Högkonjunktur och stor efterfrågan på arbetskraft
Utbildning och integration är knäckfrågorna på länets arbetsmarknad. För att kunna matcha arbetsgivarnas stora behov av arbetskraft, behövs fler med minst slutförd gymnasieutbildning, smarta lösningar för att korta nyanländas väg till arbete, samt samarbete mellan många aktörer och politiska områden. Den stora potentialen för framtiden ligger nu hos utrikes födda, särskilt kvinnor.
Det råder högkonjunktur i Jönköpings län, och de kommande 18 månaderna väntas 4 000 fler länsbor få jobb. Efter en lång period av svag global tillväxt och världshandel vänder nu trenden. Effekten blir att även industrin på ett tydligt sätt hakar på den starka utveckling som skett inom nästan alla branscher och i offentlig sektor i länet de senaste åren. Tillsammans med bland annat en fortsatt stark byggkonjunktur och hushållskonsumtion, bidrar det till ett ordentligt avtryck i anställningsplanerna.
Arbetslösheten, som under flera års tid sjunkit, började dock stiga i februari i år. Vid sista kvartalet 2018 väntas den landa på 6,7 procent, att jämföra med 6,4 procent under sista kvartalet i höstas. Anledningen är inte ett försämrat arbetsmarknadsläge utan främst att många nyanlända, som kom till Sverige under 2015, nu skriver in sig som arbetssökande.
– De är i arbetsför ålder och omkring hälften har motsvarande gymnasieutbildning eller högre, vilket efterfrågas. I och med att det i princip råder full sysselsättning bland inrikes födda är det här ett stort arbetskraftstillskott i tider när arbetsgivare har mycket svårt att rekrytera, säger arbetsmarknadsanalytiker Ida Karlsson.
Brist i de flesta vårdyrken
Den heta arbetsmarknadens största svårighet är att rekrytera den personal som behövs för att möta efterfrågan. Bristen på utbildad arbetskraft är nu så stor att den börjar ha en dämpande effekt på tillväxten.
I privat näringsliv har nära 40 procent av arbetsgivarna haft svårt att rekrytera som planerat under det senaste halvåret – den högsta siffran på ett decennium. I offentlig sektor är den ännu högre med nästan 70 procent. Bland vårdyrkena präglas de flesta yrken av brist. Även inom skolan är situationen kännbar. Så stora rekryteringsproblem får påverkan på kvaliteten hos vissa funktioner i samhället.
– I det här läget behövs nya smarta lösningar. I exempelvis Nässjö kombineras SFI med praktik hos ett antal arbetsgivare inom industrin som vill rekrytera, ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen, kommunen och näringsliv som kortar vägen till anställning, säger Tomas Cederwall, chef för Arbetsförmedlingen i Jönköping.
80 procent av de inskrivna i utsatt ställning
Av de inskrivna arbetssökande i Jönköpings län bedöms åtta av tio tillhöra någon av de grupper som i genomsnitt behöver längre tid för att få ett arbete; högst förgymnasial utbildning, funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, arbetssökande 55-64 år samt utomeuropeiskt födda. Varje individ kan tillhöra mer än en av dessa kategorier. Just en lägre utbildningsnivå är något som tenderar att vara gemensamt.
– Eftersom en avslutad gymnasieutbildning är en vattendelare på arbetsmarknaden är det bekymmersamt att 40 procent av alla inskrivna saknar det. Att vägleda och motivera till utbildning är centralt för att förbättra situationen, säger Ida Karlsson.
Utrikes födda dominerar gruppen, och bland dem är det vanligt att de som saknar gymnasieutbildning också saknar slutförd grundskola. Dessutom har män i gruppen ett högre arbetskraftsdeltagande än kvinnor. Det innebär att det är hos utrikes födda – och i synnerhet kvinnor – som den största potentialen att tillgodose det skriande arbetskraftsbehovet finns.
– Det är en utmaning och en möjlighet, och vägen framåt är samarbete med kommuner, arbetsgivare och andra aktörer inom utbildning och arbetsmarknad, säger Tomas Cederwall.
För kommentarer: Tomas Cederwall, arbetsförmedlingschef i Jönköping, 010-488 91 15
För information: Ida Karlsson, arbetsmarknadsanalytiker, 010-486 08 36
Presskontakt: Eva Antonsson, press- och informationsansvarig, 010-488 23 43