Aktias ekonomiska översikt: Euroområdets tur att återhämta sig, Finlands tillväxtutsikter försvagas på grund av recessionen i Ryssland

Aktia Bank Abp
Pressmeddelande
Fritt för publicering måndag 2.3.2015 kl. 11.30

 

De största orosmomenten i den globala ekonomin under de senaste månaderna har varit dels tillväxtutsikterna i Europa och Kina, dels effekterna av oljeprisfallet på de olika ekonomiområdena och finansmarknaden.

Världsekonomin prognostiseras i år växa bara något snabbare än i fjol. Tillväxten i de utvecklade länderna har en större betydelse som en källa för den globala tillväxten än under tidigare år. I euroområdet förutspås ekonomin återhämta sig snabbare än tidigare prognostiserat.

I tillväxtekonomierna prognostiseras tillväxten i år förbli svagare än i fjol. I bakgrunden till detta finns avmattningen av tillväxten i Kina, den djupa recessionen i Ryssland och effekterna av oljeprisfallet på råvaruproducentländerna.

ECB kommer att hålla penningpolitiken exceptionellt lätt länge till. Vi förutspår att ECB:s styrräntor ligger på sin nuvarande nivå också i slutet av 2016. Euriborräntorna hålls nära sin nuvarande nivå hela detta och nästa år.

I Finland förutspås BNP stiga med bara 0,3 % 2015, då den inhemska efterfrågan är dämpad och problemen i Ryssland anstränger exportökningen. 2016 förutspås BNP i Finland stiga med 1,4 %, då tillväxtförutsättningarna förbättras och den inhemska efterfrågan stabiliseras.

Den försvagade eurokursen, oljeprisfallet och den ytterligare lättnaden av euroområdets finansieringsförhållanden utgör de viktigaste tillväxtfaktorerna för Finland i år. Den prognostiserade djupa recessionen i den ryska ekonomin kastar dock en skugga över återhämtningen av den finska exporten och BNP:n. Värdet av den finska exporten till Ryssland sjönk redan i fjol med 13 %. I år förutspås varuexporten till Ryssland minska med 30 %.

Svagheten på arbetsmarknaden kommer att fortsätta länge. Sysselsättningen minskar i år och arbetslösheten stiger till 9,1 %. Den prognostiserade långsamma ekonomiska tillväxten skapar inte tillräckligt med nya arbetsplatser, och den höga arbetslösheten kommer att fortsätta länge till.

Det statliga och kommunala underskottet minskar något tack vare de redan överenskomna anpassningsåtgärderna inom statsekonomin. Underskottet uppgår dock fortfarande till nästan 8 miljarder euro 2016. Statens och kommunernas stora underskott har lett till att den offentliga skuldsättningen ökat snabbt de senaste åren. Skuldsättningen fortsätter i snabb takt de närmaste åren. 2016 kommer den offentliga skulden att stiga till ca 64 % av BNP.

Den offentliga ekonomin är helt enkelt för stor i förhållande till den försvagade privata sektorn. Det är fråga om ett strukturproblem som inte kan lösas genom konjunkturpolitik. En hållbar nedbantning av underskottet i den offentliga ekonomin är den kommande regeringens viktigaste ekonomisk-politiska mål. Man har inte råd att misslyckas med det.

Skattesatsen har under pågående valperiod höjts rekordhögt. I stället för skattehöjningar behövs ett ambitiöst program för att stävja de offentliga utgifterna. Ett program som sträcker sig över en valperiod för att skära ned utgifter och uppnå besparingar på ca 5 miljarder euro skulle leda den finska offentliga ekonomin tillbaka till en betydligt stadigare grund.

Det måste finnas mod att göra också stora förändringar i utgiftsstrukturen. Inför val verkar ingen vara speciellt ivrig att diskutera omfattningen av service som finansieras med skattemedel. Efter valet måste man emellertid hitta sparmål.

En del av det utrymme som utgiftsnedskärningar skapar ska användas för att genom lättare beskattning uppmuntra till risktagning, företagande och arbete. Ett i anknytning till ett trovärdigt program för utgiftsnedskärningar genomfört skattelättnadsprogram på 2 miljarder euro skulle ge en bild av ett samhälle där man målmedvetet vill uppmuntra till arbete och företagande.

Lättare beskattning av arbete och företagande skulle sporra företag att investera i hemlandet. Finland är i stort behov av privata investeringar. Den nuvarande investeringsvolymen skadar den industriella grunden och tär på förutsättningarna för ekonomisk tillväxt.

Utan en kursändring i den offentliga ekonomin fortsätter skuldsättningen, och bördan för de kommande generationerna växer. Marknaden har fortfarande förtroende för Finlands förmåga att sköta sin ekonomi. Det finns ännu tid att genomföra kursändringen inom den offentliga ekonomin med eftertanke och enligt plan.

 

Mera information:

Chefsekonom Anssi Rantala
Tfn 010 247 6381, 050 401 4434, e-post: anssi.rantala@aktia.fi

 

Prenumerera

Dokument & länkar