Tillväxten fortsatt stark i Finland, men hurdan effekt har inflationsspöket på arbetslösheten?

Aktias Ekonomiska översikt 4/4 2000: Tillväxten fortsatt stark i Finland, men hurdan effekt har inflationsspöket på arbetslösheten? Den amerikanska ekonomiska tillväxten håller på att mattas av, men samtidigt har riskerna för hard landing ökat. Euroområdets tillväxt överskrider den amerikanska under 2001-2002. Då euron stärks dämpas inflationen. Detta minskar räntetrycket, och även om ECB eventuellt höjer styrräntan en gång till kommer räntenivån att vända nedåt tämligen snart. Senast i början av 2003 har styrräntan i euroområdet sjunkit till 3 procent. - Den finländska ekonomiska tillväxten är fortsatt snabbare än den allmäneuropeiska, men det samma gäller inflationen. Det kan hända att inte ens starka BNP-siffror räcker till för att förhindra att arbetslösheten ökar efter 2002. De största förändringarna i prognosklimatet sedan september är följande: Världsekonomins tillväxtprognoser för 2001 har generellt reviderats ned. Siffror som beskriver den amerikanska ekonomiska tillväxten har slutligen bevisat att tillväxttrenden håller på att brytas. Samtidigt har oron för att det inte är frågan om soft landing utan hard landing ökat. I euroområdet råder det i dag en enighet om att perioden med den högsta tillväxttakten redan är passerad. De flesta väntar att tillväxten piggas upp till drygt 3 procent i början av nästa år, medan en del förväntar sig att tillväxten blir vid 2,5-3 procent. Optimismen om återhämtningen av den japanska ekonomin har dämpats. I september var det slut med de centrala centralbankernas tålamod och de ville råda bot på försvagningen av euron med stödköp. Det tycks ha lyckats, och i fortsättningen stärks euron på grund av att den ekonomiska tillväxten i euroområdet antas passerar USA. Marknadens negativa inställning till euron har i en snabb takt kastats om till en positiv inställning. I USA har inflationen varit överraskande matt. I Europa har HIKP- inflationen överstigit ECB:s målsättning med en rejäl marginal. Trots en viss oro för lönereaktion i Europa förväntas starkare euro och billigare olja att lösa inflationsproblemet i området. Detta syns i räntorna. I september-november var oljans världsmarknadspris betydligt högre än väntat, men senare har pessimismen om framtiden avtagit. Allt fler tror att räntecykelns högsta punkt är nära eller till och med nådd i Europa. I USA har man börjat spekulera över hur snart FED börjar sänka sin styrränta. Trots att räntorna har stigit och den inhemska inflationen accelererat har optimismen inför den finländska ekonomiska utvecklingen förblivit stark. Den accelererande inflationen och dess effekt på arbetslösheten har fått ringa uppmärksamhet. Centrala prognossiffror: Världsekonomins aktivitet har varit exceptionell år 2000. Då hela världens BNP kommer att stiga med 5 procent, är året med den ekonomiska tillväxten mätt det bästa på närmare två årtionden. Den höga efterfrågan har dragit priserna med sig och ökat trycket på inflation. Detta har fått centralbankerna världen över att strama åt sin penningpolitik. Nästa år kommer den globala tillväxten att mattas av, men så länge den stannar vid ca 4 procent överstiger den fortfarande den långsiktiga globala tillväxten i snitt. Inflationstrycket kommer att avta men inte försvinna. Samtidigt minskar räntetrycket men försvinner knappast helt och hållet. År 2002 kommer den globala tillväxten att mattas av ytterligare för att piggna till år 2003. En betydande del av den avmattande globala tillväxten år 2001 är en följd av att trenden i den amerikanska ekonomin har brutits. BNP i USA växer med 5,2 procent (motsvarande prognos i september: 5,0 %) år 2000 och med 2,8 (3,1) procent år 2001. Enligt detta soft landing-scenario stannar tillväxten vid drygt 2 procent även år 2002. Uppsvinget står antagligen på tröskeln då vi närmar oss år 2003. I USA är åtstramningen av penningpolitiken över. Styrräntan stannar vid sin nuvarande nivå på 6,5 (6,5) procent under de närmaste månaderna och vänder antagligen nedåt före sommaren. I USA är risken för hard landing uppenbar. I och med att vi ger soft landing en 60 procents sannolikhet, är sannolikheten för hard landing 40 procent. Euron fortsätter att stärkas, och i slutet av juni kommer dess dollarkurs att uppgå till 0,98 (1,00). Fatpriset på råolja kommer på längre sikt att fluktuera mellan 24 och 28 (25-30) dollar. BNP i euroområdet kommer att växa med 3,4 (3,5) procent år 2000 och med 3,1 (3,4) procent år 2001. Tillväxten mattas under 2002, och bottnen på konjunkturcykeln nås högst antagligen år 2003. Trots att den accelererande inflationen i euroområdet för det mesta har berott på yttre faktorer, håller även interna multiplikatoreffekter på att dyka upp. Det är därför möjligt att Europeiska centralbanken, ECB, stramar åt sin penningpolitik ännu en gång. Då skulle styrräntan i euroområdet stiga till 5,0 (5,0) procent för att vända nedåt igen efter sommaren. I och med att de yttre faktorerna redan håller på att vända inflationstrenden, kan den extra höjningen förbli ogjord. Om vi ger tilläggshöjningen en 55 procents sannolikhet, har räntecykelns högsta punkt redan uppnåtts i euroområdet med en 45 procents sannolikhet. Enligt vår konjunktur- och inflationsbild sjunker ECB:s styrräntor till 3 procent i slutet av 2002 eller i början av 2003. Under perioden från sommaren 1999 till sommaren 2000 har man således sett den variationsintervall inom vilken de penningpolitiska styrräntorna i euroområdet kommer att fluktuera under de närmaste 10-20 åren. Den nedre gränsen ligger vid ca 2,5 och den övre vid ca 5 procent. Marknadsräntorna fluktuerar enligt samma mönster. Finlands BNP kommer att öka med 5,5 (5,5) procent år 2000. Nästa år kommer BNP att växa med 4,3 (4,5) procent. Som en reflexion av den falnande internationella efterfrågan och den gradvisa nedbrytningen av konkurrenskraften mattas tillväxten av till 3,5 procent år 2002. Lågkonjunkturen i Finland kommer antagligen att bottna år 2003. Förtjänstnivån stiger som en följd av ingångna avtal med drygt 4 (4) procent år 2001. På grund av ökade lönekostnader är inflationen i Finland fortsatt snabbare än i konkurrentländerna. På årsbasis stiger konsumentpriserna med 3,4 (3,2) procent 2000. Trots att konsumentprisernas 12 månaders uppgångstakt saktar av från sin nuvarande nivå på drygt 4 procent, så att priserna stiger med knappt 2,5 procent nästa år, kommer medelprisnivån år 2001 att vara 2,8 (2,6) procent högre än i år på grund av övergångseffekter från detta år. Finland håller på att stadga sig som ett höginflationsland i euroområdet. Detta kommer att försvaga våra tillväxtmöjligheter på lång sikt och undergräva möjligheterna för lösning av arbetslöshetsproblemet Då en ansenlig del av tillväxten härstammar från den elektrotekniska exportindustrin, där produktivitetsökningens andel är större än sysselsättningsökningens, räcker kanske inte ens starka BNP-siffror till för att pressa ned arbetslösheten. Uppmätt med Statistikcentralens siffror är den genomsnittliga arbetslöshetsgraden 9,8 (9,7) procent i år och 9,1 (9,0) procent år 2001; Arbetsministeriets siffror ligger 3-4 procentenheter högre. År 2002 kan arbetslösheten sluta sjunka, och om tillväxten mattas av 2003, kan arbetslösheten vända uppåt på nytt. Centrala riskfaktorer i världsekonomin: Den centralaste risken som kan äventyra det positiva globala tillväxtscenariot har att göra med utvecklingen i USA. De ekonomiska siffror som är tillgängliga i skrivande stund ger inte någon entydig fingervisning om det är en snabb (hard landing) eller gradvis (soft landing) avmattning av tillväxten som kommer att förverkligas. En hard landing-process kan startas av 1) en uppgång av fatpriset på olja till över 40 dollar för en längre tid, 2) en "för snabb" försvagning av dollarn eller 3) en upprepning av den negativa "förmögenhetseffekten". Det sistnämnda alternativet är det sannolikaste. Även om världsekonomin inte är lika sårbar i fråga om det amerikanska hard landing-scenariot som ännu för 2-3 år sedan, kan negativa multiplikatoreffekter i synnerhet via de asiatiska länderna vara ytterst betydande för den globala tillväxten. Aktias ekonomiska översikt Aktias ekonomiska översikt publiceras på finska och svenska, och den kan beställas från Aktia Sparbank Abp, Kommunikation, PB 207, 00101 Helsingfors; kommunikation@aktia.fi eller skrivas ut från Aktias webbservice www.aktia.fi. AKTIA SPARBANK ABP Ytterligare information ger: Chefsekonom Timo Tyrväinen, tfn 010 247 6543 Avsändare: Jonna Varhama, tfn 010 247 6294, 050 543 2926 informatör jonna.varhama@aktia.fi Distribution: massmedierna ------------------------------------------------------------ Denna information skickades av BIT http://www.bit.se Följande filer finns att ladda ned: http://www.bit.se/bitonline/2000/12/18/20001218BIT00040/bit0001.doc http://www.bit.se/bitonline/2000/12/18/20001218BIT00040/bit0002.pdf