Icke-vita representeras inte i lokalmedia

Hudfärg på politiker avgör hur ofta de representeras i nyhetsmedier. Det avslöjas i årets upplaga av Rättvisaren. Undersökningen visar att icke-vita politiker syns betydligt mindre än vita gör. I lokalmedier är närvaron av icke-vita nästintill helt frånvarande. Rapporten visar också på stora skillnader mellan könen där manliga politiker står för majoriteten av representationen i lokalmedia.

För fjärde året i rad släpper Mediekompaniet sin rapport Rättvisaren som undersöker hur representativ och inkluderande den svenska mediebilden är. 2020 undersöktes representationen i reklam och förra årets upplaga undersökte hur svenskarna själva anser sig vara representerade i såväl nyhetsrapporteringen som i reklam. I samband med att det är valår fokuserar årets upplaga på hur politiskt ledarskap porträtterar och hur representationen av politiker ser ut i nyhetsmedia. Undersökningen som har gjorts med hjälp av Kantar Public visar att politiskt ledarskap framställs på olika sätt beroende på politikers kön och hudfärg.

I Sverige är var femte person utrikesfödd (SCB, 2021). Trots det utgör de med annan härkomst endast 8 procent av de folkvalda, en siffra som är en betydligt lägre andel än i den röstberättigade befolkningen. Av samtliga röstberättigade i riksdagsvalet 2018 var 14 procent utrikesfödda. För regional- och lokalnivå var andelen på 19 procent då även utländska medborgaren har rösträtt för de områdena. Politiken som ska representera folket stämmer därmed inte överens med hur Sverige ser ut idag. Något som också blir tydligt i resultaten från Rättvisaren 2022.

Årets rapport visar att bilder som används inom exempelvis nyhetsrapporteringar representerar generellt endast vita politiker medan icke-vita har nästintill ingen representation. Genom en semiotisk bildanalys har Rättvisaren med hjälp av Kantar Public konstaterat att representation av icke-vita är i stort sett helt frånvarande i lokalmedia. I riksmedia återfinns icke-vit representation framför allt genom representationen av ministrar, ex-ministrar och partiledare med olika härkomst men även här är det avsevärt mindre än de vita politikerna.

– Underrepresentationen av bilder på icke-vita politiska ledare förmedlar en snävare berättelse om vilka som är ledare. Det här påverkar i sin tur vår bild av vem som kan bli ledare och vad ledaregenskaper innebär. Vår rapport visar även hur det råder bristfällig mångfald inom det politiska ledarskapet. För att fler ska uppleva social och etnisk tillhörighet och identifikation behövs en mer inkluderande representation av våra politiker, säger Lita Nazar, marknads- och kommunikationschef på Mediekompaniet.

De vita männen dominerar lokalmedierna

Icke-vita och utrikesfödda är inte heller de enda som är underrepresenterade inom lokalmedierna. Rättvisaren 2022 visar att männen står för 60 procent av representationen medan kvinnor endast står för 40 procent. I riksmedia är fördelningen jämnare mellan könen men även där kan man se att den kvinnliga representationen bland rikspolitiker är fördelad på ett mindre antal individer.

– I vår semiotiska bildanalys har materialet avkodats utifrån de visuella strukturer och mönster som finns i fotografierna och hur politiker porträtteras. Resultatet visar tydligt att det finns en underrepresentation av icke-vita politiker i media generellt, och framför allt i lokalmedia, säger Karin Sandelin, senior semiotiker på Kantar.

För ytterligare information, kontakta:

Peter Larsson, presskontakt
Tel: +46 (0)736 64 04 48
E-post: peter@agency.se

Om Mediekompaniet

Mediekompaniet är svensk lokalmedias förlängda arm på den nationella arenan. Vi förpackar och skräddarsyr kommunikationsytor, i print och digitalt, åt Sveriges största annonsörer. Genom vårt arbete stärker vi oberoende journalistik och jobbar för en fortsatt diversifierad annonsmarknad där lokala mediehus är ett naturligt kanalval för svenska annonsörer.