Dalarnas arbetsgivare optimistiska inför framtiden, men stor kompetensbrist

Arbetsgivarna i Dalarnas län ser mycket positivt på efterfrågan på deras varor och tjänster framöver. Trots det ökar sysselsättningen endast blygsamt med några hundra personer 2019 och 2020. Länets stora utmaning är att hitta personal med rätt kompetens för både ersättnings- och nyrekrytering. Det visar Arbetsförmedlingens prognos där nästan 400 arbetsgivare i länet intervjuats under våren om hur de ser på efterfrågeläget och tillgången på arbetskraft.

I riket syns en tydlig konjunkturavmattning, men det sker från en från en hög nivå. I Dalarna ligger näringslivets förväntningar på efterfrågan på produkter och tjänster över riksgenomsnittet. Förväntningarna för det kommande året är till och med högre än våren 2018 inom länets privata sektor. Ökad produktion förutsätter dock större tillgång på personal både för ersättnings- och nyrekrytering.

2019 och 2020 blir sysselsättningsförändringarna marginella i Dalarnas län och antalet sysselsatta ökar med några hundra årligen. Ökningen finns inom den privata tjänstesektorn, medan övriga näringsgrenar och offentlig sektor ligger kvar på nuvarande antal.

– Det blir fler jobb i länet under prognosperioden och arbetsgivarna har ett fortsatt stort behov av arbetskraft. Samtidigt finns det många inskrivna arbetslösa som står till arbetsmarknadens förfogande. Bland inrikes födda ligger sysselsättningen nära det potentiella taket, vilket innebär att länet nästan är helt beroende av utrikes födda för en sysselsättningstillväxt och det är därför viktigt att vi får ut dessa personer på arbetsmarknaden så fort som möjligt, säger Jens Sandahl, sektionschef på Analysavdelningen.

Arbetslösheten beräknas minska ytterligare något under prognosperioden, men de senaste årens snabba nedgång mattas av. Både i slutet av 2019 och 2020 beräknas andelen arbetslösa av den registerbaserade arbetskraften vara omkring 5,9 procent. Bland inrikes födda blir arbetslösheten betydligt lägre.

Den demografiska situationen har medfört att länet har så gott som full sysselsättning bland inrikes födda. Samtidigt finns ett stort antal arbetslösa, framför allt utomeuropeiskt födda, som saknar kvalifikationer som behövs för att få jobb. En stor andel saknar gymnasial utbildning och länets främsta utmaning är att höja utbildningsnivån bland arbetskraftsreserverna. En generell höjning av utbildningsnivån är inte tillräcklig, utan det behövs i första hand riktade utbildningsinsatser mot branscher och yrken där efterfrågan är störst och där bristen på lämpliga sökande är mest akut.

– Arbetsgivarna har fortfarande svårt att rekrytera personal med rätt kompetens. Det ansträngda matchningsläget får konsekvenser för hela samhället. Vi måste ta tillvara den kompetens och arbetsförmåga som finns hos den lediga arbetskraften om behovet av personal ska kunna tillgodoses. En stor andel av alla inskrivna arbetslösa har lägre konkurrensförmåga på arbetsmarknaden och behöver mycket stöd för att komma ut i arbete, säger Jens Sandahl, sektionschef på Analysavdelningen.

För kommentarer: Jens Sandahl, sektionschef Analysavdelningen, 010-486 92 70

Presskontakt: Lena Lithner Soutkari, pressekreterare, 010-486 9720,
Följ oss på Twitter @Arbetsformedlingen