9 miljoner till forskning om hund & katt

Är det dyrt att gå till veterinären eller inte? Nu ska den ständigt aktuella frågan få ett svar, men också hur katter egentligen kommunicerar med oss människor och mycket, mycket mer. Femton nya forskningsprojekt tar del av fördelningen på 9 miljoner kronor från Agria SKK forskningsfond inför 2022.

- I år ligger tonvikten på studier av hundens roll i samhället samt samspelet mellan djur och människor i kombination med projekt av mer veterinärmedicinsk art. Ett mer annorlunda ämne är kartläggningen av veterinärvårdskostnader och hur vi djurägare kan påverka utvecklingen, säger Agnes Fabricius, vd för Agria Djurförsäkring.

Agrias forskningsfond har funnits sedan 1938 och finanserias med avsättningar från det gånga årets premieinkomster. I dagsläget kan forskare i Sverige, Norge, Danmark och Finland ansöka om medel ur fonden.  I år inkom 22 ansökningar varav 15 beviljades.

- Att tillsammans med Agria fortsätta utveckla ny kunskap kring hundens hälsa och förståelse för samspelet mellan hund och människa är otroligt betydelsefullt. Det borgar för en fortsatt positiv utveckling vad gäller hundens välbefinnande i samhället, säger Kees de Jong, vd för Svenska Kennelklubben. 

Är det, eller är det egentligen inte, för dyrt att gå till veterinären i Sverige

Diskussionen om ökade kostnader för veterinärvård är högaktuell bland djurägare. Men har de ökat mer än andra kostnader? Under de kommande tre åren ska Agneta Egenvall, professor vid institutionen för kliniska vetenskaper vid SLU In Sweden, kartlägga veterinärvårdskostnaderna för smådjur. Hon kommer att undersöka hur djurägare och veterinärer kan hålla nere kostnaderna och utveckla en förståelse för hur kostnaderna utvecklats för att kunna jämföra data med andra samhällsområden. Studien syftar också till få förståelse för hur kostnaderna drivs inom veterinärvårdssektorn för att öka konsumenternas möjligheter att vara mer proaktiva när det gäller kostnader.

Katt–människa-kommunikation: Vokala, visuella och taktila signaler

Kunskapen om hur katter och människor kommunicerar är något av ett mysterium. Samtidigt som välfungerande kommunikation är avgörande för en meningsfull relation med våra husdjur. Under de kommande två åren kommer Susanne Schötz vid Lunds universitet att analysera signaler och interaktioner mellan katt och människa med målet att förbättra kommunikationen mellan katt och människa genom att utveckla en onlineguide med beskrivningar och exempel.

Exempel på andra nya forskningsprojekt är:

• Mitt liv med hund: datainsamling i studie om välbefinnande hos hund och ägare, Therese Rehn, SLU
• Koagulasjonsmarkører i blodplasma som diagnostisk test for huggormbitt hos hund, Runa Rørtveit, Norwegian University of Life Sciences
• Association mellan ägarens och keldjurs personlighet och välbefinnande, Hannes Lohi, Folkhälsan Research Center, Helsingfors
• Mellanartskunskap inom räddningshundverksamhet, Jonna Bornemark, Södertörn Högskola
• Genetisk och hormonell bakgrund till nedsatt spermakvalitet hos hund, Bodil Ström Holst, SLU

Här hittar du samtliga beviljade forskningsprojekt för 2021.