Dags att pensionera hästen?
Någon gång kommer den där dagen när det är dags att låta hästen gå i pension. Men hur vet man när det är dags, och vad är egentligen en bra pensionärstillvaro för en häst? Agria Djurförsäkrings veterinär Karl-Henrik Heimdahl ger råd.
Ibland sätter skador stopp för en framtida tävlingskarriär, vilket gör att pensionen kommer naturligt för hästen. Men många gånger är hästen i god form även när den passerat 20-årsåldern. Ska den pensioneras då, eller ska jag fortsätta som vanligt?
- Det finns ingen officiell pensionsålder för hästar. Det är upp till ägaren att ta hänsyn till hästens hälsostatus när det är dags att trappa ner prestationskraven. Pensionärstillvaron kan se ut på så många olika sätt. Rådgör med din veterinär och tränare som känner både dig och hästen och gör en gemensam plan, tipsar Karl-Henrik Heimdahl.
Om inte skador avgör när det är dags att trappa ner arbetet, brukar frågan om pensionering dyka upp när hästen börjar komma upp i 20-årsåldern, för ponnyer ofta några år senare än för varmbloden. Känn in din häst – är den pigg, glad och skadefri mår den bäst av att motioneras. Det finns många hästar som tävlar efter 20 år och som mår prima av det. Men det finns också hästar som tydligt visar att de vill ta det lite lugnare långt tidigare.
- Var lyhörd för hästens signaler – är den tröttare eller stelare, tappar den plötslig i rang eller är svår att hålla i hull? Anpassa motionen, kraven, fodret, hagkompisar och utevistelse efter det, säger Karl-Henrik Heimdahl.
Exakt hur pensionärstillvaron ska se ut är individuellt. Många tävlingshästar på hög nivå mår bra av att bli läromästare med lägre prestationskrav, medan andra är perfekta som ledare för unghästar i lösdrift. Sunda ston som passar till avel kan få en andra karriär som avelsston om stoet är lämpligt och inte hunnit bli för gammalt. Eller varför inte söka efter en aktiv pensionär till din äldre häst för trevliga uteritter, om du själv inte har tid eller råd att ha hästen kvar? Det viktigaste är att hästen inte glöms bort i en hage. Den har samma behov av uppmärksamhet och omvårdnad som tidigare, om inte mer; tänderna behöver kontrolleras oftare och fodret kan behöva anpassas för att pensionären varken ska bli för fet eller för tunn.
- Ibland är det svårt att själv avgöra vad som är bäst för hästen, att fortsätta sitt pensionärsliv eller att få somna in med värdighet. Våga ha dialogen med din veterinär för att få så många friska och fina år som möjligt även med din pensionerade häst, avslutar Karl-Henrik Heimdahl.
