Två av tre ledande ekonomer vågar inte förutse variabler som påverkar pensionsprognosen

Alecta har genomfört en exklusiv enkät bland 14 av Sveriges ledande ekonomer. Bland annat ställdes frågor om medellivslängden och bruttonationalinkomsten på ett, tio respektive trettio års sikt. De variablerna har stor betydelse när pensionsprognosen i det orangea kuvertet ska räknas ut. Bara en av tre ledande ekonomer vågade gissa.

Tjänstepensionsföretaget Alecta har valt ut fjorton ledande svenska ekonomer som anonymt har svarat på frågorna:
· Hur hög kommer medellivslängden för kvinnor i Sverige att vara om 12 månader, om 10 år om 30 år?
· Hur stor kommer Sveriges bruttonationalinkomst att vara om 12 månader, om 10 år om 30 år?

Svarsfrekvensen var relativt hög, 79 procent, tre ledande ekonomer avstod alltså helt från att svara. Av dem som svarat på ett eller annat sätt var det 36 procent som vågade svara med siffror.

Alla frågorna, alla tre tidsintervallen Procent
Svarat har ej tid 18
Svarat vet ej/vill ej/kan ej 45
Svarat med data (delvis) 36

– För personer under femtio år tycker jag inte det ska finnas någon pensionsprognos i de orangea kuverten. Det blir helt enkelt för svårt att prognostisera ekonomiska variabler i en fjärran framtid. Vem vet hur Sverige och världen ser ut om tjugo till trettio år och vem vet hur de egna inkomsterna kommer att se ut framåt i tiden? Prognosen är inget stöd för dem som vill planera sin pension, utan det blir en ren gissningslek. Undersökningen bland Sveriges ledande ekonomer visar hur svårt det är att med träffsäkerhet göra prognoser av det här slaget, säger Eva Adolphson, Alectas pensionsekonom.

– Riksdagen har visserligen beslutat att de orangea kuverten ska innehålla en pensionsprognos, men det behöver inte betyda att det är rätt beslut. Tidigare undersökningar som Alecta genomfört visar att 43 procent av de förvärvsarbetande 28 - 50 åringarna tror på prognosen. De litar alltså på något som det inte går att lita på, fortsätter Eva Adolphson.

– Riksdagen har beslutat att vi inte, bortsett från eventuell garantipension, ska utlovas en viss storlek på vår framtida pension. Istället utlovas en viss inbetalning. Kommunikationen till de framtida pensionärerna borde vara i linje med det beslutet, men så är inte fallet. I stället lyfts prognosen fram som den viktigaste informationen, säger Eva Adolphson.

– Information om pensionsbehållningen, det vill säga den ihopsamlade pensionsbehållningen, borde lyftas fram i nästa års kuvert. Det borde också förklaras hur pensionsbehållningen omvandlas till pension, med hjälp av en enkel division. Pensionsbehållningen delas med delningstalet som huvudsakligen bygger på beräknad återstående livslängd för varje årskull. På så sätt kommunicerar man på ett ärligare sätt om det allmänna pensionssystemet, avslutar Eva Adolphson, pensionsekonom Alecta.