Det som hände i Motala kan hända igen – var som helst, när som helst

DN rapporterar idag om en tragisk händelse i Motala. Det som hänt är djupt olyckligt men situationen där är inte unik. Det kan även ske på andra håll i landet. IVO, Inspektionen för vård och omsorg, som har till uppgift att granska socialtjänstens arbete, har med all tydlighet påtalat en rad brister. Det handlar om utredningar som drar ut på tiden, fall där barnperspektivet åsidosätts och anmälningar som inte tas på tillräckligt stort allvar. Det är hög tid att göra något nu innan fler olyckor av det här slaget händer. Var tredje handläggare inom den sociala barnavården är idag nyanställd och sju av tio chefer har arbetat kortare tid än tre år enligt en rapport från Sveriges kommuner och landsting. Det har blivit en ond cirkel. Överbelastning och stress leder till att socialsekreterare flyr yrket. På vissa håll i landet är bristen på erfarna socialsekreterare akut, särskilt inom området barn och ungdom. Social barnavård har blivit ett genomgångsyrke.

– Det jäser i våra medlemsled.  Våra medlemmar har demonstrerat och debatterat med kommunpolitiker som, åtminstone i stunden, tycks ta varningsropen på allvar. Trots det har inte mycket hänt. Det krävs ett helhetsgrepp för att åstadkomma förändring. Det handlar först och främst om att få erfarna socialsekreterare att stanna i yrket. Vi måste skapa alternativa karriärvägar och möjligheter att utvecklas i yrket, säger Akademikerförbundet SSR:s ordförande Heike Erkers.

Akademikerförbundet SSR vill införa tjänster som specialistsocionom i alla kommuner. Specialisten ska enligt vår modell ha socionomexamen, minst sju års erfarenhet av social barnavård och en specialistutbildning inom barnområdet (60 högskolepoäng).

– Med specialisttjänster förväntar vi oss att nya chefer och socialsekreterare får stöd. Arbetet blir mindre tungt, fler vill stanna kvar och utvecklas i yrket. Kort sagt, ett bidrag för att minska personalomsättningen och säkra kvalitén, säger förbundets utvecklingschef Titti Fränkel.

I ljuset av det finns det skäl att upprepa vår kritik mot Socialstyrelsens förslag till föreskrifter om behörighet för arbete i socialtjänstens barn- och ungdomsvård. Förslaget, som Socialstyrelsen presenterade tidigare i våras, innebär en sänkning av den nu gällande rekommendationen på socionomexamen och ett års erfarenhet.

– Det är högst anmärkningsvärt att man sänker kraven när hela avsikten med behörighetsreglering var att kvalitetssäkra den sociala barn- och ungdomsvården Socialstyrelsen går därmed tvärs emot flera statliga utredningar som poängterat behovet av förstärkt och fördjupad utbildning för dem som arbetar med barn som far illa, säger Titti Fränkel.

Våra förslag för att stärka den sociala barnavården:

• Mer tid till direkt klientarbete, förbättrade administrativa stöd och minskade krav på administrativa arbetsuppgifter
• Traineetjänster, som en förstärkt introduktion i yrket
• Modeller för kompetensutveckling där ansvarsupptrappning går hand i hand med kompetens- och löneutveckling
• Möjligheter till specialiseringar inom olika fördjupningsområden i den sociala barnavården
• Alternativa karriärvägar med tjänster som specialistsocionom
• Säkra tillgång till extern handledning.

Heike Erkers, förbundsordförande Akademikerförbundet SSR, tel 0706-22 39 78
Titti Fränkel, utvecklingschef socialt arbete Akademikerförbundet SSR, tel 0703-70 44 33

Stina Andersson, press- och kommunikationschef, mobil 070-618 44 87, e-post stina.andersson@akademssr.se

Henrik Alfredsson, pressekreterare, mobil 0727-17 44 06, e-post henrik.alfredsson@akademssr.se

Akademikerförbundet SSR är Sveriges ledande samhällsvetarförbund. Förbundet som är fjärde störst inom Saco organiserar 64 000 beteendevetare, ekonomer, personalvetare, socionomer och andra samhällsvetare.

Taggar: