Stor ökning av hot och våld på arbetet - nya grupper drabbas

Antalet allvarliga arbetsolyckor till följd av hot och våld ökar dramatiskt. Värst drabbade är poliser, tullbevakningspersonal, kassatjänstpersonal inom detaljhandel, post och bank, kriminalvårdare, väktare samt allt fler yrkesgrupper inom psykiatrin, socialvården och omsorgen. Det visar AFA:s årliga undersökning om allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro som presenteras i dag.

Rapporten baseras på AFA:s skadestatistik. Försäkringarna omfattar totalt drygt tre miljoner människor som är försäkrade genom ett kollektivavtal. Till grund för rapporten ligger AFA:s skadestatistik (TFA och AGS), data som insamlats sedan 1988. Hot och våld har blivit ett allt vanligare inslag i arbetslivet. Sedan mitten på 1990-talet har problemet accelererat och är i dag en av de allra vanligaste orsakerna till allvarliga arbetsolycksfall. Olika typer av fallolyckor dominerar i skadematerialet, tätt följt hot och våld och maskinolyckor. Orsaker till allvarliga arbetsolycksfall Antal Hot och våld 3 506 Arb. med maskin (ej handhållen) 3 363 Fall utomhus 3 193 Fall från höjd 2 389 Akut överansträngning 2 199 Fall inomhus 2 165 Lasta, lossa, bära 1 390 Fall i trappa 1 275 Rån 988 Mellan 2000 och 2002 inträffade 3 506 arbetsolyckor till följd av hot och våld. Totalt resulterade knappt tolv procent av dessa olyckor i någon form av medicinsk invaliditet. Av alla maskinolyckor som inträffade ledde mer än hälften till invaliditet – motsvarande siffra för olika typer av fallolyckor varierar mellan 22 och 34 procent. Polis, tull och kriminalvårdare värst drabbade Polis och tullbevakningspersonal löper högst risk att drabbas av ett arbetsolycksfall (alla orsaker) som leder till mer än 30 dagars sjukskrivning. Deras risktal uppgår till hela 17,6 (år 2002) – genomsnittet för alla yrkesgrupper är 2,6. Värst har utvecklingen varit för kriminalvårdare där risktalet nästan fördubblats på fem år (från 7,4 år 1997 till 15,2 år 2002). Det är dock en grupp med relativt få anställda, varför jämförelser bör göras med försiktighet. Två tredjedelar av olycksfallen bland dessa grupper är ett resultat av en hot- och våldsituation. Skadeorsaken ”hot och våld” medför ofta lång sjukskrivningstid. Fysiska och psykiska skador till följd av hot och våld är sällan invalidiserande. Förändrat samhällsklimat - I dag drabbar hot och våld allt fler yrkesgrupper. Det är ett växande problem som har visat sig svårt att bekämpa och kan förklaras av många faktorer, till exempel fler nattöppna butiker och bensinstationer samt neddragningar inom psykiatrin, säger Michel Normark, avdelningschef AFA Prevention. Fler fall av hot och våld inom vård, skola och omsorg Förutom poliser och tullbevakningspersonal rapporterar försäljare i detaljhandel, kriminalvårdare, väktare ökat antal allvarliga arbetsolycksfall till följd av hot och våld. Yrkesverksamma inom psykiatrin, socialvården och omsorgen rapporterar allt fler allvarliga olycksfall till följd av hot och våld. Här har ökningen varit kraftig på senare år. Andelen hot- och våldsolycksfall i förhållande till den totala andelen allvarliga arbetsolycksfall för olika yrkesgrupper Kriminalvårdare 73 % Poliser och tullbevakningspersonal 66 % Väktare, ordningsvakter 44 % Socialt arbete, vård- och omsorgsarbete 35% Sjuksköterskor, barnmorskor m fl 22% Undersköt., sjukvårdsvårdsbitr., ambulansförare 21 % Lärare 20 % Förskolelärare, fritidspedagoger 17 % Försäljare inom detaljhandel 17 % Genomsnitt, samtliga yrken 11% Antal rån konstant Under perioden 2000-2002 anmäldes dessutom 988 arbetsskador till AFA till följd av rån. Rån utgör fyra procent av alla allvarliga arbetsolycksfall (2000-2002), en siffra som är närmast konstant över tiden. Som postmästare och -kassör är det mer än 27 gånger så vanligt att drabbas av en allvarlig arbetsskada till följd av rån än andra yrkesgrupper. Hela 83 procent av de allvarliga arbetsolycksfallen inom denna grupp utgörs av rån. Bland bankpersonal utgör 38 procent av alla allvarliga arbetsolycksfall av rån, vilket gör det 13 gånger så vanligt att drabbas. - Tillsammans med handeln har AFA tagit fram utbildningsprogrammet Säker i butik som närmare 3 400 personer har genomgått. Men det finns fortfarande mycket kvar att göra. Varje problem måste angripas på sitt eget sätt, avslutar Michel Normark. För ytterligare information kontakta AFA Arbete och Hälsa: Gunnar Söderberg, vice VD AFA, 08-696 46 00, 0708-92 85 70 Agneta Östberg Forsell, pressansvarig, 08-696 46 13, 0708-92 85 78 Michel Normark, avdelningschef Prevention, 08-696 45 90, 0708-92 85 86 Mikael Forsblom, analytiker Prevention, 08-696 45 94, 0708-93 95 70 Elin Klaesson, analytiker Prevention, 08-696 45 65, 0708-93 95 37