Branschen blundar för skenande kostnader för veterinärbesök
Svensk Djursjukvård blundar för att vissa av deras medlemsföretag driver upp kostnaderna till orimliga nivåer. Kostnaderna skjuts över på landets djurägare – de får nämligen betala slutnotan, skriver representanter för Agria. Även om den allmänna konjunkturen självklart bidrar till sämre hushållsekonomi, grundar sig djurägarnas tveksamhet många gånger i de skenande kostnaderna för djursjukvård och ovisshet om vad ett besök kan kosta, skriver bland annat David Haak, vd Agria, i Dagens Industri den 2 juli, 2025.
Årets branschrapport från Svensk Djursjukvård, arbetsgivarorganisationen för landets privatägda veterinärkliniker, visar att antalet patientbesök har minskat med nära 200 000 på ett år. De noterar också ett mer akut vårdbehov hos de djur som tas till en fysisk klinik.
En anledning till minskningen av veterinärbesök är att många djurägare numera i första hand vänder sig till digital veterinärrådgivning, som ofta ingår i djurets försäkring. Är detta ett orosmoln, eller ett tecken på att djurägare och försäkringsbolag tar sitt ansvar för att skapa en hållbar djursjukvård?
Nya siffror från Agria visar att var tredje hund- och kattägare som använder den digitala sjukvårdsrådgivningen inte har en skada som kräver besök på en fysisk veterinärklinik. Det är en anledning till den nedåtgående kurvan av besök som Svensk Djursjukvård redovisar i branschrapporten.
Självklart ska alla skadade eller sjuka djur få den vård de behöver. Men sättet att ge rätt vård kan variera. Allvarligt skadade djur bör omedelbart tas till en veterinärklinik, medan mindre akuta fall kan boka en tid nästa vardag. Djur med mindre, lättare skador kan få egenvård i hemmet efter digital rådgivning av veterinär eller legitimerad djursjukskötare.
Att anpassa vården efter djurets behov har flera fördelar, som att bromsa de skenande kostnaderna för djursjukvård och därmed bidra till en mer stabil utveckling av försäkringspremierna. Försäkringsbolagens digitala tjänster bidrar helt enkelt till en mer långsiktigt hållbar ekonomisk situation för djurägare - utan att tumma på djurens vårdbehov.
Varje gång ett besök på en fysisk veterinärklinik ersätts med rådgivning om egenvård i hemmet, sparar försäkringstagare hos Agria i genomsnitt 2 500 kronor genom att slippa betala självrisken. Att de djur som söker vård hamnar på rätt klinik vid rätt tidpunkt kan i nästa steg betyda att försäkringspremien inte behöver höjas i samma utsträckning. Det innebär att hela försäkringskollektivet gynnas av införandet av digital sjukvårdsrådgivning för djur.
I samma rapport från Svensk Djursjukvård står det att djurägare drar sig för att åka in till klinik och i större utsträckning avstår dyrare behandlingar samt utredningar av komplicerade medicinska tillstånd. Även om den allmänna konjunkturen självklart bidrar till sämre hushållsekonomi, grundar sig djurägarnas tveksamhet många gånger i de skenande kostnaderna för djursjukvård och ovisshet om vad ett besök kan kosta. Mellan åren 2019–2024 ökade exempelvis Agrias kostnader för djursjukvård, som betalades ut till djursjukvårdsföretagen, med 41 procent.
Därför är det förvånande att Svensk Djursjukvårds lista i rapporten över branschens viktigaste framtidsfrågor varken lyfter kostnadsproblematiken eller djurägarnas önskan om transparenta prislistor. Detta är ett tydligt tecken på bristande självinsikt och att djurägarnas oro inte tas på allvar. Att organisationen blundar för att vissa av deras medlemsföretag driver upp kostnaderna till orimliga nivåer verkar betraktas som ett icke-problem som enklast skjuts över på landets djurägare – de får nämligen betala slutnotan.
Idag erbjuder de flesta svenska försäkringsbolag sina kunder digital sjukvårdsrådgivning. Detta är ett sätt för försäkringsbranschen att bromsa skadekostnadsutvecklingen, bidra till en långsiktigt hållbar djursjukvård och skapa en stabilare utveckling av försäkringspremierna. Informationsklass.
Det är ett tydligt sundhetstecken som i sin tur möjliggör ett fortsatt brett djurägande i landet. Ett orosmoln kvarstår dock – när och hur ska djursjukvårdens ägare ta sin del av ansvaret?
David Haak, vd Agria
Patrik Olsson, Sverige chef Agria
Ann-Charlotte Möller Koivisto, chefsveterinär, Agria
DEBATT: Branschen blundar för skenande kostnader för veterinärbesök
