Så tränar europamästaren i naturen
Gör som Jens Fredricson, träna hästarna i naturen inför de stora mästerskapen! Inför EM red han och Markan Cosmopolit ut på mer eller mindre varje dag och han brukar oftast börja sina pass med uteridning. ”Jag tycker att hästen får bättre framåtbjudning ute, vilket är viktigt för att få till ridningen på ett bra sätt”, säger Jens Fredricson. Här bjuder han på några lösgörande övningar från Agria Naturbana.
Jens Fredricson och Markan Cosmopolit tränar regelbundet på Agria naturbana.
Att använda naturen för hästens regelbundna träning passar ryttare på alla nivåer och discipliner. Förutom att det kan vara en avkopplande och härlig naturupplevelse, är det också en viktig del i arbetet för hästens långsiktiga hållbarhet.
- I naturen ökar ofta den framåtbjudning som krävs för att få i gång mekaniken hos hästen – bakbenens vinkling ska trycka igenom muskulaturen, magen och ryggen och därefter fram till kontakten med handen. Det är först då hästen börjar använda sina ryggmuskler och magmuskler och blir ridbar på ett sätt så att den blir hållbar. Så länge den bara rör benen så blir hästen en typ av bengångare och den är låst i sin överlinje. Då är det klart att kotledsinflammationer och hältor ligger nära till hands när ridningen inte fungerar, säger Jens Fredricson, nybliven guldmedaljör i EM-hoppning samt stallchef på Flyinge.
Här kommer ett par av Jens Fredricsons favoritövningar som är alldeles utmärkta att göra vid uteritt i skog och mark. Det är till synes enkla övningar som ingår i hästens grundutbildning, men det gäller att utföra dem på rätt sätt för att få hästen att arbeta korrekt med sin kropp och lämpar sig egentligen för hästar på alla nivåer.
- Det viktiga är att alltid göra det enkla riktigt, riktigt bra och inte bara slarva över, betonar Jens Fredricson.
Den första övningen handlar om att forma hästen åt ena hållet och för att sedan rakrikta den några steg innan den formas åt det andra hållet. Börja med att hitta en stig med ett bra underlag och lagom kurviga svängar. Låt hästen komma fram i trav och rid lätt. Utan att använda händerna alltför mycket gäller det att forma hästen efter den slalomformade vägen eller stigen. Jens betonar vikten av att använda skänklarna och att vara noga med att inte förböja halsen, vilket ofta leder till att hästen skjuter ut bogen. Upp med blicken, navigera med lätta tygelhjälper, forma hästen i bålen med skänkeln, få den att ställa sig en aning i nacken med hjälp av ett mjukt tygeltag, rakrikta lite grand och ställ sedan hästen åt andra hållet och forma kroppen med hjälp av den andra skänkeln. Gör övningen tills hästen släpper efter i kroppen i båda riktningar och blir mjuk och följsam. Det blir ett fint lösgörande arbete!
Den andra övningen som passar utmärkt att göra på skogsturen handlar om övergångar, från trav till skritt och sedan från skritt till trav. När hästen går ned från trav till skritt gäller detta att den trampar på och behåller bjudningen. Rid fram i trav tills du hittar en bra avspänd och taktmässig trav. Hästen ska bjuda ärligt framåt, vinkla sina bakben och trampa på i hela övergången på ett avslappnat vis. Det är viktigt att koncentrera sig på kvalitén i traven innan övergången till skritt. Ta ett par steg i skritt och kom sedan fram i trav igen. Repetera och repetera tills det känns bra. Det är väldigt fin gymnastik som fungerar jättebra att göra i skog och mark.
- Det är alltid bra att träna på att växla mellan påskjut och bärighet, särskilt om hästen är lite omogen och behöver stärka sig. I naturen fungerar det fint att exempelvis jobba med skänkelvikningar, tre steg skänkelvikning, två steg mellantrav, balanserar hästen och sedan fortsätter jag med skänkelvikning, så att jag inte gör för långa repetitioner och hästen hamnar på bogarna, och tappar ryggverkan, och det är ju det som är nyckeln till allting. Hästen ska trampa på bakifrån, lyfta magen och ryggen och släppa ned halsen, man får då en fin kontakt med hästens mun. Om man upplever att hästen är stark i handen, så är det sällan problem med munnen, utan det är hästens sätt att omvandla sitt påskjut till bärighet och ryggverkan fram till kontakten. Och då kan den elegant bära upp både sin ryttare och sig själv.
Nästa övning är en galoppövning. Jens rekommenderar att varje ryttare kontrollerar underlaget vid galopp ute i naturen. Det får inte vara halt eller för djupt, utan ha ett fast bra sviktande underlag. Vägen eller stigen med mjuka svängar är utmärkt för förvänd galopp. Kom fram i höger galopp och behåll galoppen både när det svänger till höger och vänster, och sedan tvärtom i vänster galopp. Det testar att ryttaren använder sitsens vikthjälper och arbetar med korrekt hjälpgivning, vilket möjliggör att rida i förvänd galopp med ytterskänkeln något tillbakadragen på ett mothållande sätt.
- Det finns outtömligt många övningar som fungerar att göra i naturen! Glöm inte att skritt på lång tygel i en och en halv timme också är bra. Det ger mycket mer än att rida med bromsen på ridbanan. Jag vill uppmana alla att njuta av naturen, lyssna på fåglarna, känn dofterna och släpp fram din finaste ridning, avslutar Jens Fredricson.
