Skolkuratorer tvingas prioritera bort förebyggande arbete
Elevhälsans viktigaste uppgift är att arbeta förebyggande men den största delen av skolkuratorernas arbetstid går åt till att hantera akuta ärenden. Det förebyggande arbetet måste oftast prioriteras bort. Två av tre skolkuratorer säger i en ny undersökning från Akademikerförbundet SSR att de inte hinner med det.
Den psykiska ohälsan är ett stort och växande problem bland unga. Det innebär också ett hårt tryck på elevhälsan, där skolkuratorn har en central roll.
Drygt sju av tio svarar att de har en så hög arbetsbelastning att de inte hinner eller knappt hinner med sina arbetsuppgifter.
Arbetsbelastningen har också ökat det senaste året. Det svarar sex av tio skolkuratorer i undersökningen. Den främsta anledningen till den ökade arbetsbelastningen är att fler barn behöver stöd.
– Tidigare satsningar från regeringen har lett till att skolkuratorerna har blivit något fler, men det är uppenbart att det inte räcker till. Med en väl fungerande elevhälsa kan fler elever klara av att fullfölja sin skolgång. Det borde vara högt prioriterat för utbildningsminister Anna Ekström att se till att elevhälsan får bättre förutsättningar, säger Heike Erkers, förbundsordförande för Akademikerförbundet SSR.
Elevhälsan ska främst ska vara förebyggande och hälsofrämjande. Det slås fast i skollagen. Men i praktiken finns det sällan utrymme för det förebyggande arbetet. Nio av tio skolkuratorer uppger att deras arbete är akutstyrt.
– Skolkuratorn får ägna sig åt att släcka bränder. Barn och ungdomar ska självklart få stöd och hjälp i akuta situationer. Men det är frustrerande att samtidigt veta att många problem inte hade behövt bli stora om de hade åtgärdats tidigare, säger Heike Erkers.
Två av tre skolkuratorer uppger att de inte hinner med det förebyggande arbetet i den utsträckning de vill. Men det är stora skillnader mellan skolkuratorerna beroende på hur många elever de ansvarar för. Kuratorer med upp till 300 elever svarar i högre utsträckning att de kan arbeta förebyggande.
Akademikerförbundet SSR driver kravet att en skolkurator ska ha ansvar för högst 300 elever. Dit är det långt idag. Omkring hälften av skolkuratorerna ansvarar för fler än 500 elever och i den del fall över 1 000 elever. Bara 15 procent av skolkuratorerna har ansvar för upp till 300 elever enligt undersökningen.
Enligt skollagen ska alla elever ha tillgång till elevhälsan, men det är uppenbart att lagen i många fall inte uppfylls. Bara en av tre skolkuratorer i undersökningen anser att det är så att alla elever har tillgång till skolkurator där de arbetar.
– Det är bra att regeringen nu enligt Januariavtalet ska utreda vad som är en acceptabel lägstanivå för tillgången till elevhälsan. Men det finns ingen anledning att vänta till nästa år med att tillsätta utredningen. Jag uppmanar utbildningsminister Anna Ekström att agera nu. Den växande ohälsan bland unga måste mötas med konkreta åtgärder, säger Heike Erkers.
Fler resultat i undersökningen:
- Två av tre skolkuratorer upplever att elevernas problematik har ökat under det senaste året. På frågan om vad det kan bero på svarar 93 procent psykisk ohälsa, följt av problem relaterade till sociala medier (61 procent) och betygspress (57 procent).
- Runt åtta av tio skolkuratorer känner sig ensamma med ett stort ansvar i arbetet.
- Var tredje har märkt skillnad efter #metoo, främst genom ett ökat intresse för att motverka diskriminering och kränkande behandling i skolan.
- Nio av tio menar att elevhälsan är viktig för att eleverna ska nå kunskapsmålen.
- Mer kompetensutveckling och högre lön toppar listan över vad skolkuratorerna vill förändra.
Fakta:
Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Akademikerförbundet SSR bland skolkuratorer som är medlemmar i förbundet.
922 intervjuer har genomförts under perioden 9 – 29 januari 2019. Svarsfrekvensen är 50 procent.
Liknande tidigare undersökningar har genomförts 2012, 2015 och 2017.
Akademikerförbundet organiserar sex av tio skolkuratorer.
Heike Erkers, förbundsordförande Akademikerförbundet SSR, 070-622 39 78
Margareta Bosved, kommunikationschef, 070-690 44 23
Akademikerförbundet SSR är Sveriges ledande samhällsvetarförbund. Förbundet som är fjärde störst inom Saco organiserar över 70 000 beteendevetare, ekonomer, personalvetare, socionomer och andra samhällsvetare.