Det svenska djurskyddet för lantbruksdjur fortsatt hotat

Agrias lantbrukspanel i Almedalen med representanter från branschen är överens – förslaget i den statliga utredningen* om att stänga veterinärberedskapen för lantbruksdjur och hästar är inte lösningen på dagens veterinärbrist. Den svenska modellen, där staten har ansvar för tillgänglig djursjukvård, kräver i stället nya, kreativa lösningar, ytterligare tillskott av resurser samt utökat samarbete mellan djurägarorganisationer och myndigheter för att säkra tillgängliga veterinärer dygnet runt i hela landet.

Mikael Theorén, affärsområdeschef Agria, Hillevi Lindström, chef Distriktsveterinärerna, Håkan Henrikson, vd Gård- och djurhälsan, Mikaela Johnsson, vice ordförande LRF och Håkan Landin, lantbruksveterinär Agria.

- Panelmedlemmarna står enade emot det förslag som ligger i utredning om att lösa dagens veterinärbrist genom att stänga ned veterinärberedskap under natten. Ett förverkligande av förslaget skulle framför allt drabba de stora lantbruksdjuren och häst. Nu vill vi uppmana beslutsfattare och politiker att rätta till situationen för att säkra djurskyddet, säger Mikael Theorén, affärsområdeschef för häst och lantbruk på Agria.

Panelens argument för djursjukvård i hela landet dygnet runt är flera.

Sveriges roll som drivande i djurskyddsfrågor inom EU kräver ett högt förtroende i frågan där tillgänglig djursjukvård och veterinär beredskap är nödvändig. Därtill kommer svåra frågor om etik och moral när djur, som kan bli friska med rätt behandling, avlivas i brist på vård.

Andra argument som lyftes i panelen är behovet av att säkra den svenska livsmedelsförsörjningen i fred, men också som en del av det svenska totalförsvaret. Därtill kommer möjligheten att leva upp till miljömål, där betande djur bidrar till biologisk mångfald och en levande landsbygd.

Jordbruksverket bifaller inte utredarens förslag om att stänga ned nattetid i sitt remissvar, utan menar att den nuvarande organisationen fungerar väl och i stället behöver stärkas med ytterligare anslag.

- Vi har en bra dialog med landsbygdsdepartementet och jag skulle säga att det finns en stor förståelse för problemet, säger Hillevi Lindström, chef Distriktsveterinärerna, som ansvarar för den veterinära beredskapen.

Håkan Henrikson, vd för Gård- och djurhälsan, säger att han läste utredningens förslag med stor förvåning:

- Djurägare förväntar sig fysisk hjälp av veterinär vid akuta fall som livmoderframfall och komplicerade kalvningar, då duger det inte med digital rådgivning. Någon måste åka ut till djuret. Förslaget om avlivningsservice är inte bara etiskt problematiskt, jag undrar också om någon har räknat på vad det kostar att ersätta veterinärberedskap med avlivningsservice dygnet runt?

Mikaela Johnsson, vice ordförande LRF, säger att LRF är kritiska till förslaget som gör deras medlemmar oroliga och är problematiskt i förhållandet till djurskyddslagen. Enligt lag ska varje individuellt djur skyddas från lidande och djurägare måste få stöd och chans att leva upp till djurskyddet. På längre sikt finns också en stor risk att unga lantbrukare kan bli tveksamma till etablering om det inte finns tillgänglig djursjukvård.

- Redan idag ser vi att även djurtäta regioner har svårt att lösa veterinär på jourtid. Det här är ett samhällsansvar som kommer kräva en insats både från samhälle och bransch för att komma till rätta med. Vi kan inte förlita oss enbart på privata aktörer, säger Mikaela Johnsson från LRF.

Håkan Landin, lantbruksveterinär på Agria, lyfte fram det ökade problemet med smittor som salmonella och fågelinfluensa som måste hanteras skyndsamt vid ett utbrott. Han ser också behovet av att öka samverkan mellan intresseorganisationerna samt på sikt utbilda fler veterinärer som vill arbeta inom lantbrukssektorn.

Titta på panelsamtalet i sin helhet Panelsamtal i Almedalen 2023: Finns det hopp om trygg veterinärvård för lantbrukets djur? - YouTube

Utredningen finns här Bättre förutsättningar inom djurens hälso- och sjukvård (regeringen.se)