Vinna eller försvinna – attityder till äldre i arbetslivet

Det krävs en etablerad strategi för åldershantering för att motverka negativa attityder till medarbetare i olika åldrar. Det framkom under ett seminarium där forskaren Mikael Widell Blomé från Lunds universitet presenterade en studie, finansierad av AFA Försäkring, om attityder till äldre anställda och om hur organisationer kan skapa en hållbar strategi för hantering av arbetskraft i olika åldrar.

I såväl Sverige som i övriga Europa ökar andelen äldre i arbetslivet generellt. Så kommer det att fortsätta de närmaste åren. Pensionsåldern höjs och äldre uppmanas att aktivt delta på arbetsmarknaden så länge som möjligt. Mikael Widell Blomé, universitetslektor vid Ergonomi och aerosolteknologi vid Lunds universitet, har forskat om attityder och hantering av arbetskraft i olika åldrar. Han framhåller att det behövs en strategi för åldershantering.

Positiva attityder till äldre kräver medveten strategi

– Fler organisationer behöver anpassa sig till individuella förutsättningar och utveckla medarbetarnas kompetens. Men i praktiken saknas det strategier, kunskaper och medvetet arbete för att bygga positiva attityder kring äldre medarbetare, säger Mikael Widell Blomé, som nyligen presenterade en forskningsstudie inom ämnet.

– En variation bland de anställda är önskvärt, både när det gäller ålder och kön. Men sådant sker inte av sig självt. Det måste finnas en vilja och ett aktivt ledarskap för att detta skall ske, säger han.

– För att motverka negativa attityder till medarbetare i olika åldrar krävs en etablerad strategi för åldershantering. Det spelar inte så stor roll vad man har för strategi, bara att man har en – det gör att man i alla fall uppmärksammar detta.

Attityder gentemot äldre arbetstagare varierar

– Vi kan se att äldre arbetstagares ställning har förbättrats de senaste åren. Det är då främst äldre med specifik kompetens som är eftertraktade. Det har också framkommit att arbetsgivare föredrar att behålla äldre arbetstagare framför att rekrytera dem, säger Mikael Widell Blomé.

– I mer passiva organisationer finns attityden att åldersmedvetna aktiviteter (age management) anses medföra kostnader och att äldre anses ha sämre produktivitet. En hållbar utveckling kräver organisationer som anpassar verksamheten till allt äldre medarbetares förutsättningar och att föreställningar om minskad produktivitet hos äldre uppvägs av erkänd specifik kompetens och erfarenhet hos de äldre, säger Mikael Widell Blomé.

– HR-chefens ålder i en organisation har vist sig ha betydelse. Är HR-chefen yngre är den mer positiv till yngre anställda och är HR-chefen äldre finns en mer positiv inställning till äldre.

”När folk är över 50 kan du skörda”

Här är exempel på ett par citat från chefer som intervjuats i studien och som speglar olika attityder till arbetstagare i olika åldrar:

”Om jag kan välja mellan en 30-årig och en 65-årig med samma kvalifikationer, tar jag 30-åringen, för den personen kommer att hålla längre.”

”Yngre måste du investera en väldig massa i, du måste utbilda, du måste se till att de kommer vidare. Sedan när folk är över 50, då kan du skörda, då får du tillbaka, du behöver inte hålla på, de kan sina saker, de är självgående, de tar egna utvecklingsinitiativ i den mån det behövs. Du får ut en massa saker, det är skördetid.”

Ett långt och hälsosamt arbetsliv är möjligt

– Man kan påverka förutsättningar för ett långt och hälsosamt arbetsliv. Som individ kan du sträva efter god hälsa, vitalitet och välbefinnande. Som företag kan du åldersanpassa arbetsplatsen för att kunna utveckla medarbetarna över tid och för att behålla dem en längre tid. Det kan exempelvis innebära förändrade arbetstider eller arbetshjälpmedel, säger Mikael Widell Blomé.

– Sen måste beslutsfattare och regeringar aktivt arbeta för att förhindra åldersdiskriminering och minska demografiska utmaningar.

Text: Linda Harling
Foto: Adam Fredholm

Mer information: Se dokumentation i form av skriftligt referat och film från seminariet på afaforsakring.se.
Kontakt: Mikael Widell Blomé, Lunds universitet: mikael.widell_blome@design.lth.se, 072-700 65 60
Linda Harling, presskommunikatör, AFA Försäkring: linda.harling@afaforsakring.se, 0730-96 35 12

Om AFA Försäkrings forskningsstöd
AFA Försäkring stödjer forskning och utveckling inom arbetsmiljö och hälsa med 150 miljoner kronor per år. Det övergripande syftet är att minska de långvariga sjukskrivningarna och förebygga ohälsa och arbetsskador inom både privat näringsliv, kommuner och landsting. Relevans, vetenskaplig kvalitet och förväntad praktisk nytta är viktiga kriterier i bedömningen av vilka projekt som får anslag. Mer information finns på afaforsakring.se/forskning.

AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra försäkringar är bestämda i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter och vi försäkrar drygt fyra miljoner människor i privat näringsliv, kommuner, landsting och regioner. AFA Försäkring drivs utan vinstsyfte och förvaltar cirka 200 miljarder kronor. En viktig del av vår verksamhet är att stödja forskning och projekt som aktivt syftar till att förbättra arbetsmiljön. AFA Försäkring har cirka 650 medarbetare och ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK.
www.afaforsakring.se

Taggar: