Stärkt yrkesidentitet ja tack – gråzoner nej tack

Bravo, säger Akademikerförbundet SSR:s yrkesförening för legitimerade psykoterapeuter om det förslag till reformerad psykoterapeututbildning som Högskoleverket idag lämnat till regeringen. Verket föreslår att utbildningen ska förlängas och göras lika för alla, vilket kommer att stärka psykoterapeutyrkets professionella ställning. Verket fastslår också att den breda antagningsbasen bör behållas, vilket garanterar att det även i framtiden ska finnas psykoterapeuter med varierande utbildningsbakgrund. Återstår bara en sak; släpp spåret om en distinktion mellan psykoterapi och psykologisk behandling!

Högskoleverket har på uppdrag av regeringen utrett hur psykoterapeututbildningarna kan göras bättre. Utgångspunkten för förbättringsförslagen, som överlämnats till utbildningsdepartementet idag, har varit att komma till rätta med problemet att utbildningen i sin nuvarande utformning snarare liknar en vidareutbildning för yrkesverksamma än en examensberättigad högskoleutbildning på avancerad nivå.

– Utbildningen har kritiserats för att vara otydlig och rättsosäker. Med Högskoleverkets förslag försvinner mycket av detta. Fram tonar istället bilden av en sammanhållen och välstrukturerad utbildning, säger Titti Fränkel, utvecklingschef på Akademikerförbundet SSR.

Högskoleverket vill slopa kravet att studenterna ska ha deltidstjänstgöring kopplad till utbildningen under studietiden, eftersom det skapar otydlighet kring vem som egentligen examinerar studenten, utbildningsanordnaren eller arbetsgivaren.

– Det system som vi har idag förutsätter att studenten har tillgång till handledare och patienter på den arbetsplats där han eller hon är verksam. Det gör det svårt för studenter som inte arbetar inom hälso- och sjukvården. Det nya förslaget är mer rättvist och ger ökad patientsäkerhet, säger Titti Fränkel.

På en punkt i förslaget ser Akademikerförbundet SSR:s yrkesförening för legitimerade psykoterapeuter en potentiell risk för begreppsförvirring. Högskoleverket uttrycker med ett visst mått av oklarhet att det kan finnas behov att utreda vidare möjligheten till ett separat utbildningsalternativ för läkare och psykologer till ett yrke som inte ska bedriva psykoterapi utan något som kallas ”psykologisk behandling”.

– Vi har alltid betonat att legitimerad psykoterapeut är ett eget yrke. Högskoleverkets förslag bekräftar vår hållning. Det skapar tydlighet och struktur inom ett område som hittills lidit en hel del av definitionstvister. Att införa en ny gråzon mellan psykoterapi och ’psykologisk behandling’ kommer bara att skapa förvirring för patienterna, menar Titti Fränkel.

En annan brist i förslaget är att Högskoleverket inte klargjort exakt hur man ska lösa den otydliga ansvarsfördelning som idag råder mellan utbildningsanordnare, handledare och vårdgivare.

– Förslaget innebär att utbildningsanordnarna får ett tydligt ansvar för de terapisessioner som studenterna håller under handledning inom ramen för utbildningen. Men det är oklart hur man tänkt sig att det juridiska ansvaret ska kunna lyftas bort från handledare och verksamhetschefer. Det enda som står klart är att det kommer att kräva ett ingående samarbete mellan de inblandade parterna, säger Titti Fränkel.

Akademikerförbundet SSR:s yrkesförening för legitimerade psykoterapeuter har cirka 700 medlemmar med olika verksamhetsinriktningar och akademiska grundutbildningar. Kontaktperson är Titti Fränkel, utvecklingschef på Akademikerförbundet SSR, mobiltelefon 0703-70 44 33.

Akademikerförbundet SSR organiserar 60 000 beteendevetare, ekonomer, personalvetare, samhällsvetare och socionomer. Förbundet är det fjärde största inom Saco. Läs mer på www.akademssr.se