främst poliser, väktare, brandmän, metall- och träindustriarbetare, jordbruks-, trädgårds- och skogsbruksarbetare, livsmedelsarbetare samt yrkesförare som i störst utsträckning drabbas av allvarliga arbetsolycksfall. Risken att drabbas är mellan tre till fyra gånger högre jämfört med andra yrkesgrupper. Fallolyckor fortfarande vanligast En tredjedel av de allvarliga arbetsolyckorna är fallolyckor. Det uppstår också många olycksfall i samband med arbete vid maskiner och dessa olyckor leder förhållandevis ofta till medicinsk invaliditet. Psykiska och/eller fysiska skador som uppstår på grund av hot, våld eller rån är en annan vanlig orsak till arbetsolycksfall. Den könsuppdelade arbetsmarknaden avspeglar sig i statistiken. Män drabbas ofta av olycksfall i samband med arbete vid maskiner, lyftanordningar och truckar samt vid arbete på höjd. Något fler kvinnor än män drabbas av skador till följd av hot och våld, rån eller av fall inomhus. En stor del av dessa fallolyckor drabbar kvinnor som arbetar inom vård och omsorg. Drabbade yrkesgrupper — hot och våld Under åren 2005—2007 inträffade 8 247 våldsrelaterade arbetsolycksfall. Det innebär att var tionde arbetsolycksfall beror på hot, våld eller rån. Poliser och väktare är de yrkesgrupper som har högst antal skador per 1 000 sysselsatta. - Hot och våld ökade under 1990-talet och har under senare år legat tämligen stabilt runt 10% av antalet godkända arbetsolycksfall. Men man kan förmoda att det finns ett mörkertal och en underrapportering inom detta område, säger Michel Normark. Banktjänstemän, försäljare och kassapersonal inom detaljhandeln, mentalvårdare, väktare och yrkesförare uppvisar höga andelar allvarliga arbetsskador på grund av hot, våld eller rån. Så mycket som 70 procent av banktjänstemännens arbetsolycksfall hör ihop med hot, våld och rån . Minskat antal arbetssjukdomar — mer bullerskador bland kvinnor Antalet arbetssjukdomar har minskat i jämförelse med tidigare år. De vanligaste arbetssjukdomarna bland män är buller och vibrationsskador samt andningsorganens sjukdomar. Hos kvinnor är hudsjukdomar, skelettets och rörelseorganens sjukdomar och bullerskador vanligast. I jämförelse med tidigare år har bullerskador blivit vanligare bland kvinnor. Färre långtidssjuka i alla yrkesgrupper — ökande andel mentala diagnoser Årets rapport visar att antalet långa sjukfall minskar mellan 2006 och 2007 i alla yrkesgrupper. De vanligaste diagnoserna för dessa sjukfall är skelettets och rörelseorganens sjukdomar samt psykiska sjukdomar. Skelettets och rörelseorganens sjukdomar har fortfarande totalt den största andelen av långvarig sjukfrånvaro men de psykiska diagnosernas andel ökar — speciellt hos kvinnor. Rapporten visar att risken att drabbas av långvarig sjukfrånvaro ökar med stigande ålder, bland såväl kvinnor och män. Den vanligaste orsaken till långvarig sjukfrånvaro bland långtidssjukskrivna kvinnor under 45 år är en mental diagnos. För övriga grupper är sjukdomar i det muskuloskeletala systemet och bindväven vanligast. Drygt 40 procent av sjukfallen inom avtalsområde Svenskt Näringsliv/LO beror på sjukdomar i det muskuloskeletala systemet och bindväven. Nästan 20 procent av sjukfallen inom avtalsområdet beror på psykiska sjukdomar. Inom avtalsområdet är risken för att drabbas av långvarig sjukfrånvaro på grund av mentala diagnoser högst bland kvinnor som är mellan 36-45 år. Inom avtalsområde Kommuner och Landsting svarar sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven för drygt 30 procent av sjukfallen. En lika stor andel av sjukfallen beror på en psykisk sjukdom. Inom avtalsområdet är mentala diagnoser den vanligaste orsaken till långvarig sjukfrånvaro bland såväl kvinnor som män under 56 år. Kvinnor oftare långvarigt sjuka Inom alla yrkesgrupper gäller att kvinnor drabbas oftare av långvarig sjukfrånvaro. Kvinnor som arbetar inom tillverkningsindustrin samt kvinnliga städare uppvisar mer än dubbelt så många sjukfall per år och 1 000 sysselsatta än genomsnittet. Även bland män uppvisar dessa yrkesgrupper en högre andel insjuknade. Sjukskrivningsmönster tycks höra ihop med yrke snarare än kön - manliga förskolelärare och fritidspedagoger är i högre utsträckning sjukskrivna för psykiska besvär (38 procent), män inom traditionellt manliga yrken (16 procent) Uppgifterna i rapporten redovisar skadefall som inträffat t o m 2007 (rapporterade t o m 2008-12-31) I årets rapport redovisas även specialstudier med hjälp av textmining om hot och våldskador hos poliser, väktare och försäljare, om fallolyckor och om olycksfall med truck. Se www.afaforsakring.se och bilagorna till detta pressmeddelande.