Unikt samarbetsavtal för tjänstesektorn

Almega, Sif och HTF påbörjar nu ett gemensamt arbete med att ta fram ett samarbetsavtal mellan parterna inom tjänstesektorn. Ett sådant samarbete är unikt och kan leda till en övergripande avtalsstruktur inom tjänstesektorn.

- Vi är beredda att gemensamt ta ansvar för lönebildningen och arbetsmarknadens utveckling inom tjänstesektorn. Om detta ska vara möjligt krävs att politikerna avstår från lagstiftning på arbetsmarknadsområdet. I stället bör staten genom en näringspolitik för tjänstesektorn bidra till att sektorns tillväxt- och utvecklingspotential tas tillvara. Det säger Mari-Ann Krantz, förbundsordförande Sif, Holger Eriksson, förbundsordförande HTF, och Jonas Milton, vd Almega. Samarbetsavtalet skulle kunna utvecklas kring följande frågor: • Gemensamt påverka närings- och utbildningspolitiken som främjar tjänstesektorn. • Utveckling av lönebildning och arbetsmarknadens regler genom kollektivavtal. • Medverka till forsknings- och utvecklingsinsatser för tjänstesektorn i stort. • Gemensamt ansvarstagande för anställdas kompetensutveckling och företagens utveckling. • Utveckla lokalt samverkansarbete. - Sif, HTF och Almega kommer genom detta fördjupade samarbete att ta gemensamt ansvar för lönebildningen och utvecklingen inom tjänstesektorn. Om detta ska vara möjligt krävs att parterna tillåts utveckla avtalsrelationer utifrån branschens förutsättningar utan ingripande av politikerna, säger Mari-Ann Krantz, förbundsordförande Sif. - Det politikerna däremot kan bidra med är att vidta åtgärder till stöd för tjänstesektorns utveckling, och därmed ökad sysselsättning och trygghet för de anställda, säger Holger Eriksson, förbundsordförande HTF. - En målmedveten samverkan mellan tjänstenäringens parter är en förutsättning för att vår sektors särart får tillräcklig uppmärksamhet. Tjänster är speciella och de kollektivavtal och den näringspolitik som formar våra branschers villkor måste tillåtas vara anpassade efter denna verklighet, säger Jonas Milton, förbundsdirektör Almega. Utgångspunkter Tjänstesektorn viktig Tjänstesektorn är en av Sveriges viktigaste näringsgrenar. 2005 stod tjänstesektorn för 60 procent av produktionsvärdet i Sverige. Tjänstesektorns många olika typer av verksamheter har det gemensamt att det finns en stor utvecklingspotential. En viktig fråga för samarbetet mellan parterna blir därför att fortlöpande identifiera hinder för tillväxten av tjänstesektorn och gemensamt verka för att sådana hinder tas bort. Konkurrens Det finns goda förutsättningar för de svenska tjänsteföretagen att öka sin export. Det är då viktigt att handeln med tjänster över gränserna underlättas och att hinder för en sådan utveckling undanröjs. Det är därför viktigt att det pågående arbetet inom EU med att anta ett tjänstedirektiv snarast slutförs. Tjänster uppstår i mötet mellan människor En gemensam faktor för företag inom tjänstesektorn är att de många gånger är sysselsättningsintensiva och kunskapsintensiva. En annan gemensam faktor för tjänstesektorn är att en tjänst uppstår i mötet mellan människor och då många gånger bygger på relationer. Den enskilda individen har därför en stor betydelse för ett företags och därmed även branschens utveckling. Kraven på en god och allsidig utbildning, kontinuerlig kompetens- och verksamhetsutveckling är därför stora. Näringspolitik för tjänstesektorn Tjänstesektorns särskilda behov och förutsättningar har inte tillgodosetts i tillräckligt hög grad. Det är viktigt att tjänstesektorns behov uppmärksammas och att ett forum för dialog och samverkan inrättas mellan näringsliv, stat och arbetsmarknadens parter för att stärka konkurrenskraften inom tjänstesektorn. Ett problem i det växande tjänstesamhället är att mycket av agerande, regelverk och förhållningssätt utgår från förutsättningarna i gårdagens industrisamhälle. Låt tjänstesektorn bli en del av branschsamtalen För tjänstesektorn kan regeringens branschsamtal bli en viktig plattform för utvecklandet av en dialog och samverkan mellan företagen, staten och arbetsmarknadens parter för att stärka konkurrenskraften. Behov av förändringar HTF, Sif och Almega anser att det finns ett stort behov av att förändra regelverk och myndigheters synsätt, men också i de regelverk som arbetsmarknadens parter själva har utvecklat. Det finns ett antal områden som bör ingå i en samlad strategi för att öka tjänstesektorns konkurrenskraft för ökat välstånd och fler jobb: - nyföretagande, gränsöverskridande handel med tjänster, utbildning och kompetensutveckling samt arbetsmarknaden. Utveckla kollektivavtalen Vi har en stark tilltro till kollektivavtal. Vår gemensamma uppfattning är att kollektivavtal, utformade utifrån de förutsättningar tjänstesektorn verkar inom, kan vara en konkurrensfördel i förhållande till andra länder. I kollektivavtalen ligger en utvecklingskraft: Dels en tradition av ömsesidig respekt och öppenhet, dels en beredvillighet att lokalt och centralt anpassa till förändringar i omvärlden. Parterna själva måste få tillåtas utveckla kollektivavtalen utan ingripande av politikerna. Forskning och utveckling God tillgång till forskning och utveckling är en nödvändig förutsättning för att kunna skapa tjänster att sälja såväl nationellt som internationellt. Den nationella forskningspolitiken bör därför i högre utsträckning inriktas mot forskning som bidrar till att förstå, utveckla och klarlägga tjänstesektorns funktion och behov i syfte att stimulera tillväxten inom tjänstesektorn. God utbildning och främja kompetensutvecklingen i arbetslivet Tjänstesektorn är stadd i ständig förändring och det är därför nödvändigt med en kontinuerlig och tidig anpassning av de anställdas kompetens för att kunna möte de förändringar som kommer. En hög utbildningsnivå som är anpassad till de olika förutsättningar som finns inom tjänstesektorn är nödvändig. Fortlöpande kompetensutveckling utgör i allt högre utsträckning många gånger dessutom en förutsättning för anställning. Det är därför viktigt för såväl tjänstesektorns utveckling som de anställdas utveckling i företaget och i arbetslivet med en kontinuerlig kompetensutveckling av medarbetare i sin tur kopplad till en väl fungerande lokal lönebildning. Anpassa skolan till tjänstesektorn Skolan måste svara mot de faktiska behov som finns i tjänstesektorn och även anpassas till behovet av fortlöpande kompetensutveckling och ett livslångt lärande. Det är ett gemensamt ansvar för individ, företag och stat att skapa förutsättningar för ett klimat som långsiktigt stöder en sådan utveckling. Det bör därför prövas nya möjligheter till finansiering av kompetensutveckling i arbetslivet.