Vår = viltolyckor

Viltolyckor - ett ”säkert” vårtecken

Krokusar, grilldoft, däckskrik och glassplitter. Tillsammans med vårvädret och klassiska vårtecken kommer även viltolyckorna. För samtidigt som det börjar grönskas i våra skogar så infaller kalvavstötningen för älg och rådjur. Det är den tid på året som fjolårets kalvar och kid stöts bort för att lämna plats åt nya kalvar och kid. Det leder till en ökad rörlighet i skogen och därmed även en ökad risk för att stöta på vilt på våra vägar. Kalvavstötning börjar normalt i mitten av april i södra Sverige och vandrar sedan successivt uppåt landet. Älgskadefondsföreningen vill därför uppmana alla trafikanter att vara extra uppmärksamma för att undvika viltolyckor.

Kalvavstötningen ökar risken för viltolyckor

Under perioden april till juni pågår kalvavstötningen bland älgar och rådjur. Det är den period när älgkon och rågeten börjar stöta ifrån sig fjolårets ungar för att kunna ta hand om de nya. Det innebär att de unga djuren nu får klara sig själva och kommer att lämna sina vanliga strövområden för att söka sig till nya marker. Under denna period ökar naturligt viltrörelserna i våra skogar och därmed också risken för att stöta på både älg och rådjur på vägen. Därför är det viktigt att man som förare är extra uppmärksam under denna tid.

Forskning visar att kalvavstötningen börjar något tidigare i södra Sverige jämfört med i norra Sverige. Trots att våren har låtit sig vänta länge tror Anders Hågeryd, expert på viltförvaltning, inte att den kommer att påverka kalvavstötningen:

-                    Älgen har ingen fördröjd fosterutveckling, som rådjuret. De betäcks i september-oktober och det innebär att kalvningen sätter igång i början på maj. Dagsljuset påverkar däremot mer och det förklarar varför den sker tidigare i söder, förklarar Anders Hågeryd.

Älgkon kan stöta bort sina fjolårskalvar allt från några veckor till några timmar innan det är dags för dem att kalva. Det innebär att djurens rörelser i skogen ökar från mitten av april och framåt.

Olyckorna ökar med 60 procent

Vid en jämförelse av antalet olyckor under april månad med antalet olyckor i maj månad under de senaste fyra åren så är statistiken mycket tydlig. Mellan april och maj ökar antalet olyckor i genomsnitt med nästan 60 procent (se ”tabell 1” nedan), vilket måste betraktas som en markant ökning. Antalet olyckor ligger sedan kvar på höga nivåer hela juni innan de sjunker något under sensommaren.

Älgolyckorna farligast

En kollision med älg är den farligaste typen av viltkollision. Det sker ca 6 000 kollisioner med älg varje år. I en sådan olycka löper både förare och passagerare en betydligt högre risk för livslånga fysiska och sociala handikapp, på grund av skador i huvud, nacke och rygg, än vid andra trafikolyckor. I en studie genomförd av Mats Lindqvist, forskare på Umeå Universitet, kan man se att kollisioner med älg står för en lika stor andel av antalet allvarliga skador på huvud och nacke som vid frontalkollisioner med lastbil. Men det är inte bara själva kollisionen som är farlig, även väjningar eller kollisioner där föraren sedan tappar kontroll över sitt fordon kan ge allvarliga följder. Därför är det extra viktigt att man under kalvavstötningen, när många djur är i rörelse, är extra uppmärksam på att det plötsligt kan dyka upp vilt på vägen.

Dålig inledning på viltolycksåret

Som tidigare rapportering i media har vittnat om så har det varit väldigt många viltolyckor under årets början. Jämfört med förra året har antalet polisanmälda olyckor under årets tre första månader ökat med 26 procent (se tabell 2 nedan). Det innebär att det inträffade en viltolycka cirka var 11:e minut.

Viltolycksvecka

Under vecka 17 (22- 28/4) kommer Älgskadefondsföreningen att arrangera sin årliga viltolycksvecka. Det innebär att föreningen med press och platsbesök försöker lyfta viltolycksproblemet på den offentliga agendan.

För vidare information: Niclas Dahl, marknadsförare/informatör, Älgskadefondsföreningen, Tfn: 0474-102 37, Mob: 0768 - 10 02 37, E-post: niclas@algen.se, Webbplats: www.algen.se.

Älgskadefondsföreningen är en ideell, rikstäckande förening som sedan 1973 verkat för att minska antalet viltolyckor. Föreningen är Sveriges största oberoende aktörer inom vilt och trafiksäkerhet. Verksamheten inriktar sig på att informera allmänheten om viltolycksrisken samt att påverka berörda aktörer för att förebygga viltolyckor. Föreningen har ca 80 000 medlemmar från Smygehuk till Haparanda.

Taggar: