Rädda gården från kostsam smitta

Funderar du ofta över smittskydd och vad det skulle innebära att din gård drabbas av en långvarig smitta? I en undersökning som Agria Djurförsäkring låtit göra visar det sig att runt 16 procent av lantbrukarna är orolig över att någon typ av smitta ska drabba den egna lantbruksverksamheten. Med all fog, en smitta på en stor gård kan kosta upp emot 10 miljoner kronor.

Salmonella är en smitta som många lantbrukare är oroliga över. Vid ett salmonellautbrott spärrar Jordbruksverket av gården för sanering och de ekonomiska följderna kan därför bli tuffa.

Olika typer av virusinfektioner är annars den typ av smitta som oftast ställer till problem på gårdarna. Med kommande klimatförändringar ökar också risken att drabbas av sjukdomar som sprids med vektorer, som till exempel fästingar, knott och myggor.

Smittor kommer och går, enligt statistik från Agria är antalet salmonelladrabbade gårdar med nötkreatur ganska konstant. Med hjälp av tydliga, etablerade rutiner går det att värna om sina djur och sin verksamhet.

- Vi ser exempelvis en relativt konstant nivå på nötbesättningar som är spärrade för salmonella. Fallen går omlott, när en del gårdar får spärren hävd tillkommer det nya fall, säger Madeleine Agneborg, lantbruksveterinär på Agria Djurförsäkring.

Höga skadekostnader

Att drabbas av en smitta som kräver att gården spärras under en längre period kan sätta djupa ekonomiska spår i lantbruksföretaget. En beräkning från Agrias bestånd visar att en mycket stor kött- eller mjölkbesättning med hundratals djur kan hamna på en total skadekostnad om 10 miljoner kronor om gården försätts med spärr under flera år. För en medelstor köttbesättning med färre än 100 djur kan skadekostnaden ligga på runt 1 miljon kronor.

Skadeförebygg smittor

- Alla lantbrukare lever med risken att drabbas av en smitta, men en genomtänkt och god djuromsorg är grunden för ett gott smittläge, säger Madeleine Agneborg.

• För att få starka och friska djur, krävs god djuromsorg i vardagen där exempelvis foder av god kvalitet är en viktig del. Det gäller även för nyfödda kalvar som gynnas av goda rutiner för råmjölk, där kalven bör få i sig tillräckligt mycket råmjölk av god kvalitet.

• En annan återkommande risk är när nya djur köps in och ska introduceras in i den befintliga besättningen. Här vinner varje gård på att ha etablerade rutiner med exempelvis ett mottagningsstall för isolering av nya djur.

• Att undvik onödiga besök i djurstallarna är en annan avgörande faktor. Vid besök gäller det att tänka smittskydd och använda skyddskläder. Att erbjuda gäster gårdens egna overaller/rockar och stövlar, eller engångsoveraller och stövelskydd i plast är ett bra sätt att minska spridningsrisken.

Taggar: